Belgiska nationalbanken har i dagarna publicerat sin bedömning av den ekonomiska utvecklingen i landet under 2007 och utsikterna för 2008.
Det är särskilt en faktor i ekonomin som framkallar bankens oro nämligen en uppgång i inflationen. Banken förutser att 2007-års prisuppgång blir 1,8 % medan man för detta år räknar med en inflation om 2,9 %. Landets fyra största affärsbanker liksom OECD och EU kommer dock fram till en lägre siffra för 2008, nämligen 1,9 % respektive 2,3 % och 2,1 %. Det är en uttalad målsättning bland de fem partier som ingår i den ”interims –regering,” som tillträdde strax före jul, att vidmakthålla köpkraften för hushållen, särskilt för utsatta grupper.
I detta sammanhang bör noteras den sedan mer än femtio år i Belgien existerande indexregleringen av lönerna. Europeiska centralbanken, BCE, har nyligen kritiserat den automatiska löneuppräkningen. BCE anser att denna kan skapa ökat inflationstryck. Inflationen i Belgien har dock under årens lopp genomsnittligt inte varit högre än i andra länder i EU.
Belgien, som under 2006 hade en tillväxt om 3,0 %, har under 2007 haft en fortsatt god ekonomisk utveckling med en ökning om 2,6 %. För detta år förutser nationalbanken en tillväxt om endast 1,9 %. Bankens nuvarande beräkningar bygger dock endast på de politisk/ekonomiska beslut som verkligen föreligger; sedan den 10 juni förra året har landet letts av en expeditionsministär. Någon statsbudget för 2008 har t.ex. ännu ej lagts fram.
För första gången sedan 1999 uppvisar landet ett budgetunderskott. Detta uppgår till 0,3 % av BNP eller ca 1 miljard euro. De tidigare förutsedda åtgärderna av engångskaraktär, bl.a. utförsäljning av federala fastigheter, har inte genomförts. Här kan dock noteras att socialförsäkringssektorn gick med överskott; bl.a. genom en ökad sysselsättning minskade kostnaderna för arbetslösheten med 200 miljoner euro.
Belgiens statsskuld utgör fortfarande ett problem men har minskat stadigt från 137 % av BNP år 1993 till 83,5 % förra året. Därmed har gapet mellan den genomsnittliga statsskuldsnivån i EU-området och Belgiens statsskuldsnivå minskat från 72 % till 16,5 %. Här kan tilläggas att landet primära saldo, d.v.s. budgetbalansen utan hänsyn tagen till räntekostnaderna för skulden, är näst bäst i euro-området (efter Finland). Icke förty uppgick räntekostnaderna förra året till nästan 12 miljarder euro. Nästan uteslutande är dock statsskulden inhemsk.
Arbetslösheten är fortfarande betydande och uppvisar stora regionala skillnader. Förra året uppgick den nationellt till 7,3% (mot 7,2 % i eurozonen).Detta är dock en minskning från 2006 då arbetslösheten uppgick till 8,2 %.
Exporten har under året haft en gynnsam utveckling, 5,2 %. Exportuppgången torde dock komma att bromsas under 2008 p.g.a. en försämring av terms of trade och en förstärkning av euron särskilt i förhållande till länder utanför EU. Exporten förmodas emellertid öka något mera än importen på sätt som gör att nettoexporten bidrar till landets ekonomiska tillväxt med 0,2 %under 2008.
Styckkostnaden har ökat under året med 2,2 % och förväntas stiga med 2,1 % 2008. De föregående fyra åren ökade styckkostnaden med endast 0,4 % per år. Denna utveckling är att hänföra till en avmattning av produktivitets- ökningen genom en jämförelsevis kraftig sysselsättningsökning.
Timlönekostnaderna har ökat med 2,8 % under 2007 och förmodas öka med 3 % år 2008 och överskrider därmed den indikativa lönenormen som förutser att timlönerna under perioden 2007-2008 inte överstiger den genomsnittliga timlönehöjningarna i grannländerna Tyskland, Frankrike och Holland. Här bör dock påpekas att om lönenormen spräcks så är detta i stor utsträckning att hänföra till extraordinära avgångsvederlag som utbetalades i samband med VW-fabrikens stängning tidigare under året. Vidare bör tilläggas att det inte är uteslutet att inflationsökningen i de tre grannländerna får till följd att timlönehöjningarna där blir högre än vad som förmodades skulle bli fallet när löneavtalet i Belgien gjordes upp i slutet av 2006.
Den goda ekonomiska utvecklingen under förra året tillskrivs i första hand en fortsatt stark inhemsk efterfrågan från såväl företagen som hushållen; efterfrågan i sin tur har stimulerats av en ökning av den reala disponibla inkomsten,(2,4 %), som uppkommit genom såväl skattesänkningar som löneökningar men framförallt genom den ökade sysselsättningen. Effekterna av dessa tre faktorer torde emellertid klinga av 2008 samtidigt som antalet nytillkomna jobb minskar och inflationen ökar; något som i sin tur medför att den disponibla reala inkomsten under 2008 beräknas öka med endast 1,5 %.