Handelsnytt från Washington december 2007

Nästa nummer kommer i februari.

Vi önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Innehållsförteckning:

• USA:s handel januari till september 2007  
• Rapport om USA:s relation till Kina   
• Ewa Björling inviger femte temat: Innovation & Technology   
• USA:s handel med Afrika söder om Sahara
• Konferens om frihandelsavtal i Asien och Stilla havsområdet 
• Sydkorea ur ett geopolitiskt perspektiv 
• Peru-avtalet godkänt av senaten   
• Reflektioner på dollarkursen 
• Näringslivets prioriteringar i det transatlantiska ekonomiska samarbetet   
• Homeland Security Stakeholders Conference 14-17 januari 2008  
• Hög potential i den transatlantiska tjänsteekonomin   
• Rätten att organisera sig fackligt i USA        

USA:s handel januari till september 2007

USA:s handel i miljarder dollar, januari-september 2007* 

USA:s handelsunderskott till Sverige ökade åter under september med 9,5 procent efter att ha minskat kraftigt under juli och augusti. Det är det femte största amerikanska handelsunderskottet inom EU, bland annat har Storbritannien ett lägre underskott än Sverige. För årets första nio månader var handelsunderskottet mot Sverige 6,4 miljarder dollar, en nedgång med 14,3 procent mot samma period 2006.

Importen från Sverige av kemiska och farmaceutiska produkter var den minskning som påverkade handelsbalansen mest under perioden tillsammans med USA:s export av fordon som gick upp 19 procent.  

Handelsunderskottet mot EU som helhet minskade kraftigt (-37,1 procent) i september och uppgick till 6,4 miljarder. Under perioden januari till september var USA:s underskott mot EU 77,3 miljarder dollar, en minskning med 14,5 procent i jämförelse med samma period 2006.

USA:s handelsunderskott till Kina minskade med 11,3 procent eller 21,23 miljarder dollar under årets första nio månader i jämförelse med samma period 2006. (Andreas Lindback)

Rapport om USA:s relation till Kina

The U.S.-China Economic and Security Review Commission kom nyligen ut med sin årliga rapport till den amerikanska kongressen. Rapporten belyser hur Kina tar sitt ansvar som en växande ekonomisk och militär stormakt. Kritik riktas mot Kina på ett antal områden, bland annat inom handel- och miljöområdena och landets ekonomiska policy. Vidare anser kommissionen att Kinas markandsekonomiska utveckling har avtagit. Kinas regering har inte heller gjort tillräckligt för att minska de industriella subventioner som gör Kinas produkter onaturligt mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden.

För att svara upp mot bristerna i Kinas agerande vill kommissionen att den amerikanska kongressen skall avbryta strategin att utöva diplomatiska påtryckningar på Kina, något som hittills varit resultatlöst. Istället rekommenderas bland annat att valutamanipulering skall betraktas som subvention i USA:s handelsregler. Detta skulle innebära att amerikanska företag har rätt att sätta tullar på kinesiska produkter som svar på Kinas subventionering. (Andreas Lindback)

Ewa Björling inviger femte temat: Innovation & Technology

Temaverksamheten Sweden on the Potomac fortsätter under 2008. Det femte temat, Innovation & Technology, invigs den 8 januari av Handelsministern Dr. Ewa Björling. Närvarande är också Jan Lundberg från AstraZeneca och Torbjörn Nilsson från Ericsson. Dessa tre är likaså talare vid invigningsseminariet den 9 januari - "Leadership Through Innovation", som diskuterar rollen av innovation i en allt mer global värld. Vilken betydelse har innovation för ledarskap inom industrin och bland länder? Cirkus Cirkörs Tilde Björfors är också på talarlistan. Cirkus Cirkör uppträder även på invigningskvällen med ett axplock ur deras kommande USA-turné.

Innovation & Technology syftar till att projicera Sverige som ett innovativt och modernt land där stora satsningar görs på forskning, utbildning och högteknologi. Perspektivet på temat är framåtriktande med fokusering på hur innovation och teknologi kan förbättra livet. Programmet pågår till 16 mars och kommer att inkludera ett 20-tal aktiviteter inom gemensamma intresseområden för Sverige och USA.

