Kanada har upplevt en tämligen robust och stabil ekonomisk tillväxt under de senaste åren. Trots perioder med låg tillväxt till följd av chocker som 11 september, galna ko-sjukan, ett omfattande strömavbrott i provinsen Ontario samt utbrottet i Kanada av den dödliga lungsjukdomen SARS har den årliga tillväxttakten i genomsnitt legat på tre procent. I fråga om ekonomisk tillväxt har därmed Kanada under den senaste femårsperioden varit ledande bland G7-länderna.
Den kanadensiska ekonomin fortsatte att gå bra under 2007, med en årlig tillväxt på ca 2,8 procent i oktober. Sedan dess har dock såväl ekonomer som regeringen börjat varna för att ekonomin kan komma att gå in i en lägre tillväxtfas, inte minst mot bakgrund av den avstannande ekonomin i USA.
Tillväxten i Kanada är ojämnt fördelad mellan provinserna. I princip gäller att de råvarubaserade ekonomierna i provinserna väster om Ontario uppvisar starkare tillväxt än genomsnittet, medan Ontario, Quebec och flera av atlantkustens provinser släpar efter.
De höga världsmarknadspriserna på olja har bidragit till en mycket stark expansion i den oljerika provinsen Alberta, där ekonomin går på högvarv och tillväxten ligger på nästan 7 procent. Provinsens oljereserver är de största i världen efter Saudiarabien, och med rådande prisnivå kan man med goda marginaler exploatera de mycket stora tillgångar som är bundna i marken i den s.k. oljesanden. Alberta har också stora naturgasfyndigheter. Även British Columbia och Manitoba utvecklades starkare än landets genomsnitt under det gångna året, bl.a. tack vare ökande export till den snabbt växande kinesiska marknaden samt leveranser till den amerikanska byggbranschen. I Ontario och Quebec, däremot, har tillverkningsindustrin påverkats negativt av en stark dollar, höga energikostnader och intensiv konkurrens från utlandet. Båda provinserna, vilka traditionellt utgjort landets ekonomiska motor, hade en mer blygsam tillväxt på 1,7 – 1,9 procent.
Arbetslösheten i Kanada har sjunkit markant de senaste åren och befinner sig nu på en för landet historiskt låg nivå. I slutet av 2007 låg arbetslösheten på strax under sex procent, vilket är den lägsta nivån på trettio år. Även om arbetslösheten minskat i samtliga provinser finns även här stora regionala skillnader. Tack vare den kraftiga tillväxten i Alberta råder där en stor efterfrågan på arbetskraft, och arbetslösheten är 3 procent. I östra Kanada, däremot, ligger samtliga provinser över landets genomsnitt. I atlantprovinsen Newfoundland är arbetslösheten hela 14 procent.
Det senaste årets ekonomiska utveckling har präglats av den kanadensiska dollarns appreciering i förhållande till den amerikanska dollarn. Under de tre senaste åren har den kanadensiska dollarn stigit med mer än 25 procent i förhållande till den amerikanska och nådde paritet i september 2007. Som mest handlades kanadadollarn till hela 1,10 USD (november 2007). Effekterna på den kanadensiska ekonomin av den starka valutan är inte entydiga. Å ena sidan har tillverkningsindustrin utsatts för hårt konkurrenstryck från utlandet, å andra sidan har importerade insatsvaror och konsumtionsvaror blivit billigare.
Jämfört med den svenska kronan har värdet pendlat mellan sex och sju kronor under 2006 och 2007. I december 2007 var dollarn värd ungefär 6,50 kronor.
Höga energipriser har bidragit till att hålla inflationen över centralbankens riktmärke på två procent. Med prisökningarna som bakgrund höjde centralbanken sin styrränta vid ett antal tillfällen under 2006 och 2007. Mot slutet av året, sänktes räntan för första gången på mer än tre år, till nuvarande 4,25 procent.
Trots en solid ekonomisk tillväxt under året och sunda makroekonomiska indikatorer finns svagheter i den kanadensiska ekonomin som på medellång och lång sikt kan hota tillväxten. Främst är det skillnaden i produktivitet mellan Kanada och USA som bekymrar bedömarna. Under de senaste månaderna har också tecknen på en avstannande amerikansk ekonomi lett till oro över en nedgång även i Kanada.
Handelspolitik
Kanadas ekonomi är i hög grad exportinriktad vilket inte minst visas av att närmare 40 procent av landets BNP genereras av exporten (något mindre än i Sverige). Det i särklass viktigaste inslaget i Kanadas utrikeshandel är det intensiva utbytet med USA dit nästan 80 procent av varuexporten går. NAFTA är det i särklass viktigaste regionala frihandelsavtalet för Kanada. I början av 2007 slöt Kanada det första frihandelsavtalet på flera år, med EFTA.
Kanada förespråkar i princip frihandel men för i många fall en politik med protektionistiska förtecken, inte minst inom sektorerna kultur, jordbruk, transport, telekom och finansiella tjänster. I WTO:s Doharunda har Kanada argumenterat för en liberalare handel för jordbrukssektorn, men samtidigt starkt värnat de inhemska sektorer, särskilt spannmålsförsäljning, mjölkproduktion och fjäderfä, som präglas av omfattande reglering.