”Isländsk ekonomi är inte längre isländsk” (Landsbankinn)
- Regeringskoalitionen (självständighetspartiet och socialdemokratiska alliansen) har solitt stöd, 70%. - Gott samarbete. Interna motsättningar i regeringskoalitionen rör främst nya aluminiumsmältverk och utrikespolitiska frågor (EU, Irak).
- Obalanser i ekonomin huvudfråga i inrikespolitiken: kronans svängningar, inflation, privat skuldsättning, höga huspriser och hög ränta. Inkomstklyftor.
- Senaste årens snabba tillväxt lett till kvarvarande obalanser: rekordartat underskott i handelsbalansen, privat skuldsättning och hög inflation. Normalisering förutses, ekonomin i grunden stabil.
- Isländska banker Nordens mest framgångsrika. Jordvärmeteknik på export.
-Tvistefrågor med Sverige: valjakt, kärnavfall.
Nya isländska regeringen åtnjuter stort stöd. Svag opposition. När höstmörkret, regnet och temperaturen faller går Reykjavikborna på några av de 85 filmer som filmfestivalen erbjuder, eller poesiaftnar med framstående inhemska och utländska poeter eller lyssnar på rockfestivalen Air Waves. Familjerna sitter i 40-gradiga hot-pots och myser. I den mån man talar om regeringen är man mycket nöjd. Stödet för regeringspartierna har under fyra månaders regeringsperiod ökat från majvalets 63% till över enastående 70% (självständighetspartiet runt 40 % och socialdemokratiska alliansen 30 %) . Alltinget har just inlett sin höstsession; flertalet ledamöter synes tycka att dagordningen inte innehåller några inrikespolitiska frågor där stora motsättningar råder. Regeringspartierna i den stora koalitionen har mot viss förmodan visat sig ha få inbördes motsättningar, bortsett från Irak och EU och centralbankens inflationspolitik. Oppositionen är svag och består främst av de vänster-gröna, som har blivit Nordens största vänsterparti med över 16% stöd. Framstegspartiet och liberalerna fortsätter att minska. Regeringspartierna har en solid majoritet med 43 av 63 alltingsledamöter.
Framgångsrik ekonomi, men liten och med stora svängningar. Mot normalisering på lägre tillväxtnivå?- Enligt IMF är utsikterna för ekonomin ”mycket gynnsamma” på medellång sikt. - Obalanser: underskott i bytesbalansen, hög inflation, privata skuldsättningen. Inhemska efterfrågan ”ohållbar”.- Normalisering? Tilltagande ekonomisk stabilitet, kanske på lägre tilllväxtnivå. Alla prognostiserar olika, men det händer att ingen träffar rätt då ekonomin är liten och enstaka händelser får stort genomslag i statistiken. Investeringar i relation till ALCOAs aluminiumsmältverk utgjorde 30% av BNP i tre år. Nya aluminiumsmältverk kan komma, men regeringen räknar ej in det, då politisk överenskommelse ej finns, medan bankerna gör det. Finansinstitut och företag fortsätter därtill att expandera utomlands, ofta mer än förutsett.- BNP uppges nu ha växt med 4,2 % år 2006 - för några månader sedan angavs 2,5%. BNP beräknas till under 2% i år. Prognoser på mellan 2 och 4% för nästa år. BNP beräknas till 18,2 miljarder USD, per capita 58,356 USD .- Bytesbalansen: underskottet minskade från rekordartade 27% år 2006 till 16% i år, förväntat 10% nästa år.- Reporänta: kroniskt hög (13,3%), medför omfattande carry trade. Förväntas sänkas till 12,2 andra kvartalet år 2008 och 7,6 % år 2009. - Kronan stark (sägs 15-25% övervärderad); växelkursen fluktuerar (12 % ökning från i januari, 8% svängning på en sommarmånad). Liten valuta, penningpolitiken ger föga effekt, krav från globaliserade företag på övergång till euro. Island har enligt Kaupthings styrelseordförande tre valutor: den lilla isländska, den indexerade och den utländska. - Inflationen: 7% år 2006, i år kanske under 5 %, men förutsäges avta igen nästa år till 2,5-3,3 %, vilket låter mer som en förhoppning. Men på åttiotalet var den 80%.- Arbetskraftsbrist och lönehöjningskrav förstärker inflationen.-S&P varnar för svåra följdverkningar av en ev. internationell kapitalkris, men isländska banker och företag är stresstestade och synbarligen mindre oroade än utländska värderingsinstitut, som alltid tycks underskatta den isländska flexibiliteten.- Starka offentliga finanser med en bruttostatsskuld på bara 30% av BNP och överskott i budgeten i fem år, pensionsfonderna (högre per capita än Norges oljefond) och en allt mer diversifierad ekonomi (finans, fiskeri, jordvärme, livsmedel, bioteknik, turism, IT ) gör att ingen tror på ett allvarligt krisscenario. Landsbankinn säger att den isländska ekonomin är utländsk, då de flesta stora företagen har en stor andel av sina aktiviteter utomlands - och fortsätter att expandera där. I Sverige har under år 2007 Milestone köpt Invik, Glitnir köpt in sig i Carnegie och Straumur-Burdarás öppnat kontor i Stockholm; i Danmark pågår fastighetsinvesteringar, en grupp har köpt danska hotellkedjan med Hotel d´Angleterre, i försäkringsbranschen investeras i Finland, 16% av SAMPO, i Norge 20% av Store Brand. På Forbes lista över världens 2000 främsta bolag finns fyra isländska: Kaupthing, Landsbankinn, Glitnir och Exista, alla med rekordvinster i fjol. Moodys ger bankerna samma rating som Nordea och Danske Bank. Börsen steg med 28% senaste tolvmånadersperiod.
