Sveriges handel med LettlandSveriges handel med Lettland har ökat under 2000-talet och värdet på handeln mellan länderna uppgick 2006 till ca 6,7 miljarder kronor, vilket var en ökning från året innan med ca 8%. Den svenska exporten steg med ca 25% medan importen sjönk med ca 3%. 2006 var också det första året under 2000-talet då Sverige har haft ett handelsöverskott med Lettland, vilket framgår av figur 1 nedan. Sveriges andel av Lettlands import har minskat något de senaste åren, från ca 6,5% år 2001 till lite drygt 5% år 2006. Detta beror dock inte på en minskad export från Sverige utan att Lettlands totala import har ökat och av den nya importen tillfaller inte lika stor del Sverige som tidigare.
Källa: SCBAv Sveriges totala import är Lettlands andel blygsam och står för ca 0,4% av det totala värdet (2006). Både den procentuella andelen och det nominella värdet på importen från Lettland har minskat varje år sedan 2002, och denna utveckling torde kunna fortsätta då inflationen i Lettland tillsammans med det faktum att den lettiska valutan är bunden till euron samt löneökningar kommer att fortsätta göra lettiska varor dyrare för svenska konsumenter och företag.
Den dominerande sektorn för svensk import från Lettland är träbranschen, och det är obehandlat virke som det i första hand handlas med. Virket skeppas till Sverige för förädling och kommer till viss del tillbaka till Lettland i form av papper eller andra produkter. Stormen Gudrun gjorde dock att Sveriges behov av import minskade något, och det tillsammans med en ökad konkurrens på marknaden har lett till höga priser i Lettland har minskat omfattningen på denna handel. Utveckling kommer sannolikt att fortsätta åt samma håll även i fortsättningen, då Ryssland har infört exporttullar på virke vilket medför att konkurrensen om virke från Lettland, och därmed även priserna, kommer att öka än mer. Källa: SCBDiagrammen ovan visar handeln mellan Sverige och Lettland de senaste tre åren uppdelat på branscher. Den största delen av Sveriges ökning av export till Lettland står fordonsindustrin för. Speciellt försäljningen av lastbilar ökar kraftigt i landet då Lettland, med sina hamnar, ofta används som genomfartsland för varor som ska till och från bland annat Ryssland men även andra delar av Östeuropa. Siffror från första halvan av 2007 indikerar att det kommer bli ett nytt rekordår. Exporten av färdiga pappersprodukter till Lettland har minskat. Minskningen av export från Sverige till verkstadsindustrin i Lettland kan möjligtvis förklaras av den relativt låga tillväxten i tillverkningsindustrin i Lettland, som har hamnat på efterkälken när det gäller investeringar då en allt större andel satsas inom fastigheter och servicebranschen. Bland övriga exportgrupper kan noteras att exporten av livsmedel ökade med 57% under 2006 och står nu för 5% av Sveriges export till Lettland. Ökningen kommer främst från fiskindustrin.
InvesteringarDe utländska investeringarna i Lettland har ökat snabbt på senare år och Sverige står som ursprungsland för ca 11% av FDI stock och är därmed nästa största investerare i Lettland efter Estland, som står för 16%. Dock kommer stor del av de estniska investeringarna genom den svenskägda banken Hansabank (Swedbank), som innehar ca 30% av marknaden i Lettland, så Sveriges andel är egentligen ännu större om man även räknar dessa investeringar som svenska. De stora ökningarna i investeringar från utlandet återspeglas inte minst i det faktum att trots att Sveriges investeringar ökade något i värde under 2006 så föll ändå Sveriges andel av de totala investeringarna i landet från ca 14% till 11% i jämförelse med 2005.
Investeringarna från Sverige kommer i stor utsträckning genom detaljhandeln, till exempel livsmedelsbranschen och textilbranschen (i form av nya kedjor som etableras). Dock domineras investeringarna fortfarande av banksektorn som under senare år investerat stort inte bara i Lettland utan även de andra baltiska länderna. Nya svenska banker, exempelvis Handelsbanken, fortsätter dessutom att etablera sig, varför investeringarna från banksektorn kan tänkas komma att fortsätta ännu en tid. Marknaden i Lettland ger stora möjligheter till expansion eftersom belåningsgraden hos hushåll fortfarande är väldigt låg men växer snabbt.
Figur 5. Källa: CSB Trenden är tydlig att svenska investeringar ökat i värde, däremot ligger den procentuella andelen kvar på ungefär samma nivå vilket beror på att investeringar från andra länder även de ökar.
Lettlands investeringar i Sverige är däremot mycket små och står för en liten del av de totala investeringarna i Sverige än så länge. Dock har till exempel affärsbanken Parex Bank nyligen etablerat kontor i Sverige vilket möjligen kan vara starten på ökade investeringar från Lettland i takt med att lettiska företag söker sig till andra marknader. Lettland investerar överhuvudtaget inte speciellt mycket utomlands än, och när de gör det så går investeringarna oftast till grannländerna Estland och Litauen.
