Calderon installerad som Mexicos president efter en kaotisk transitionsperiod – Sverige representerat av statssekreterare Hans Jeppson Osäkerhet in i det sista om ceremonin, som motståndarna sökt hindra Stora utmaningar väntar Calderóns högerregering Mexico tudelat; alternativ president korad och skuggregering utsedd
Por el Bien de Todos” (För Allas Väl) krävde omräkning av samtliga röster, vilket dock inte är möjligt enligt mexikansk lag. Istället räknades ca tio procent av rösterna om och den 5 september bekräftade valdomstolen Calderón som segrare. Vissa inslag i valkampanjen kritiserade, bl.a. de TV-inslag som svartmålat AMLO, men dessa ansågs ha påverkat valutgången endast marginellt. De internationella valobservatörsmissioner som funnits på plats, bl.a. en från EU, har gjort bedömningen att valet var i huvudsak fritt och transparent. De oegentligheter som förevarit ansågs inte systematiskt ha gynnat den ena eller den andra sidan.
3. AMLO och hans anhängare vägrade dock acceptera även valtribunalens utslag. Efter att under ett par månader med tältläger ha blockerat en stor del av centrala Mexico City, bl.a. paradgatan Reforma, fortsatte AMLO:s anhängare sina protester. Den 1 september hindrades president Fox från att i samband med parlamentets öppnande hålla sitt årliga tal till nationen och beskriva läget i densamma, sedan PRD-ledamöter – även då – intagit podiet. För att undvika protester valde Fox att avge det traditionella självständighetsskriket den 15 september i kolonialstaden Hidalgo snarare än på det centrala torget Zócalon i Mexico City och in i det sista var det osäkert om den årliga, för mexikanerna symboliskt viktiga, militärparaden skulle kunna gå av stapeln dagen efter. Den genomfördes dock. Den 20 november, årsdagen av den mexikanska revolutionen, lät sig så AMLO vid en ceremoni på Zócalon koras till ”legitim president”. En skuggregering har utsetts. AMLO har dock förlorat mycket av det stöd han haft tidigare och inte minst har många av dem ur medelklassen som gav honom sin röst vänt honom ryggen.
4. Under veckorna fram till Calderóns presidentinstallation har det spekulerats kring hur ceremonin skulle avlöpa. Skulle man tvingas flytta evenemanget till en annan plats än kongressbyggnaden San Lázaro? Skulle Mexicos interna konflikter blottas inför ett stort antal inbjudna dignitärer och internationella media och landet därmed offentligt förödmjukas inför hela världen? Även om det formella övertagandet skedde redan vid midnatt, var Calderón bergfast i sin övertygelse om att han skulle svära presidenteden som planerat inför landets folkvalda församling. Ockupationen av podiet inne i San Lázaro tre dagar före installationsceremonin gjorde dock att många började tvivla. Det var i själva verket PAN-ledamöter – mitt under pågående parlamentssession – som i sin iver att skydda Calderón tog initiativet till att inta podiet, i syfte att skydda denna från en eventuell ockupation av PRD-ledamöter. Det dröjde inte länge förrän PRD-ledamöter också tog sig upp på podiet och sedan alla vägrat flytta sig avbröt talmannen sessionen. Handgemäng utbröt och flera kongressledamöter skadades. Trots förhandlingar lyckades man inte övertala ockupanterna att avlägsna sig. De blev kvar tills installationsceremonin var över.
5. Alla inbjudna till ceremonin slussas via bussar till San Lázaro. Vägar är avstängda, omgivningarna barrikaderade och poliser kantar vägarna (enligt officiella uppgifter var totalt ca 5.000 poliser, militärpoliser och militärer utposterade). Ju närmar vi kommer San Lázaro, desto fler poliser syns och desto mer omfattande blir barrikaderna. Från radion hörs AMLO brandtala på Zócalon och det rapporteras om tusentals människor som samlats för att lyssna. AMLO basunerar gång på gång ut att den nye presidenten är en tjuv och en förrädare. Samtidigt rapporteras om fortsatt ockupation av podiet och om slagsmål inne i San Lázaro.
