Handelsnytt från Washington november 2007

Innehållsförteckning:

• Transatlantic Economic Council-möte i Washington
• Reaktioner på TEC
• EU-kommissionär Peter Mandelson på besök
• EU:s Peter Mandelson om Doha-rundan
• Debatt om Doha Informal Commercial Exchange-möte mellan USA och Sverige
• Jordbruksminister Eskil Erlandsson besöker USA
• Peruavtalet gick igenom
• Reflektioner på Farm Bill
• Amerikanska försvarsbudgeten klar
• Debatt med presidentkandidaternas ekonomirådgivare
• Amerikanarnas syn på handel
• Innovation & Technology i House of Sweden
• Bredband för amerikansk tillväxt

Transatlantic Economic Council-möte i Washington

Det första mötet med Transatlantic Economic Council, TEC, hölls den 9 november i Washington. Detta råd instiftades vid toppmötet mellan EU och USA i april i år och syftet är att skapa en ännu mer öppen och hinderfri transatlantisk marknad. Det är ju inte tullar som är problemet i handeln över Atlanten utan diverse olika icke-tariffära handelshinder och varierande lagstiftning.

Mötet leddes på EU-sidan av kommissionären Verheugen och på amerikansk sida av Allan Hubbard, chef för National Economic Council. Framsteg gjordes på en rad olika prioriterade och konkreta områden med alltifrån regler för att introducera nya läkemedel, standards för biobränslen till gemensamma bokföringsregler. Man sade sig också vara nära ett genombrott i den segslitna frågan om import till EU av kött av kyckling och andra fjäderfän och man sjösatte en investeringsdialog för att minska hindren för transatlantiska investeringar och för att främja öppna investeringsregler globalt. För den som önskar mer information om vad som utspann sig på mötet hänvisas till: http://www.eurunion.org/News/press/2007/20070112.htm(claes.hammar@foreign.ministry.se)

Reaktioner på TEC

I efterdyningarna av Transatlantic Economic Councils (TEC) första möte i Washington höll tankesmedjan German Marshall Fund ett seminarium om resultatet från TEC. Representanter från både USA och EU deltog och samtliga betonade att mötet varit en stor framgång. Detta inte minst tack vare att båda sidor var representerade på mycket hög nivå och att det finns en konsensus om att de transatlantiska frågorna var viktiga. Det faktiska resultatet från mötet var inte så substantiellt, men framförallt i frågan om olika bokföringsstandarder kom man en bra bit på väg.

För tillfället diskuterar forumet både strategiska och tekniska frågor. En fråga som kom upp under seminariet var om inte TEC borde fokusera på antigen den ena eller den andra. Representanten för EU-kommissionen höll med om att frågan var viktig och att en intern debatt i ämnet hållits. Slutsatsen var att de tekniska frågorna behövdes för att nå reellt resultat, men att den strategiska delen inte gick att förringa eftersom USA och EU måste vara förebilder i liberaliseringen av världshandeln.  
(andreas.lindback@foreign.ministry.se)

EU-kommissionär Peter Mandelson på besök

EU:s handelskommissionär Peter Mandelson höll i anknytning till TEC-mötet ett tal med temat ”Confronting Global Challenges”. Han talade bland annat om betydelsen av de transatlantiska förbindelserna, Kinas utveckling, utländska direktinvesteringar och Doha (För en utförlig rapport om Mandelsons syn på Doha, se artikel nedan (Vad är detta för artikel?).

Mandelson påpekade inledningsvis att den transatlantiska ekonomin utgör grunden i den globala frihandeln. De formella handelshindren i form av tullar är låga. Idag är det istället de icke-tariffära handelshindren som måste avvecklas mellan EU och USA. Redskapet för att göra detta enligt Mandelson är bland annat det nyskapade Transatlantic Economic Council (TEC). USA och EU skall vara en förebild för resten av världen när det gäller frihandel. I detta arbete skall TEC vara vår gemensamma röst utåt. Globalisering leder ofta till osäkerhet bland människor världen runt då jobb förloras och konkurrensen ökas. Därför är det otroligt viktigt att visa vad fördelarna med globalisering egentligen innebär.

