I slutet av 2004 presenterade interimsregeringen, i nära samarbete med Världsbanken och FN, en ”National Plan of Action” för perioden 2004-2006. Planen gick ut på att genomföra omfattande strukturella förändringar inom alla samhällsområden. Det politiska systemet skulle förändras i demokratisk riktning och det ekonomiska systemet skulle gå från statskontroll och centralstyrd ekonomi till privatisering och marknadsekonomi. Den privata sektorn skulle ses som den primära motorn i den ekonomiska diversifieringen. Regeringen avsåg att genomföra institutionella och lagliga förändringar samt underlätta processen vad gäller licenser för nya företag.
En annan viktig reform, för såväl dåvarande som nuvarande regering, var att minska på de statliga subventionerna till konsumenter och företag. Då fattigdomen och arbetslösheten är utbredd är det emellertid en svår uppgift för regeringen att drastiskt minska på subventionerna framförallt vad avser livsmedelsransoner. Priserna på raffinerade oljeprodukter var också kraftigt subventionerade. Sedan 2006 har dock Iraks regering trots ett hårt initialt motstånd höjt priserna på raffinerade oljeprodukter. Skatteinkomsterna från dessa prisjusteringar har varit stora. Målet är att gradvis ta bort de statliga subventionerna och föra över resurser till investeringar i oljeindustrin, hälsovården, utbildning och på ökad säkerhet i landet genom stärkandet av det irakiska polisväsendet och armén 13).
I Irak fanns omkring 200 statliga företag som under den förra regimen hade ca 500 000 anställda. Efter april 2003, då många av företagen plundrades, har flertalet slutat fungera. Regeringen har vid en genomgång av företagen funnit att de företag som är en finansiell börda för staten bör likvideras eller införlivas i andra företag. Företag som är beroende av inhemskt råmaterial och där det finns en ökad efterfrågan för dess produkter såsom gödningsmedel, cement och petrokemiska produkter bör, enligt regeringen, kunna privatiseras.
Iraks långa isolering har också resulterat i föråldrade institutioner, omfattande ineffektiv byråkrati och bristande teknisk kunskap vilken i sin tur inneburit ineffektiva produktionsmetoder. Detta vill regeringen förändra genom att satsa stort på högre utbildning.
Korruption
Ett stort problem är den utbredda korruptionen och enligt organisationen Transparency International är Irak ett av länderna med störst problem. Enligt 2007 års undersökning av korruptionen i 180 av världens länder återfanns Irak på 178:e plats (Sverige återfanns på fjärde plats) .
IRFFI
I början av 2004 etablerades International Reconstruction Fund Facility for Iraq (IRFFI) av United Nations Development Group (UNDG) och Världsbanken för att hjälpa givarländer att kanalisera och koordinera deras bistånd för rekonstruktion och utveckling i Irak. Sedan bildandet av IRFFI har 25 givarländer donerat 1,7 miljarder dollar till organisationen. Sverige har bidragit med 16,4 miljoner dollar .
Svenska insatser
Det svenska biståndet till Irak uppgick under perioden 2004-2006 till närmare 400 miljoner svenska kronor, varav en stor del kanaliserades via IRFFI. Sverige har också bidragit genom EU:s omfattande biståndsprogram till Irak som 2003-2006 uppgick till sammanlagt 720 miljoner euro.
NDS
År 2005 presenterade Iraks regering den första treåriga ”National Development Strategy” (NDS) för 2005-2007. Strategin är tänkt som ett övergripande ramverk för den irakiska regeringens rekonstruktions- och utvecklingsarbete. NDS är även en bas för koordinering och harmonisering av biståndet till Irak. Dessutom kan regeringen hållas ansvarig gentemot sina medborgare om inte utpekade reformer i NDS genomförs. I maj 2007 presenterades den andra strategin för perioden 2007-2010. Strategins huvudsyften är att: 1. Stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt;2. Vitalisera den privata sektorn;3. Förbättra levnadskvalitén;4. Stärka god samhällsstyrning och säkerhet. Under respektive pelare finns uppsatta mål som skall uppfyllas genom framtagande av detaljerade planer och investeringsprogram av ansvarigt irakiskt ministerium , .
ICI
I maj 2007 lanserade Iraks regering tillsammans med FN och Världsbanken ”The International Compact with Iraq (ICI)” vars syfte är att skapa ett ramverk för Iraks samarbete med det internationella samfundet. Ett antal mål har satts upp kopplade till hur målsättningarna med NDS skall uppnås, och hur arbetet skall bedrivas för att uppnå dessa mål. Bland de övergripande målen i ICI finns bland annat att förverkliga strävan för Irak att bli en enad federal demokrati med säkerhet och stabilitet där alla invånare har lika rättigheter och skyldigheter. Landets ekonomi skall stärkas med en diversifierad produktionsbas som kan tillgodose behoven för en hållbar utveckling för Irak baserat på en öppen marknadsekonomi, speciellt genom handel med grannländerna. Irak skall bli en aktiv medlem i regionala och internationella organisationer. Den privata sektorn skall spela den ledande rollen i landets ekonomi och statens roll är att reglera marknaden och skydda den från externa faktorer. De fattiga och sårbara grupperna i samhället skall skyddas och irakiska medborgare skall ha tillgång till bra samhällsservice.
- - -
13 IMF (2007), ”IMF Country Report No. 07/301”14 Transparency international, “2007 Corruption Perceptions Index”, www.transparency.org15 IRFFI, www.irffi.org16 Ministry of planning and development coordination (2005), “National development strategy 2005-2007”17 Ministry of planning and development coordination (2007), “National development strategy 2007-2010”18 Gov. of Iraq, UN and IMF (2007), ”The international compact with Iraq - a shared vision a mutual commitment”