6. Vi inbjudna leds förbi ett hav av poliser, journalister och soldater, in i byggnaden och till de utmärkta platserna. Viss förvirring råder och i det annars protokollärt välordnade Mexico är platserna felmarkerade. På podiet står de trötta och tilltufsade ockupanterna och ropar slagord för och emot president Calderón, samtidigt som de viftar med banderoller. Situationen är än mer kaotisk än vad den var vid kongressens öppnande den 1 september. ”Ay, que vergüenza” (Vilken skam), klagar kvinnan bredvid mig, domare i valdomstolen. Ett par platser bort befinner sig Californiens guvernör Arnold Schwarzenegger. Han ser road ut, men ägnar mesta tiden åt att bli fotograferad. Ingen tror att president Calderón, följd av den huvudet längre Fox, i det läget ska tåga in; tillfartsvägarna till podiet är nämligen blockerade. Helt plötsligt befinner de sig dock uppe på podiet, dit de tagit sig via en bakdörr. På några få minuter är allt över: Fox har överlämnat presidentbandet till Calderón, som fäst det över bröstet och – utan att någon läst före – har svurit presidenteden. Allt under buande respektive stödjande tillrop. När nationalsången börjar spela blir alla tysta, ställer sig i givakt och börjar sjunga med. I det idag tudelade Mexico är det bara nationalsången som kan ena alla – åtminstone för stunden.
7. Presidentinstallationen, som planerats i månader, är alltså över på några minuter. President George Bush, den äldre, anländer i sakta mak tillsammans med ambassadör Antonio Garza, några minuter sent. De blir förvånade när de inser att de missat ceremonin. Det är trängsel vid utgången: det är många som ska ut samtidigt och det råder oklarhet om vilken dörr som ska användas. En grupp uppställda soldater tar upp en stor del av platsen. Egentligen får ingen vara beväpnad i kongresspalatset, men denna dag utgör ett undantag. Journalisterna trängs och håller fram sina mikrofoner för en kommentar. Guvernör Schwarzenegger uttalar sig i BBC och konstaterar att det hela varit intressant: ”A lot of action”.
8. Det är en blek och något tärd president Calderón som – tillsammans med det decimerade antalet tillresta stats- och regeringschefer – anländer till Chapultepec-slottet, där kvällens middag ska intas. Övriga middagsgäster har väntat i två timmar och det är nog många som med viss besvikelse inser att de inte kommer att erbjudas tillfälle att ens hälsa på den nye presidenten. Dock har alla fått chansen att skaka hand med såväl den utgående (Luís Ernesto Derbez) som den ingående utrikesministern (Patricia Espinosa) vid middagen kvällen före. Statssekreteraren för handelsfrågor, Hans Jeppson, som representerade Sverige vid presidentinstallationen, passade då på att bl.a. föra fram budskapet att vi från svensk sida ser fram emot att fortsätta bygga på de goda relationerna mellan våra bägge länder. (Endast stats- och regeringschefer var inbjudna till den utgående presidentens middag på presidentpalatset Los Pinos). Till Calderóns middagsgäster hör Spaniens kronprins Felipe, prins av Asturien, presidenter från de centralamerikanska länderna, Colombias president, Chiles f.d. president, Frey, Tanzanias premiärminister, vice premiärministrar (bl.a. Storbritanniens John Prescott), ministrar, viceministrar och guvernörer. Calderón låter förkyld när han håller sitt middagstal. Han pratar om de utmaningar som väntar honom – nationellt och internationellt. Han plockar upp några av de trådar som utrikesminister Espinosa spunnit på i sitt middagstal dagen innan. Bl.a. ska Mexico åter sättas på kartan: ”Más México en el mundo y más mundo en México” (Mer Mexico i världen och mer av världen i Mexico).
9. Min bordskavaljer blir Texas guvernör sedan sex år tillbaka, Rick Perry, som var närvarande även när president Fox installerades. Perry berättar entusiastiskt om hur han ska samarbeta med den avgående utrikesministern Derbez – som går tillbaka till den akademiska världen – kring relationerna mellan Mexico och Texas. Perry beskriver för mig hur nära sammanvävt Texas är med Mexico. Texas var ju också en del av Mexico fram till 1848. Mitt i middagen lyfter han upp benet för att stolt visa upp sina dekorerade Texas-boots. På min andra sida sitter president Calderóns svåger, presidenthustrun Margarita Zavalas bror, Diego Zavala. Han är företagare i IT-branschen och är noga med att betona att han inte har något med politiken att göra. Calderón har bestämt deklarerat att han ämnar hålla sin familj och släkt utanför politiken – sannolikt eftersom president Fox kritiserats hårt för att hans närmaste fått fördelar av hans presidentskap, inte minst släktingar till hans hustru, Marta Sahagún. Vid bordet sitter också en av Calderóns närmaste män, den unge Juan Camilo Mouriño (35 år), chef för presidentens kansli och kallad ”vicepresident”. Han pratar förvånansvärt öppenhjärtigt om behovet av att bryta upp det statliga monopolet inom oljeindustrin, Pemex. Mitt emot mig sitter Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, spansk EU-parlamentariker och chef för EU:s valobservatörs-mission, som nyligen presenterat sin 54 sidor tjocka slutrapport för såväl den avgående som den tillträdande presidenten.
