Efter ett par veckors hårt manglande kunde parterna i koalitionsregeringen häromdagen nå en uppgörelse om den federala budgeten för 2008. Förseningen är att hänföra till den regeringskris som Belgien genomlevt under drygt sex månader fram till dagen före julafton förra året.
Två komponenter präglar budgeten: Sysselsättningen och köpkraften.
Regeringen räknar med att under året få 15 000 personer åter i arbete med hjälp av den aktivitetsplan som belgiska arbetsmarknadsverket startade 2004.Enligt belgiska konjunkturinstitutet torde under året dessutom 46 000 nya jobb tillkomma. Därmed bör arbetslösheten minska med ca 60 000 personer.
Den minskade arbetslösheten i sin tur lösgör resurser som delvis kommer att användas för sysselsättningspolitiska åtgärder. Främst avser man minska de s.k. ’sysselsättningsfällorna’, d.v.s. de mycket begränsade skillnaderna mellan arbetslöshetsunderstöd och (låg-)avlönat arbete. Praktiskt sker detta genom ’jobb-bonus’, d.v.s. arbetstagarens egenavgifter till socialfösäkringssystemet, f.n. 13,07 % av bruttoinkomsten, minskar. Särskilt är denna åtgärd riktad mot lågavlönade och får som konsekvens en ökad nettolön för arbetstagaren utan att öka kostnaderna för arbetsgivaren. Dessutom avsätts 5 miljoner euro för att förbättra rörligheten över regiongränserna, också här sker det genom en form av bonus. De närmare modaliteterna bestäms efter samråd med arbetmarknadsparterna.
Enligt beräkningar från Konjunkturinstitutet sparar statskassan 19 000 euro för varje arbetslös person som kan sättas i arbete. Om arbetslösheten kan minska såsom tänkt får detta en positiv effekt om 285 miljoner euro på budgeten.
Köpkraften säkerställs genom en serie av åtgärder. Sålunda höjs det skattefria grundavdraget till 6400 euro. Avdraget gäller för förvärvsverksamhet upp till ett tak om 22 873 euro. I statsbudgeten avsätts vidare ett belopp för att minska hushållens utgifter för gas, eldningsolja och elektricitet. Detta gäller för hushållsinkomster upp till det nyssnämnda taket.
För pensionärer med blygsam pension görs en höjning med 2 % utöver den sedan 50 år gällande indexeringen av pensioner och löner. Även barnbidragen höjs; här må nämnas att i Belgien utgår barnbidrag till 25-årsdagen under förutsättning att ”barnet” bedriver högskolestudier.En intressant detalj är det faktum att forskare i privatföretag erhåller ett speciellt grundavdrag om 65 % på lönen före skatteberäkning mot tidigare25 %.
De kraftigt höjda energi- och livsmedelspriserna har utgjort en särskild svårighet vid upprättandet av den federala budgeten. Å ena sidan var det väsentligt att upprätthålla köpkraften samtidigt som, å den andra, det gällde att undvika en ytterligare förhöjd inflationstakt.
Några nyckeltal för den federala budgeten 2008:Ekonomisk tillväxt: 1,9 %, (förra året 2,7 %).Inflation: 3 %, (förra året 1,8 % ).Statsskuld: 82 % av BNP, (förra året 85,1 %)Räntebetalningar för statsskulden: 12,6 miljarder euro.Statens skatteinkomster: +6,25 %.Det federala budgetsaldot: -2,1 miljarder euro.Federala socialförsäkringssystemets saldo: +1,2 miljarder euro.Federala saldot totalt: -900 miljoner euro.Regionernas extraordinära bidrag till statskassan: 900 miljoner euro.
Statsbudgeten för 2008 är sålunda preliminärt i balans.Vad gäller ökningen av skatteinkomsterna, 6,25 %, anser många ekonomer att siffran är väl optimistisk. Regeringen framhåller dock att kampen mot skatte-fusk och det faktum att småspararna ändrat sitt investeringsmönster från sparkassekonto till finansiella instrument som beskattas fullt ut. Här bör även noteras att socialförsäkringssystemet sedan några år tillbaka ger ett betydande överskott och det är denna reserv som regeringen nu har tagit i anspråk för budgetbalansen. Det bör dock påpekas att detta överskott åstadkommits utan att sjukvården eller sjukförsäkringen försämrats. Istället är det fråga om att framförallt sjukvården genom strukturella åtgärder blivit mera kostnadseffektiv. Systemet med servicecheckar, (hushållsnära tjänster) är offer för sin egen framgång och drar en nettokostnad om drygt 300 miljoner euro. För att inte öka utgifterna härvidlag höjs priset per check något.Suez/Electrabel, som bl. a. är ägare till Belgiens sju kärnkraftverk, vilka årligen skapar betydande vinster, kommer att inbetala ett bidrag om 250 miljoner euro till statskassan.
Enligt en hittills inte offentliggjord utredning på belgiska finansdepartementet, som vissa massmedia lyckats ta del av, synes beräkningarna för de totala skatteintäkterna vara optimistiska i överkant. Finansen konstaterar att inkomsterna under januari endast ökat med 3 % jämfört med samma tid förra året; alltså mindre än hälften, (6,25 %), av budgetberäkningens siffra. Icke förty framhålls att det är först efter fyra månader som man med någorlunda säkerhet kan uttala sig om den fortsatta utvecklingen under året.
Såväl FEB, motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, som fackförbunden har uttalat sig på ett relativt återhållsamt sätt. FEB:s främsta kritik gäller avsaknad av minskade sociala avgifter för skift- och nattarbete och menar att regeringen därmed inte infriat givna löften. På fackligt håll rör kritiken i första hand ett otillräckligt stöd för bibehållen köpkraft.
Ambassadens kommentar.Regeringen har haft små marginaler för att få ihop budgeten. Det bevisas bäst av att få politiska nysatsningar har presenterats. Det främsta projektet utgörs av en flerårsplan, 2008-2010, för kampen mot cancer och här satsas 380 miljoner euro. Man kan vidare notera att de federala utgifterna stiger med 1,37%, alltså mindre än BNP-ökningen som förväntas bli 1,9 % och i detta sammanhang iaktta en ansträngning att påtagligt minska statsskulden från 85,1% av BNP förra året till 83 % i år. Orsaken är att räntebetalningarna f.n. uppgår till drygt 12 miljarder euro och att utgifterna för pensioner kommer att öka kraftigt från och med 2010. I själva verket uppfyller Belgien inte sina åtaganden gentemot EU, (stabilitetspakten). P.g.a. av den åldrande befolkningen i Belgien var det av behovet påkallat med ett budgetöverskott för innevarande år om 0,5 % av BNP d.v.s. 2 miljarder euro.
För den händelse de beräkningar på vilka budgeten bygger inte skulle infrias har regeringen möjlighet att, såsom har skett vid några tidigare tillfällen, avyttra några av den federala statens fastigheter; en avyttring får inte användas för statens löpande utgifter. Intet hindrar dock regeringen att använda influtna medel för avbetalning på statsskulden.