Några exempel:

Nano is Big @ Lunds Universitet (seminarie kring nanoforskning, utbildning och kommersialisering vid Nanometer Structure Consortium vid LU den 24 januari)

Measuring Competitiveness (seminarie kring hur man mäter konkurrenskraft den 12 februari. Samarrangemang med U.S. Department of Commerce och ITPS)

Sweden - the Best Healthcare System in the World? (en veckas aktiviteter kring innovationssystemet inom hälso-och sjukvård, från policy till business, den 18-22 februari)

Svenska partners: Cirkus Cirkör, Formas, ISA, ITPS, Karolinska Institutet, KK-Stiftelsen, Lunds Universitet, LiF, Rymdstyrelsen, Socialdepartementet, STEM, Swecare, Svensk Medtech, Svenska Exportrådet, SI, Sveriges Kommuner och Landsting, Säkerhet- och Försvarsföretagen, Vetenskapsrådet, Vinnova och Vårdalsstifelsen.
 
Uppdaterad kalender finns på: www.swedenabroad.com/washington
eva.ohlin@itps.se

USA:s handel med Afrika söder om Sahara

Ambassaden i Washington har skrivit en rapport om USA:s handel med Afrika söder om Sahara. Den visar att USA:s främsta program för handelsfrämjande med Afrika, AGOA (African Growth and Opportunity Act), har stimulerat handeln med 143 procent sedan dess introduktion år 2000. Ett problem är dock att majoriteten av denna ökning beror på USA:s ökade oljeimport från Afrika. AGOA har inte lyckats att diversifiera Afrikas export och inte heller främjat den interregionala handeln i Afrika.

Intresset hos administration för Afrika har ökat. De främsta anledningarna till detta är USA:s nya globala syn på terrorism och nationell säkerhet, Afrikas rika tillgångar på naturresurser och Kinas ökade närvaro som enligt USA både destabiliserar demokratin i regionen och hotar USA:s framtida olje- och mineralförsörjning. Trots det ökade intresset kommer det att dröja lång tid innan handeln mellan USA och Afrika utgör en betydande del av världshandeln. (lisette.lindahl@foreign.ministry.se)

Konferens om frihandelsavtal i Asien och Stilla Havsområdet

Vid en konferens nyligen anordnad av den välrenommerade tankesmedjan Peterson Institute for International Economics diskuterades under titeln "New Asia-Pacific Trade Initiatives" olika aktuella eller potentiella frihandelsavtal, FTA, inom och med denna region. Utgångspunkten var vilka inititativ som tagits av Japan respektive USA samt möjligheter för bredare regionala avtal. Ett mycket stort antal frihandelsavtal har blommat fram inom regionen och med Kina som en ny aktör med sin kraftigt växande ekonomi och handel underströks det som kritiskt för USA att hänga med i utvecklingen och bevaka sina intressen.

Särskild uppmärksamhet ägnade åt möjligheten för ett FTA mellan USA och Japan, ett s k Jusfta. Studier presenterades som visade mycket stora välfärdsvinster med ett sådant avtal, främst om tjänstesektorn liberaliserades. Jordbruk var dock stötestenen, särskilt då den starkt skyddade risssektorn i Japan. För att ett sådant avtal skulle kunna bli möjligt ansågs det emellertid att ett starkt politiskt ledarskap skulle erfordras.

En representant för Bush-administrationen, ansvarig för Asien på USTR, uttryckte uppskattning för vad studierna påvisade, men konstaterade att det nödvändiga politiska ledarskapet ej fanns för närvarande. Samma förhållande förelåg för tanken på ett frihandelsavtal inom hela regionen Asien-Stilla havet med de 21 länderna i APEC. Ett sådant avtal, kallat FTAAP, var en lockande idé, som man på amerikansk sida ville arbeta vidare med.

På kort sikt var dock det viktigaste för USA att KORUS, frihandelsavtalet mellan USA och Korea, blev godkänt i kongressen och det koreanska parlamentet. Detta avtal var det mest betydelsefulla för USA efter NAFTA med Kanada och Mexico och ett misslyckande att få igenom detta vore mycket negativt. Korea stod inte still utan förhandlade nu om ytterligare avtal med Kanada, EU, Indien, Mexico och skulle kanske inleda förhandlingar med Kina. Det framhölls att villkoren rörande fordonssektorn i avtalet faktiskt var mycket fördelaktiga för USA, men det gällde att övertyga kongressen om detta. Frågan om amerikansk export till Korea av nötkött - formellt sett utanför avtalet - måste också lösas för att säkerställa kongressens godkännande. (claes.hammar@foreign.ministry.se)  

Sydkorea ur ett geopolitiskt perspektiv

USA:s frihandelsavtal med Sydkorea väntar på att kongressen skall ta beslut om dess framtid. Många seminarier har hållits om Sydkoreaavtalets för- och nackdelar, men den liberala tankesmedjan Competitive Enterprise Institute bjöd i december in till en paneldebatt med ett mer ovanligt perspektiv på avtalet, det geopolitiska.