En siffra som utgjorde ett stort bekymmer för Mandelsons just nu var siffran 20 miljoner dollar. Så mycket ökar nämligen EU:s handelsunderskott med gentemot Kina – per timme! I denna takt kommer EU:s handelsunderskott mot Kina att vara lika stort som USA:s inom ett års tid. Kina var enligt Mandelson ett bra exempel på ett land som haft stora fördelar av det multilaterala frihandelssystemet. Det har gjort att Kina återigen måste betraktas som en stormakt även inom handeln. Men nu är det dags för Kina att börja spela efter samma regler som alla andra genom att öppna upp för frihandel och reformera sin valuta. Utan dessa förändringar kan inte en hög inhemsk efterfrågan skapas, vilket är grundbulten för en solid framtida tillväxt i Kina.

Slutligen underströk Mandelson vikten av att inte komplicera processen för utländska direktinvesteringar i EU eller USA. Att företag från Dubai eller Ryssland vill investera utomlands är positivt, inte tvärtom. Dock behöver investeringsflödena bli mer transparenta för att skydda intressenter och minska oron för utländska ägare.
(andreas.lindback@foreign.ministry.se)

EU:s Peter Mandelson om Doha-rundan

I sitt tal i Washington tog EU:s handelskommissonär Peter Mandelson också upp Doha-rundan och framhöll att en framgång för Doha skulle inte bara skapa betydande ny handel utan också garantera den öppenhet som skapats i världsekonomin genom unilateral liberalisering de senaste tio åren, särskilt i emerging economies. Med tanke på Dohas utvecklingsambition skulle den kanske viktigaste signalen vara att USA och EU var beredda att fundamentalt reformera sitt jordbruksstöd till utvecklingsländernas fromma.

En annan positiv effekt skulle vara att integrera de framväxande utvecklingsekonomierna i det multilaterala handelssystemet genom att dessa också sänker sina tullar på industrivaror och öppnar sina tjänstesektorer.

Paketet som nu fanns på bordet skulle inte vara idealiskt för någon och var mindre än vad EU och USA hoppats på, men skulle innebära eftergifter från alla. Det skulle inte kunna framhävas som en triumf av någon, men mycket skulle förloras om man inte uppnådde en uppgörelse. Det multilaterala handelssystemet skulle försvagas och det skulle vara negativt för utvecklingsländerna. Ingen multilateral handelsrunda hade tidigare misslyckats.

Den politiska viljan måste nu mobiliseras så att Doha kan överkomma kvarstående hinder för att kunna landa i ett resultat tidigt under 2008. Om detta inte hände skulle Doha gå i ide och det skulle inte vara lätt att återuppta den om ett par år, kanske tidigast 2010. Om den då togs fram ur frysen igen skulle den vara en sörjig röra och det skulle vara svårt att få igång den igen.
(claes.hammar@foreign.ministry.se)

Debatt om Doha

I november månad hölls ett seminarium om Doharundan med representanter från EU, USA, Brasilien, det amerikanska näringslivet och andra nyckelaktörer. Bland samtliga deltagare fanns en tydlig tilltagande optimism för att Doharundan skall gå att genomföra under nästa år. Det poängterades att den utdragna processen inte är något märkvärdigt då allt mer komplexa frågor diskuteras i jämförelse med till exempel Tokyorundan.

EU argumenterade för att de gjort stora uppoffringar inom jordbruksfrågan och nu vill få fördelar från NAMA och tjänsteförhandlingarna. USA lade fram liknande argument med skillnaden att de ville se resultat inom dessa områden innan de själva gjorde uppoffringar på jordbrukssidan.

Det positiva förhållningssättet från den amerikanska industrin berodde främst på att NAMA i stort sett är klart att undertecknas. Dock var näringslivet och USA:s representant för tjänsteförhandlingarna tydliga med att det krävs ytterligare förbättringar inom investerings-, telekom- och IT-sektorn inom tjänsteförhandlingarna. De flesta deltagarna var överens om att Doha måste vara klart nästa år för att lyckas, något som de också trodde var möjligt.  
(andreas.lindback@foreign.ministry.se)

Informal Commecial Exchange-möte mellan USA och Sverige

I mitten av november hölls det fjärde s k ICE-mötet, Informal Commercial Exchange, mellan USA och Sverige. På svensk sida ledde utrikesrådet för handel, Anders Ahnlid, den svenska delegationen, som inkluderade representanter för UD:s Amerikaenhet, Kommerskollegium och ambassaden i Washington. Den amerikanska sidan företräddes av Europa-chefen på Department of Commerce, Paul Dyck, och ett stort antal andra tjänstemän med expertkunskap på de olika frågor som diskuterades.

