Ekonomin alltmer stabil och präglad av högkonjunktur• Fortsatt överskott i offentliga finanserna• Budgetmedel allokerade till försvar/radarstationer för första gången• Regeringen mer positiv om ekonomiska utvecklingen än i somras• Affärsbankerna än mer positiva• Reporänta och kronkurs väntas ligga kvar på hög nivå minst närmaste halvåret• Inflationen ökar nu svagt, men förutses avta igen nästa år till 3,3 %
Budgeterat överskott i statens finanser - för femte året i rad
I samband med alltingets öppnande den 1 oktober 2007 lade regeringen fram sitt förslag till statsbudget. För budgetåret 2008 beräknas statens inkomster uppgå till ISK 461,2 miljarder och utgifterna till ISK 430,4 miljarder. Budgetöverskottet blir därmed ISK 30,8 miljarder, och motsvarar c:a 2,4 % av nästa års beräknade BNP (för innevarande år lyder prognosen på ett överskott om ISK 66 miljarder).
Statens utgifter beräknas öka med c:a 8 % (ISK 48 miljarder) från innevarande år.Störst ökning (+82 %) står kommunikationsdepartementet för - en ökning som till stor del avser vägbyggen, bl.a. ”som motvikt till de minskade fångstkvoterna för torsk”. Största utgiftspost avser annars hälso-/socialförsäkringsdepartementet till vilket allokerats ISK 156,6 miljarder (motsv. drygt 36 % av statsutgifterna).
Utgifterna för isländska utrikesdepartementet ökar med c:a 21 % till ISK 11,8 miljarder. Huvuddelen av ökningen avser två nya poster, dels försvarsändamål (totalt ISK 533,8 miljoner, c:a MSEK 57, till följd av det amerikanska uttåget från Keflavikbasen i fjol), dels drift av det radarsystem som Island övertog från USA medio augusti (totalt ISK 822,3 miljoner, c:a MSEK 87).
I budgetförslaget nämns inget om de ytterligare skattesänkningar, för såväl företag som privatpersoner, som ställts i utsikt av regeringen under mandatperioden. Det finns ett ekonomiskt utrymme härför, men något beslut har ännu ej fattats om när sänkningen ska genomföras - möjligen under intryck av det uttalande IMF gjorde i augusti, vari i början av året genomförd skattesänkning betecknades som en oläglig och förtida lättnad (untimely relaxation) som motverkar ansträngningarna för att få ned inflationen och återställa den makroekonomiska balansen. Statsministern har i ett uttalande framhållit vikten av en förmånlig skattemiljö så att företagen väljer att behålla sina huvudkontor i Island.
Ny makroekonomisk prognos från regeringen
Vid budgetpresentationen redovisades också delvis nya siffror för landets ekonomi. Enligt finansministern är ”rikets finanser goda”. Tillväxten i BNP förväntas i år bli 0,7 %, och under åren 2008 - 2009 öka till 1,2 % resp. 2,1 %. Inflationen tros nästa år sjunka till 3,3 % och därmed närma sig centralbankens mål om 2,5 %. Det stora bytesbalansunderskottet förutses minska kraftigt i takt med att ekonomin gradvis återgår i ett jämviktsläge, och beräknas i slutet av år 2008 motsvara 8,8 % av BNP (och väntas sedan sjunka ytterligare till 7,6 % år 2009).
En prognostiserad nedgång i den privata konsumtionen väntas leda till en ökad arbetslöshet: från i genomsnitt 1,1 % i år till 2,9 % år 2008. Beträffande reporäntan räknar regeringen med att den i genomsnitt kommer vara 12,2 % under år 2008 (mot dagens 13,3 %), för att året därefter sjunka till i genomsnitt 6,8 %.
Den osäkerhet som ligger i prognosen anges främst bottna i huruvida beslut fattas om fler storskaliga investeringsprojekt, den ekonomiska utvecklingen i omvärlden, kronans växelkurs och nivån på de löneavtal som kommer att ingås nästa år.