Panelens medlemmar hävdade att det är omöjligt att ignorera säkerhetsaspekten och de diplomatiska frågorna i frihandelsförhandlingar med de östasiatiska länderna. Ett frihandelsavtal med Sydkorea skulle stärka den amerikanska närvaron i Östasien och stimulera andra länder i regionen att öppna upp för FTA-förhandlingar med USA. Både Japan och Taiwan har sagt att de inte har råd att låta Sydkorea ensamt ha tillgång till den amerikanska marknaden. Utvecklingen är viktig för USA då Kina under en tid pressat för att ASEAN+3 (Japan, Sydkorea och Kina) skall inleda FTA-förhandlingar.  (Andreas Lindback)

Peru-avtalet godkänt av senaten

Frihandelsavtalet mellan USA och Peru godkändes av representanthuset i kongressen i november med större marginal (285-132) än tidigare liknande avtal. I början på december godkändes det också i senaten, och även där med mycket övertygande marginal, 77 mot 18. Bland de som röstade emot var 16 demokrater. Godkännandet av detta avtal framhålls som en framgång av alla. Bush-administrationen som förhandlade fram avtalet anser sig vara vinnare, liksom den demokratiska majoriteten i senaten, men också republikanerna som i större utsträckning än demokraterna röstade för avtalet.

Administrationen fortsätter att pressa på hårt för att också avtalet med Colombia skall godkännas, men detta möter betydligt större motstånd bland många demokrater i kongressen, som anser att situationen för fackliga ledare i Colombia fortsätter att vara oacceptabel. En del demokrater påpekar också att inget av de tre återstående frihandelsavtalen, som skall godkännas - utöver Colombia också Panama och Korea - bör tas upp till omröstning förrän senaten godkänner ett lagförslag om det som här kallas "Trade Adjustment Assistance, TAA", ett program för stöd och omskolning av arbetare som förlorar sina jobb p g a importkonkurrens. Ett sådant förslag har redan godkänts tidigare i höst i representanthuset. Det nuvarande programmet löpte ut i slutet av september, men förlängdes till årsskiftet. (claes.hammar@foreign.ministry.se)

Reflektioner på dollarkursen

Det svenska handelsöverskottet till USA minskar allt mer. Många hänvisar den nedåtgående trenden till den, enligt Federal Reserve, undervärderade dollarn. Främsta anledningen till dollarns försvagning mot den svenska kronan är att Sveriges och USA:s konjunkturcyklar inte går i tandem med varandra. Det har lett till olika räntebanor som i sin tur påverkar valutakursen. En del av skillnaden förklaras av att USA har problem både på bostads- och finansmarknaden, något som inte är fallet i Sverige.

Det finns en vilja hos den amerikanska administrationen att reducera det stora handelsunderskott som byggts upp mot omvärlden. Att USA använder sin valuta för att nå inhemska politiska mål har skett förr. Under president Nixon sade dåvarande Treasury Secreteray, John Connally, ”The dollar is our currency, but your problem” till omvärlden. Uttalandena inte är så konkreta idag, men det finns en benägenhet att ignorera dollarns låga värde då det gynnar USA:s handelspolitik. Ändå har USA varit starkt kritiska mot Kina som vägrar öka takten på renminbins appreciering vilket varit negativt för USA:s handelsbalans.

Federal Reserve har sänkt räntan tre gånger på kort tid, men marknaden kräver fler sänkningar något som verkar troligt. Pga dessa skäl kommer Sveriges export till USA sannolikt fortsätta minska en tid framöver. För världen som helhet kan dock en tillfälligt svag dollar leda till minskade obalanser vilket på lång sikt gynnar världsekonomin.
(Andreas Lindback)

Näringslivets prioriteringar i det transatlantiska ekonomiska samarbetet
European-American Business Council, EABC, höll nyligen en s k policy briefing för europeiska ambassader om vilka frågor de prioriterar och vill driva på i det transatlantiska ekonomiska samarbetet. (EABC är en privat näringslivsorganisation med ett 70-tal större europeiska och amerikanska företag, det enda svenska är Ericsson.) Bland de frågor som återfinns på deras policy agenda kan noteras följande:

- eHealth
- eAccessibility
- RFID, Radio Fredquency Identification technology
- ITA, Information Technology Agreement, (tvist mellan USA och EU om klassificeringen av nya produkter)
- Biofuels
- Accounting Mutual Recognition