10. I det tal som Calderón efter morgonens installationsceremoni hållit i det nationella auditoriet, tog han fasta på några av de rekommendationer som EU-observatörerna lämnat. Bl.a. ska kampanjperioden inför presidentvalet kortas och kostnaderna för valen – de högsta i Latinamerika och kanske i världen – minskas. Överhuvudtaget ska det sparas pengar: den första åtgärden blir att minska lönen för presidenten själv, för regeringen och för höga tjänstemän med tio procent. Till saken hör att mexikanska politiker och statstjänstemän hör till de bäst betalda i världen. Lönesänkningar för högt uppsatta statliga tjänstemän var för övrigt en av de saker som AMLO gick till val på. Dock kommer lönerna för militärerna att ökas; yttre hot saknas, men militären ses som en nyckelfaktor i kampen mot narkotikakartellerna, som tillåtits växa sig starka under Fox och lett till en dramatisk ökning av det narkotikarelaterade våldet och kriminaliteten. Att komma tillrätta med kriminaliteten och den bekymmersamma säkerhetssituationen hör till Calderóns främsta prioriteringar. I övrigt gäller fattigdomsbekämpning och att skapa sysselsättning. För detta ändamål kommer mer resurser att anslås bl.a. för stöd till småföretag. I syfte att söka ge alla mexikaner oavsett ursprung samma chanser kommer det fattigdomsbekämpningsprogram som Fox startade – Oportunidades (Möjligheter) – att utvidgas, samtidigt som övriga sociala program ska utvecklas. Alla mexikanska barn födda fr.o.m den 1 december i år kommer att omfattas av sjukförsäkring. I Calderóns tal i auditoriet lovades också att alla offentliga medel ska användas på ett effektivt och transparent sätt.
11. Till de framgångar som den utgående presidenten nått hör just transparenslagstiftningen, vilken bidragit till att skapa åtminstone ett embryo till en demokratisk kultur i Mexico. Förväntningarna på Fox var högt ställda; över 70 år av auktoritärt PRI-styre kunde dock inte vändas över en natt. Recensionerna av president Fox sexåriga mandatperiod är inte nådiga – även om han deklarerat att ”Me voy tranquilo”(Jag ger mig iväg lugn) till ranchen i Guanajuato. Calderón har visserligen ett bättre läge i kongressen än sin företrädare, men han står inför stora utmaningar – inte minst den mycket bekymmersamma situationen i Oaxaca i landets södra del, som överhuvudtaget inte nämnts i något av Calderóns tal denna fredag. Trots att den nye presidenten sträckt ut en olivkvist till sina motståndare har dessa förklarat att de inte är beredda att samarbeta. Och även om AMLO förlorat mycket av sitt stöd är Mexico idag ett än mer tudelat land än tidigare, mellan dem som har och inte har, mellan dem som tror och inte tror på den nya presidenten och hans regering, som – trots löften om en bred samlingsregering – innehåller i huvudsak trogna PAN-män och kvinnor (4 av 22). Flera av dessa anses ligga väldigt långt ut till höger på den politiska skalan – inte minst inrikesministern, Francisco Ramírez Acuña, f.d. guvernör i delstaten Jalisco, som anses ansvarig för allvarliga övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Guvernör Perry har under vårt middagssamtal förklarat att höger-vänsterskalan inte betyder något, utan bara resultaten av den förda politiken. Om Calderón – som glatt, men trött vinkar till sina middagsgäster när han lämnar Chapultepec-slottet – ska lyckas föra en övertygande politik återstår att se. De flesta bedömare är dock överens om att han behöver visa snabba resultat för att Mexico ska kunna lämna den nuvarande politiska krisen bakom sig.