Egyptens ekonomi har förbättrats snabbt under senaste åren. Många faktorer har bidragit till detta. Regeringen som tillträdde 2004 har genomfört en rad åtgärder för att liberalisera ekonomin och skapa tillfälle för ökad handel och ökade utländska investeringar samt för att stärka den viktiga inkomstkälla som turismen utgör. Samtidigt har gasutvinningen ökat och ökade gas- och oljepriser har snabbt förstärkt intäkterna från denna sektor. Genom gynnsam internationell konjunktur har också intäkterna från Suezkanalen ökat, liksom från hemsända remissor från egyptier i utlandet. Privatiseringar av statsföretag har också givit extra intäkter till landet. Allt har bidragit till att tillväxten nu ligger på drygt 7 procent.
Mycket återstår dock att göra för att åstadkomma en fungerande marknadsekonomi. Byråkrati och krånglig administration utgör stora problem för utländska investerare och subventioner och statliga företag hämmar statens intäkter. Det finns ändå en viss optimism i ekonomin och olika internationella undersökningar och index visar att många förbättringar av affärsklimatet administrationen genomförts.
Budgetunderskott, inflation och arbetslöshet utgör fortfarande stora problem. Budgetunderskottet uppgår till drygt 8 procent av BNP och den största orsaken, subventionssystemet, blir en allt tyngre finansieringsbörda. Subventionerna av bl.a. drivmedel, elektricitet, livsmedel, vatten, gas, sjukvård och utbildning är för kostsamma. Det finns samtidigt viktiga sociopolitiska hänsyn att ta. Skulle subventionerna minskas, vilket skulle göra att produkterna blir dyrare för konsumenterna, riskerar reformprogrammet att stöta på starkt motstånd från gemene man och därmed äventyras. Arbetslösheten är officiellt drygt 8 procent, men uppgår enligt internationella bedömare till drygt 10 procent och för vissa grupper, t.ex. ungdomar, överstiger den 20 procent.
Under det senaste året har de stora internationella prishöjningarna på basmat slagit igenom i Egypten. Regeringen har bl.a. reagerat med att sänka tullen för baslivsmedel och tillfälligt förbjuda export av vissa varor samt genom att höja statsanställdas löner med 30 procent. För att finansiera dessa åtgärder har priset på drivmedel och cigaretter höjts och subventioner på olja och gas har slopats för ett antal stora företag som tidigare gjort stora vinster p.g.a. extremt billig energi. Åtgärderna har kraftigt bidragit till att inflationen på ca ett halvår ökat från 8 procent till för närvarande ca 24 procent, en siffra som med tiden beräknas falla tillbaka om inga ytterligare drastiska inflationshöjande åtgärder måste vidtas.
Egypten är ändå en växande marknad med potential att växa avsevärt under de närmaste åren. Tillväxten var 7,1 procent för budgetåret 2006/07. Exporten ökade budgetåret 2006/07 till 22 miljarder USD från 18,5 miljarder USD föregående året och importen ökade från 30,4 miljarder USD till 37,8 miljarder USD. Utländska direktinvesteringar ökade under samma period från 9,1 miljarder USD till 13,1 miljarder USD. Utlandsskulden ökade under år 2007 från 29 miljarder USD till 32,8 miljarder USD och valutareserven ökade under perioden juli 2007 till april 2008 från 29,6 miljarder USD till 34 miljarder USD (motsvarande 7,9 resp. 8,3 månaders import).
Den globala finanskrisens effekter på Egypten är svåra att överblicka. Även om bankväsendet är relativt isolerat och därför inte har påverkats på samma sätt som många amerikanska och europeiska banker förväntar man sig att inflationen, utlandsskulden och tillväxten i Egypten kan komma att påverkas negativt. USA och Europa är Egyptens viktigaste exportmarknader. Den ekonomiska nedgången där förväntas påverka exporten negativt. Den egyptiska börsen har gått ner mer än världsgenomsnittet under det senaste året. De för stadsfinanserna så viktiga Suezkanalintäkterna och de utländska direktinvesteringarna kommer troligtvis att minska i krisens fotspår. Samtidigt spekuleras det i att turismintäkterna snarare skulle kunna öka, eftersom Egypten är ett relativt billigt land att turista i i jämförelse med likvärdiga charterdestinationer.