Svenska företag och branscher i LettlandCa 650 svenskrelaterade företag finns på plats i Lettland och fyra av dem kvalar in på listan över de 15 mest värdefulla företagen i Lettland.
BanksektornSvenska banker etablerade sig tidigt i Lettland efter självständigheten och har därigenom kunnat hålla en stark ställning. De två största svenska aktörerna är utan tvekan Swedbank och SEB som båda har dotterbolag representerade i Lettland (Hansabank resp. SEB Unibanka). Även Nordea och Handelsbanken är närvarande och är den svenska bank som f n växer snabbast. Handelsbanken har nyligen startat upp verksamhet i Lettland. Hansabank är dessutom värderat till Lettlands högst värderade företag, med SEB Unibanka som god tvåa. Tillsammans innehar de svenska bankerna ca 55% av utlåningen på marknaden. Under senare år har en allt större andel av bankernas omsättning kommit från Lettland, vilket också medför en ökad risk på grund av det instabila ekonomiska läget. Swedbank har ca 52 miljarder kronor utlånade i Lettland och totalt kommer ca 8% av Swedbanks rörelseresultat från Lettland och banken har ca 2500 anställda i landet. I SEB:s fall kommer ca 9% av inkomsterna från Lettland. FordonsindustrinSom tidigare nämnts har fordonsindustrin ökat sin export till Lettland och både Volvo och Scania aktiva i Lettland, Volvo med lastbilar och personbilar och Scania med lastbilar. Scania ökade sin försäljning av lastbilar med nära 100% under 2006, dock var marknadsandelen oförändrad vilket beror på en stor ökad försäljning totalt sett av lastbilar i Lettland. Även Volvos försäljning lastbilar ökade och har under 2007 fortsatt att öka kraftigt.
TelekomSvenska intressen dominerar stort på den lettiska mobiltelemarknaden. Tele2 kontrollerar 42% av marknaden och LMT som för närvarande ägs till 51% av TeliaSonera innehar 48%. TeliaSonera innehar även 49% av aktierna i Lattelecom (fasta nätet) medan staten äger 51%. För närvarande pågår diskussioner om utförsäljning av Lattelecom och LMT, varvid TeliaSonera förklarat att de önskar förvärva båda bolagen, något som regeringen motsatt sig med hänsyn till konkurrenssituationen. (Se vidare miso till Näringsdepartementet och Fi m fl 2008-01-22.)
SkogsindustrinLettland saknar egen massaindustri och skeppar därför mycket virke till Sverige där förädlingsprocessen sker. Stora skogsägare är bland annat Sveaskog. Det är framförallt björkmassa, som är en bristvara i Sverige, som importeras.
Detaljhandel och annatICA AB är helägare av matvarukedjan RIMI vars försäljning utgör ungefär 22% (2006) på den lettiska marknaden. Andra företag med betydande svenskt intresse är bland annat AirBaltic (SAS).
Framtiden för svenska företag i LettlandEn avgörande faktor för att etablera sig i Lettland har tidigare varit de låga kostnaderna. De skenande löneökningarna (+33% andra kvartalet 2007 jämfört med föregående år) som drivs på av höga inflationsförväntningar och en relativt låg arbetslöshet gör dock att detta incitament för svenska företag att etablera sig i Lettland minskar. Produktiviteten ökar nämligen inte alls i samma fart. Det råder även brist på arbetskraft i Lettland vilket driver på lönerna än mer. En viss outsourcing av tjänster, såsom telefonväxlar, har förekommit. Men även denna typ av verksamhet kan tänkas minska i takt med att löneincitamentet försvinner, precis som det gjort till viss del i grannlandet Estland.
Andra incitament för etablering av svenska företag är att affärsklimatet är bra. Banksektorn fungerar bra, internet och telefoni är väl utvecklat och letterna är duktiga på engelska. Den reala tillväxten i ekonomin är dessutom mycket gynnsam och konsumtionen i landet går stadigt uppåt, på gott och ont, i takt med att köpkraften i landet ökar. Den köpkraftsjusterade BNP/capita uppgår under 2006 till ca $16 000 mot Sveriges $32 200. Den geografiska närheten är givetvis till Lettlands fördel när det gäller relationer med Sverige.
Bland företag som nyligen etablerat sig i Lettland kan nämnas EuroMaint som i mars inviger en serviceanläggning i staden Jelgava, Länsförsäkringar som f n bygger upp verksamhet i Lettland och Litauen, samt Handelsbanken som nyligen etablerat kontor i Riga.
Sammanställd av praktikant Robert Källgren