Dessa överläggningar är som namnet anger informella förhandlingar och skall ses som ett komplement till de mer övergripande överläggningar som hålls mellan USA och EU i det transatlantiska samarbetet, främst numera möten med Transatlantaic Economic Council, vars framsteg berördes i de svensk-amerikanska diskussionerna.

Vid ICE-mötet behandlades ett antal konkreta handelsfrågor av intresse för båda parter och dessa skall snarast följas upp med målet att undanröja problemen. Frågor som behandlades var klassificering av Segways, bullerregler för snöskotrar, svenska regler för flamskyddsmedel och amerikanska importregler för parkettgolv. Mera allmänna frågor av gemensamt intresse var också uppe för diskussion som immaterialrätt, innovation och entreprenörskap, investeringsfrämjande och handelsfrämjande aktiviteter, särskilt inom energiområdet och amerikanska ambassadens program, One Big Thing.
(claes.hammar@foreign.ministry.se)  

Jordbruksminister Eskil Erlandsson besöker USA

Jordbruksminister Eskil Erlandsson besökte USA 28 oktober till 2 november. De första dagarna tillbringades i Washington med möten framförallt på US Department of Agriculture, Agriculture Research Center och Department of Energy. I Detroit träffade ministern Guvernör Jennifer Granholm samt delstaten Michigans ansvariga för jordbruk, skog samt bioenergi-program.

Sr Erlandsson var intresserad av att diskutera effekterna av ökad produktion av biomassa på ett ekologiskt hållbart sätt, men även frågor om eventuella framtida konflikter på grund av begränsad tillgång på jordbruksmark för produktion av livsmedel. Växtförädling var ett annat samtalsämne. Ministern besökte också Mason Dixon Farm i Gettysburg som är världens största farm vad gäller robotisering av mjölkproduktion. Farmen använder Delaval robotar.
(lisette.lindahl@foreign.ministry.se)

Peruavtalet gick igenom

Representanthuset kunde till slut komma till omröstning om frihandelsavtalet med Peru och det blev godkänt med det något oväntat höga siffrorna 285-132. Det är det första frihandelsavtalet som godkänts av kongressen sedan demokraterna fick majoritet i förra höstens val.

Avtalet med Peru har också reviderats med starkare skrivningar om arbetsvillkor och miljö, något som krävdes av demokraterna och som de nu pekar på som en stor framgång för dem. Administrationen anser förstås att det är en stor framgång för dem att avtalet nu är godkänt. Det skall förstås också godkännas av senaten, men det ses inte som något problem.

Demokraterna delade sig nästan jämt i omröstningen, 109 röstade för och 116 emot, det vill säga fortfarande en majoritet mot. Men det var betydligt fler demokrater för än vid omröstningen om CAFTA, det centralamerikanska frihandelsavtalet för ett par år sedan, där bara något tiotal demokrater röstade för. På den republikanska sidan röstade 176 för och endast 16 emot.

Administrationen vill gärna tolka utgången som att det också skulle göra det möjligt att få återstående frihandelsavtal godkända och avser trycka på för Colombia så fort senaten har godkänt avtalet med Peru. Men från motståndare på demokratiska sidan varnar man för att försöka få fler avtal godkända. Den största amerikanska fackföreningsrörelsen, AFL-CIO, motsatte sig inte Peru-avtalet, men har sparat sitt krut och förklarat att man kommer att arbeta mot godkännande av avtalet med Colombia och även det betydligt viktigare avtalet med Korea.
(claes.hammar@foreign.ministry.se)

Reflektioner på Farm Bill

Vid ett seminarium arrangerat av Jim Grueff, tidigare amerikansk jordbruksförhandlare i Doha-rundan, framkom följande intressanta bedömningar om Farm Bill.

Representanthuset har redan sitt förslag klart och det som tagits fram av senaten skall inom kort slutbehandlas och sedan skall de två versionerna sammanjämkas. Även om kongressen lyckas enas kan det bli svårigheter med att få president Bush att godkänna det slutgiltiga förslaget. Vita huset har hotat med ett veto då man anser att förslaget inte ger förutsättning för tillräcklig reform av det amerikanska jordbruksstödet och därför kan öppna upp för att bli ifrågasatt i WTO. Både Husets och Senatens förslag innehåller skattehöjningar som administrationen motsätter sig.

Grueff menade att det måste bli förändringar av utformningen av det amerikanska jordbruksstödet och enligt honom skulle en uppgörelse i Doha definitivt tvinga fram detta.