Affärsbankernas bedömning mer positiv än regeringens
De privata affärsbankerna tecknar en något ljusare bild av de ekonomiska utsikterna under den närmaste treårsperioden:
- Glitnir förutser en ökning i BNP i år om 2,6 %, en viss nedjustering från tidigare prognoser och enligt banken en indikation på att överhettningen i ekonomin avtar. Såväl investeringsaktiviteterna som ökningstakten i den privata konsumtionen har minskat kraftigt (trots en ökad köpkraft och stigande fastighetspriser). Underskottet i handelsbalansen beräknas i år sjunka till en nivå motsvarande c:a 15 % av BNP. Inflationen väntas öka något under resten av året och ligga kring 5 % vid årsskiftet, för att under augusti 2008 falla till 3,4 %. Enligt Glitnir är Island ett ”ekonomiskt under” - man lyfter i sin prognos fram att landets ekonomiska tillväxt varit mer än dubbelt så hög som i övriga OECD-länder under de senaste 10 åren. Banken har sagt sig hysa oro för den höga räntenivån, och de negativa effekter denna får vad gäller inflödet av långsiktiga utländska investeringar. Högräntepolitiken leder även till stora fluktuationer i kronans värde - om denna inte förändras kommer Island inte längre att kunna kallas ett ekonomiskt under, menar banken.
- Räntelättnader förespråkas även av Landsbanki, som i en presentation rubricerad ”In the Shadow of a Cash Crunch” uppmanat centralbanken att ”bryta den onda cirkeln av instabil växelkurs och höga räntor”. Landsbanki förutser en fortsatt ekonomisk tillväxt under de närmaste tre åren: BNP bedöms i år öka med 1,8 %, för att år 2008 och 2009 stiga med 3,7 resp. 4,0 %. De relativt höga tillväxttalen förklaras med att ekonomin även fortsättningsvis kommer att drivas på av stora investeringsprojekt och av en fortsatt ökning av den arbetsföra befolkningen genom ökad invandring. Kronan väntas vid årets slut ligga kvar på nuvarande nivå, men därefter depreciera med 2,5 - 3,0 % per år till följd av en förutsedd minskad räntedifferential gentemot omvärlden. Reporäntan tros förbli oförändrad en bra bit in på år 2008, men sedan sjunka i enlighet med centralbankens prognos. Landsbanki tror dock inte att det ekonomiska klimatet under de därefter närmast följande åren kommer att medge lika stora räntesänkningar som centralbanken har förutsett. Inflationen beräknas falla till 2,5 % i slutet av år 2008. En nedgång förutses även i fastighetspriserna.
Oppositionen i huvudsak negativ
Det största oppositionspartiet, vänster-gröna (vg), har anklagat regeringen för en ”extremt riskabel självbelåtenhet” vad gäller ekonomins skötsel, vilket i förening med den stora utlandsskulden anses underminera den isländska kronans ställning. Enligt vg är budgetförslaget baserat på oklara och orealistiska antaganden, bl.a. har regeringen underskattat behovet av anslagshöjningar för hälsa och utbildning. Det behövs dessutom, menar man, större satsningar på svaga grupper i samhället, som gamla, handikappade och låginkomsttagare. De som efter valet i våras hoppats på ökad välfärd och minskade löneklyftor har enligt vg anledning att känna besvikelse.
Ordföranden i framstegspartiet (fp) har uttalat oro för att regeringen inte riktigt förstår hur överhettad ekonomin är och därför inte förefaller agera för att kyla av denna. Angeläget är därför, enligt fp, att senarelägga utbyggnaden av de 3 à 4 nya stora industriprojekt som är under diskussion/planering. Detta skulle enligt partiet t.ex. kunna ske genom en överenskommelse mellan stat, näringsliv och kommuner. Att regeringen talar om skattesänkningar ansåg fp-ledaren vara anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av de komplicerade löneförhandlingar som sades förestå.
Från det lilla liberala partiet har bl.a. framförts negativ kritik om ökade skillnader vad gäller levnadsvillkoren i landsbygd och huvudstadsregion.