Politisk översikt
Kuwait är en konstitutionell monarki med ett i fria val utsett parlament. År 2005 infördes kvinnlig rösträtt och individuella friheter som yttrandefrihet och religionsfrihet är omfattande. Landet har återhämtat sig väl sedan den irakiska invasionen 1990-1991 men dess geografiska läge är fortsatt utsatt.
Första gången namnet Kuwait finns dokumenterat är i slutet av 1600-talet när shejk Barrak Khaled byggde ett fort vid en plats som dittills kallats al-Qurain vid Persiska vikens nordvästra strand. Huset Khaleds makt var dock på neråtgående och inifrån den arabiska halvön migrerade nybyggare till platsen. Nykomlingarna utvecklade byn Kuwait till en handelsknutpunkt och år 1756 valde de en ledare från den idag alltjämt styrande släkten al-Sabah. Genom att visa prov på en stor taktisk förmåga lyckades de nya makthavarna bevara Kuwaits oberoende från de mäktiga ottomanska, saudiska och rashidiska grannarna. För att undvika direkt ottomanskt styre ingick shejk Mubarak al-Sabah år 1899 ett avtal med Storbritannien som innebar att britterna garanterade Kuwaits säkerhet och oberoende i interna affärer. I gengäld skulle alla Kuwaits utrikesförbindelser skötas från London.
Upptäckten av olja i Kuwait på 1930-talet och bidrog till stark ekonomisk utveckling. 1961 upphörde avtalet med Storbritannien och Kuwait utropades som självständig stat. Irak motsatte sig självständigheten och krävde att Kuwait skulle bli en del av Irak, men tvingades backa efter att Storbritannien och sedermera Arabförbundet skickat trupp till området. Kuwait antog en konstitution som innebar maktdelning mellan statschefen, som bär hederstiteln ’emir’, och parlamentet.
I augusti 1990 invaderades Kuwait av Saddam Husseins irakiska armé. Emiren och dennes regering flydde till Saudiarabien. I januari 1991 gav FN mandat åt en USA-ledd koalition att driva ut de irakiska trupperna ur Kuwait och i mars samma år kunde emiren återvända. I samband med invasionen, ockupationen och reträtten gjorde sig de irakiska trupperna skyldiga till omfattande övergrepp, skadegörelse och plundring. Många kuwaitier är fortsatt försvunna sedan ockupationen.
Återuppbyggnaden av Kuwait har gått snabbt och få fysiska spår finns idag kvar av det irakiska angreppet. År 2003 inleddes en ny militärkampanj via Kuwait. En USA-ledd koalition gick via Kuwait in i Irak på jakt efter påstådda massförstörelsevapen.
Dagens Kuwait är en konstitutionell monarki. 1962 års konstitution värnar om individens friheter och allas likhet inför lagen. Civil- och familjerätt sköts av speciella religiösa domstolar, vilket innebär att sunni, shia, kristna med flera har sina egna religionsspecifika lagar. Parlamentet har en kammare med 65 platser, varav 50 utses i demokratiska val. Sammansättningen avgörs vid nationella val vart fjärde år. År 2005 gavs kvinnor rösträtt och omedelbart efteråt utsåg regeringschefen den första kvinnliga ministern. Politiska partier är inte tillåtna, men de olika grupperingarna i parlamentet fungerar i viss mån som sådana. Rollen som statschef (’emir’) går enligt konstitutionen i arv inom släkten al-Sabah, även om parlamentet har visst inflytande vid upphöjandet av en prins till kronprins. Emiren utser regeringschef, i regel kronprinsen. Alla parlamentariska beslut måste godkännas av emiren, som även har rätt att upplösa parlamentet. Denna möjlighet utnyttjades senast i mars 2007. De senaste åren har islamistiska ledamöter flyttat fram positionerna, vilket resulterat i att reformarbetet bromsats.
Kuwait har nära band till handelspartnern USA, band som förstärkts ytterligare av de militära aktionerna mot Irak 1990-1991 och 2003. Liksom i övriga länder i regionen har islamistiska terrorgrupper gjort sig påminda de senaste åren. Kuwaits geografiska läge är utsatt och oron är stor vad gäller våldsutvecklingen i grannlandet Irak.