Det nya förslaget som kommer från kongressen om jordbruksstödet har inte tagit hänsyn till vad som kan komma att bli nödvändigt vid en Doha-uppgörelse. Eftersom EU har åtagit sig att avskaffa allt exportstöd är USA under starkt tryck att reducera sitt inhemska jordbruksstöd.

Det tvistlösningsfall som Brasilien tog upp i WTO om bomull och vann gör det också nödvändigt för USA att förändra sitt jordbruksstöd. Grueff menade att den nya Farm Bill faktiskt är den viktigaste handelspolitiska lagstiftningen som nu är aktuell i kongressen. Som förslaget är utformat bidrar det inte konstruktivt till jordbruksförhandlingarna i Doha-rundan. Detta speglar jordbruksintressenternas ställning i kongressen.

Den viktigaste utvecklingen inom jordbruksområdet för närvarande med effekter på utformning av stödprogram är den kraftiga tillväxten av majsbaserad etanoltillverkning. De högre priser detta medfört, inte bara för majs utan också andra grödor som vete, samt för köttproduktionen, skulle dock kunna underlätta för USA att inom Doha-rundan acceptera lägre gränser för sina stödprogram.
(claes.hammar@foreign.ministry.se)

Amerikanska försvarsbudgeten klar
 
Den amerikanska försvarsbudgeten för 2008 har passerat kongressen. Budgeten omfattar 471 miljarder dollar för personal, drift, utveckling och anskaffningar. Stora summor kommer att läggas på anskaffning av fordon som klarar av minor och bomber placerade längs vägarna i Irak och Afghanistan.

Ytterligare 20 stridsflygplan av typ F-22 skall inköpas och man satsar vidare på Joint Strike Fighter. Det marina programmet Littoral Combat Ship får minskade resurser efter att kostnaderna skenat iväg. Endast två fartyg är finansierade i nuläget. 48 miljoner dollar avsätts för att skärpa kontrollen av serviceföretag, typ Blackwater, som under de senaste åren fått en ökad roll som leverantör av tjänster i krigszoner. Utöver den nu godkända budget tillkommer pengar för att klara av krigen i Irak och Afghanistan. Presidenten önskar erhålla 196 miljarder dollar i en klumpsumma men kongressen vill portionera ut pengarna under året för att bättre kunna kontrollera hur dom används.

Kongressen vill som bekant dra tillbaks trupperna till skillnad från Vita Huset och hoppas kunna sätta politiskt tryck genom finansieringen.
(nils.johansson@swedishtrade.se)    
    
Debatt med presidentkandidaternas ekonomirådgivare

Med knappt ett år kvar till presidentvalet samlades presidentkandidaternas rådgivare i ekonomifrågor till debatt i Washington. Ämnen som behandlades var bland annat den amerikanska husmarknaden, det höga priset på olja och internationell handeln.

Samtliga rådgivare uttryckte oro för den amerikanska husmarknaden. Republikanerna ville att marknadskrafter skulle sköta problemen medan demokraterna ville se interventioner och stöd från administrationen. Barak Obamas rådgivare sade att det var viktigare att se långsiktigt och satsa på utbildning och infrastruktur än att få panik för tillfälliga svängningar på marknaden.

På handelsområdet var åsikterna inte överraskande; republikanerna ville se utökad frihandel medan demokraterna intog en mer försiktig hållning och ville ha högre arbetsrättsstandarder i partnerländerna. Senator Hillary Clintons rådgivare sade att Clinton nu bestämt sig för att inte stödja något av de tre kvarvarande frihandelsavtalen, Panama, Colombia och Sydkorea.

Samtliga var eniga om att USA inte kan lita på utländska leverantörer för att tillfredställa sitt energibehov. De demokratiska rådgivarna önskade minska energibehovet genom handel med utsläppsrätter. Republikanerna ville öka utbudssidan av olja och oroades även över den nationella säkerheten, då många oljeproducerande länder finns i instabila områden.

Det var slående hur lika rådgivarna var sina chefer i sin polemik. Debatten kändes färgad och inte speciellt förankrad i ekonomiska indikatorer som annars brukar vara fallet när ekonomiska experter sammanstrålar.
(andreas.lindback@foreign.ministry.se)

Amerikanarnas syn på handel

Många tankesmedjor i Washington har under en tid fokuserat på frihandel i och med att administrationen har förhandlat fram fem nya frihandelsavtal. Två av smedjor dessa höll seminarier i ämnet nyligen och det framkom tydligt att stödet för frihandel är stort bland tankesmedjorna.