Regeringen vill försäkra sig om att företagens huvudkontor och skatter stannar i Island. Självständighetspartiet överväger att sänka bolagsskatten under nuvarande 18%, för att bli lägst i EU/EES, under Irland. Inkomstklyftan mellan de superrika företagarna, som börjat bosätta sig i utlandet, och mindre bemedlade islänningar har seglat upp som en politisk fråga. Men så länge köpkraften är god och BNP per capita gör Island till ett av världens rikaste (men dyraste) länder, klagar inte flertalet islänningar utan konsumerar fler oljedrivna jeepar och köper finare hus och inredningar.
Få partiskiljande frågorRegeringspartierna tycks komma väl överens, och befarade personlighets- och ideologiska skillnaderna mellan partiledarna har hittills bara synts i vissa utrikespolitiska frågor.-Socialdemokratiska Alliansen har även i regeringsställning argumenterat för EU-medlemskap. Särskilt handelsministern har förklarat att ett EU- medlemskap behövs snarast för att stabilisera ekonomi och valuta. När även en av självständighetspartiets alltingsledamöter offentliggjorde att hon var positiv till att fördomsfritt undersöka möjligheterna för ett EU-medlemskap (48% av befolkningen sägs vara för medlemskapsansökan med 33% emot) och sp:s ungdomsförbund samtidigt slöt sig till de företagare som vill ha euro, upprepade en irriterad statsminister att EU-medlemskap inte är någon fördel för närvarande och att ensidigt antagande av euro inte kommer på fråga.
-När utrikesministern drog tillbaka den ende islänning som Island ställde upp med i Irak förklarade statsministern att han för sin del inte skulle ha gjort så, men att det inte var en stor fråga. Amerikanarna reagerade starkt och sätter press på Island för fler insatser i Afghanistan, samtidigt som isländska befolkningens tveksamhet till insatser där ökar.
I inrikespolitiken kan fyra besvärliga frågor förutses:- Löneförhandlingarna, som inletts, kommer att bli svåra mellan förhandlingsparterna, på grund av inflationen och kronans volatilitet och euro-debatten, och de ökande löneklyftorna och bristen på arbetskraft.- Diskussionen om storindustrisatsningar – aluminiumsmältverk - kan bli en svår fråga i alltinget. Tre nya smältverk är under övervägande, men miljövänliga lösningar såsom djupborrning av jordvärme i stället för nya vattenkraftverk och omvandling av utsläpp till metanol, är nog en förutsättning för att inte slita på regeringssammanhållningen.-Naturresursägandeskap. Islands nästa stora utlandsexpansion väntas ske inom energisektorn. Regeringen är positiv till energiföretagens (Geysir Green Energo och Reykjavik Energy Invest, REI) snabba utveckling. Man anser att Island kan bli världsledande inom jordvärme, och att landet på så sätt kan bidra till att motverka klimatförändringar. Samtidigt finns en motvilja mot utländska investeringar i Islands naturresurser, och socialdemokratiska alliansen vill nu ha en lag som garanterar offentligt ägarskap över naturresurserna. Strid om samgående mellan ovannämnda bolag, där Reykjavik stad var ägare i REI, väckte så stort rabalder att sp i förra veckan förlorade borgmästarposten och sin majoritetsställning i Reykjaviks kommun (då koalitionsbrodern från framstegspartiet övergick till den förutvarande oppositionen). - Nedskärningen av torskkvoten med en tredjedel för att försäkra framtida hållbarhet var en besvärlig inrikespolitisk fråga, då den drabbar glesbygdbefolkningen som är nationens ”själ”. Regeringen är dock enig och har utlovat särskilda åtgärder för drabbade områden.
Några aktuella frågor i relationerna mellan Sverige och Island
• Svensk kritik när Island i fjol återupptog den kommersiella valjakten. Tills vidare har denna upphört, och ingen ny fångstkvot har utfärdats efter augusti 2007. Valköttet har ej kunnat säljas, bl.a. därför att ingen licens har erhållits för att exportera till Japan – som befarar amerikanska sanktioner.• Isländsk kritik av transport från Sverige till Sellafield/UK av kärnbränsle.• Isländska förbud mot vissa utländska investeringar (fiske- och energisektorerna).• Stort svenskt exportöverskott fortsätter – och fortsatta isländska investeringar i Sverige (Carnegie, Invik). • Turistströmmen ökar åt båda hållen.• Gardarsholmsprojektet, det blivande upplevelsecentret i Husavik på nordkusten, besöktes i juli av statsminister Haarde. Sponsring för verksamheten i Island och Sverige nästa steg.• Energikonferensen ”Driving sustainability” om transportdrivmedel, som Sverige var med och initierade och som hölls i Reykjavik i september, väckte sådant gensvar att den kommer att upprepas nästa september.