För samtliga dessa frågor, förutom biobränslen, har EABC gjort policy papers, vilka kan erhållas genom förfrågan till ambassaden, anneli.nilsson@foreign.ministry.se

När det gäller just biobränslen sades att den gemensamma arbetsgrupp som sattes upp för 18 månader sedan med US och EU har arbetat på bra och att det var utmärkt att man på det senaste mötet med TEC, Transatlantic Economic Council, kommit överens om att bjuda in Brasilien att delta i denna arbetsgrupp också. Från EU-kommissionens sida, som deltog vid denna briefing, sades att man hade ett mycket ambitiöst mål att komma fram till gemensamma standarder för biobränslen och att KOM inom kort skulle ge ut ett White Paper om detta. (claes.hammar@foreign.ministry.se)

Homeland Security Stakeholders Conference 14-17 januari 2008

För andra gången i ordningen genomförs den s.k. Homeland Security Science & Technology Stakeholders Conference, denna gång i Los Angeles den 14-17 januari 2008. Guvernören i Kalifornien, Arnold Schwarzenegger, är co-host. Konferensens målgrupp är "private sector, academia, and government at all levels", och syftet är att informera om inriktning och prioriteringar när det gäller forskning om Homeland Security, men också att visa på affärsmöjligheter inom området.

I fokus för denna konferens står First Responders, dvs. polis, akutsjukvård, räddningstjänst, kustbevakning och tull. Sverige kommer att representeras i en internationell panel av överdirektören på Räddningsverket, Ivar Rönnbäck, och har också denna gång fått ansvar för en s.k. break-out session. I år presenteras det svenska RAKEL-systemet, dvs. vårt gemensamma radiokommunikationssystem för First Responders. Under konferensen kommer också ny teknik och nya lösningar att visas i en utställningshall.

Mer om konferensen finns på:
http://www.ndia.org/

Kontakta Michael Mohr på ambassaden för mer information. (Michael.Mohr@foreign.ministry.se)

Hög potential i den transatlantiska tjänsteekonomin

Handeln mellan USA och Europa utgör 40 procent av världens totala handel och kombinationen av USA:s och EU:s BNP utgör 60 procent av total BNP i världen. Ändå har inte den transatlantiska tjänstehandelssektorn på långa vägar nått sin topp. Denna sovande jätte (tjänstehandeln) var temat för ett seminarium på den transatlantiska tankesmedjan German Marshall Fund. Investeringsflödena inom tjänstehandeln lyftes särskilt fram som ett område med stor potential. Anledningen var att detta område är unikt för den transatlantiska relationen, investeringar inom tjänsteområdet är mycket små mellan till exempel USA och Stilla Havsområdet.

Om EU skulle öppna upp sina gränser helt för tjänstehandel skulle inkommande FDI öka med uppskattningsvis 34 miljarder dollar. 75 procent av detta beräknas komma från USA. Som ett positivt exempel på vad ett effektivare regelverk skulle innebära användes ”Open Skies”-avtalet. Avtalet kommer uppskattningsvis att gynna USA och EU lika mycket som en framgångsrik Doharunda, cirka sex miljarder dollar var. Det bästa sättet att arbeta för att öka tjänstehandeln och minska divergenserna i USA:s och EU:s regelverk ansågs vara genom det nyskapade Transatlantic Economic Counsil och andra bilaterala förbindelser. Ett FTA var enligt deltagarna inte nödvändigt. (Andreas Lindback)

Rätten att organisera sig fackligt i USA

Den dynamiske senatorn Edward Kennedy ledde en konferens om de fackliga rättigheterna i USA. Inledningstalare var representanthusets talman Nancy Pelosi. Sju demokratiska kongressmän deltog i konferensen. Konferensens huvudsyfte var att belysa de problem som amerikanska arbetare idag har att organisera sig fackligt. Fackliga medarbetare trakasseras både fysiskt och psykiskt av företag. Var 18:e minut beräknas en amerikan få sparken för att de åberopar sin organiseringsrätt, vilket lett till att få vågar hävda sin rätt. 1975 var 25 procent av USA:s arbetskraft fackanslutna. Idag är samma siffra 12 procent.

Enligt undersökningar skulle 50 procent av den amerikanska befolkningen vilja vara fackligt anslutna om de inte riskerade att förlora jobbet på grund av det. I genomsnitt tjänar de fackligt anslutna trettio procent mer än de som inte är fackligt anslutna. Slutligen nämnde både senator Kennedy och talman Pelosi att de nyligen fått igenom den första ökningen av den federala minimilönen i USA på tio år. (Andreas Lindback)