Generellt beräknas handeln med andra länder att öka USA:s BNP med en trillion dollar per år. Ändå räds många amerikaner nya frihandelsavtal. Enligt undersökningar så anser 56 procent av den amerikanska befolkningen att handelshinder bör existera för att rädda amerikanska jobbtillfällen. Detta även om det innebär en lägre årlig tillväxt.

En intressant företeelse i undersökningarna är att frågornas tidsform ger olika resultat. Om frågorna är framtidsinriktade, det vill säga om frihandel ger bra resultat för USA i framtiden, så är optimismen mycket större bland amerikanerna än om frågan behandlar det som redan varit.

Detsamma gäller om frågan är generellt inriktad mot frihandel eller mot något specifikt avtal. Vid det förstnämnda är amerikanarna mycket mer positiva vilket är ett tecken på att administrationen inte lyckats föra ut budskapet om frihandelavtalens fördelar. Amerikanerna påverkas även av den massmediala bilden av frihandelsavtalen där ofta de negativa nyheterna kopplas samman med USA:s utökade frihandel.
(andreas.lindback@foreign.ministry.se)

Innovation & Technology i House of Sweden

I början på nästa år startar det femte temat i den främjandesatsning som UD nu bedriver i programmet Sweden on the Potomac i House of Sweden. Temat har som syfte att projicera en bild av Sverige som ett modernt och innovativt land där högteknologi, forskning och utbildning är några av framgångsfaktorerna.

Programverksamheten skall göra House of Sweden till en mötesplats för Sverige och USA inom flertalet olika gemensamma intresseområden; hälso- och sjukvård, konkurrenskraft, energi och miljö, ICT, forskning, nanoteknologi, rymd, försvar- och säkerhet etc.

Temat inrymmer också fem utställningar: Communication for All, Herbarium Amoris, Quality of Life, Mindball och House of Sweden goes Virtu-Real. Temat invigs den 8 januari med handelsminister Dr. Ewa Björling närvarande och inslag av artister från Cirkus Cirkör.

Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS) har fått i uppdrag att samordna verksamheten i Innovation & Technology. Andra viktiga samarbetspartners är temats två huvudsponsorer: Ericsson och AstraZeneca, samt Svenska Institutet. Vidare kommer flera svenska departement, myndigheter, industriorganisationer och företag att medverka i temat samt många av deras amerikanska motparter. Mer information finner du på: www.swedenabroad.com/washington(eva.ohlin@itps.se)

Bredband för amerikansk tillväxt

Tillgången till och användningen av Internet får allt större betydelse som drivkraft för utveckling och tillväxt i offentlig och privat sektor. Internetuppkopplingar med hög överföringskapacitet, det vill säga bredband, börjar därför närmast betraktas som en nödvändig bas i samhällets infrastruktur i likhet med vägar och vattendistribution.

Stora grupper och geografiska områden sakna dock ännu möjligheten att ansluta sig till bredband. I många länder sker därför en satsning från offentlig sida på olika program för att stimulera bredbandsutbyggnad.
I en nyss publicerad rapport från ITPS i serien 'Tillväxtpolitisk utblick' studeras situationen i USA. Även om landet har högst antal bredbandsanslutna i världen i absoluta tal, så har utvecklingen gått snabbare i andra länder de senaste åren.

Ett stort antal offentliga initiativ genomförs dock, framför allt på delstatlig och lokal nivå. Betydande industriella investeringar görs i utbyggnad av fiber och trådlöst bredband av såväl telekom- som kabeltevebolag, pådrivna av den pågående konvergensen mellan tekniker och plattformar som telefoni, kabelteve och Internet.

För svenska förhållanden är det av stort intresse att följa denna utveckling, inte minst de delstatliga initiativen där IT-användning och bredbandsutbyggnad används som instrument för regional utveckling och ökat handelsutbyte genom effektivare tillgång till den globala marknaden.
Denna rapport kan, liksom ITPS övriga rapporter, kostnadsfritt laddas ner från ITPS hemsida. Direktlänk till bredbandsrapporten: http://www.itps.se/Archive/Documents/Swedish/Publikationer/Tillväxtpolitisk%20utblick/Tpu_okt07.pdf (magnus.harviden@itps.se)