Kuwait uppvisar en tydlig ambition att stärka de mänskliga rättigheterna i landet. Ett steg togs år 2005 då den kvinnliga delen av befolkningen fick fulla politiska rättigheter. Generellt fortsätter dock kvinnor att diskrimineras. Landet har ratificerat de centrala fördragen på MR-området, om än med vissa reservationer, och medborgarnas personliga frihet bedöms som god. Föreningsfriheten och religionsfriheten är grundlagstadgad men omgärdas i praktiken av begränsningar i form av statliga tillståndskrav.
Ekonomisk översikt
Kuwaits ekonomi är starkt oljedominerad. Landet är för närvarande inne i en högkonjunktur underbyggd av det för landet gynnsamma oljepriset. Trots dess begränsade yta uppges man besitta tio procent av världens kända oljereserver. Arbetsmarknaden domineras av utländsk arbetskraft.
1937 upptäckte US-British Kuwait Oil Company stora oljefyndigheter och sedan dess har råolja och därav raffinerade produkter haft en framträdande roll i landets ekonomi. Drygt hälften av Kuwaits BNP härrör från oljeindustrin. Ser man till utrikeshandeln är dominansen i det närmaste total; hela 95 procent av landets exportintäkter år 2005 kom från oljeprodukter. Inkomsterna från oljeexporten har givit landet möjlighet att bygga upp ett omfattande välfärdssystem för sin befolkning samt en fond för framtida generationer.
Förutom oljeindustrin är varvsindustri och sjöfart historiskt starka näringsgrenar i Kuwait. Landets geografi och storlek gör det helt beroende av import av matvaror.
Trots en tillbakagång på den kuwaitiska börsen under 2006 (-13 %) och oroligheterna i grannlandet Irak fortsätter Kuwait att attrahera inhemska och utländska investeringar.
Liksom det kuwaitiska samhället i övrigt består arbetsmarknaden av drygt åttio procent utländska medborgare; gästarbetare från främst de arabiska grannländerna och Asien. Den utländska arbetskraften är oftast hänvisad till kroppsarbete inom industrin eller arbete i servicenäring. I takt med de senaste årens högkonjunktur har inflödet av utländsk arbetskraft ökat.
Handelspolitiska frågor
Kuwait är sedan 1 januari 1995 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO). Kuwait är medlem i oljeproducentsammanslutningen OPEC (Organization for Petroleum Exporting Countries).
I takt med att samarbetet inom ’the Cooperation Council for the Arab States of the Gulf ’(GCC/omfattande Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar Saudiarabien och de Förenade Arabemiraten) fördjupas sker även en ekonomisk integration med de övriga fem medlemsländerna.
På det bilaterala planet ingick landet 2004 ett ramavtal med USA syftande till en utveckling av de redan omfattande handelsrelationer länderna emellan.
För att stimulera utländska investeringar har Kuwait, liksom vissa andra GCC-stater, de senaste åren satsat mycket på frihandelszoner. Helt utländsk ägande är tillåtet inom dessa områden.
Sveriges bilaterala relationer med Kuwait
1961 blev Kuwait självständigt från Storbritannien och fyra år senare, 1965, upprättades diplomatiska förbindelser mellan Kuwait och Sverige. Under perioden 1965-2001 hade Sverige en ambassad i Kuwait City, men sedan dess är den svenske ambassadören i Riyadh även ansvarig för Kuwait. Sedan 1994 har Kuwait en ambassad i Stockholm.
Svenska affärsförbindelser etablerades strax efter Kuwaits självständighet. Under 1960- och 1970-talen var det ekonomiska utbytet mellan länderna särskilt intensivt, för att sedan avta under det i regionen oroligare 1980-talet. Sedan stabilitet infunnit sig efter att den irakiska armén fördrivits ur landet efter Gulfkriget i början av 1990-talet har affärerna för flera svenska företag åter kommit igång igen. Den svenska exporten till Kuwait ökar. Kuwait importerade under 2006 svenska varor till ett sammanlagt värde av 953 miljoner svenska kronor. Betydande kuwaitiska investeringar har gjorts i de svenska energi- och servicesektorerna. Kuwaits export till Sverige är försumbar.
Idag har flera stora svenska företag som Ericsson, GAC, IKEA, SAAB och Volvo egen närvaro i Kuwait. Många andra är närvarande via lokala agenter. Ett 50-tal svenska hushåll finns i Kuwait.
En svensk Riksdags-delegation under ledning av vicetalmannen Birgitta Sellén besökte Kuwait hösten 2007.