Agneta PleijelFoto: Ulla MontanKontaktperson: Annica DufveniusE-post: annica.dufvenius@foreign.minstry.se
Agneta Pleijel debuterade i skrift 1979 med pjäsen Kollontaj och två år senare kom den första diktsamlingen Änglar, dvärgar. Under 1960- och 70-talet arbetade hon som litteraturkritiker för flera dagstidningar och 1975-1979 var hon kulturchef på kvällstidningen Aftonbladet. Hon har även varit ordförande i Svenska PEN och i mitten av 1990-talet professor vid Dramatiska Institutet.
Pleijels stora genombrott som författare kom med romanen Vindspejare 1987, som fick lysande recensioner och blev en stor framgång. Hon har mottagit en rad litterära priser för sitt författarskap, bland andra Selma Lagerlöf-priset. Romanen Lord Nevermore nominerades till Nordiska Rådets stora pris.
Den senaste romanserien, som inleddes med Drottningens Chirurg, som nyligen utkommit på danska, tar delvis sin utgångspunkt i Pleijels egen släkthistoria. På så sätt har Pleijel lyckats gestalta det förflutna genom personer som intresserat henne, t.ex. läkarens yrkesroll. I romanseriens andra del, Kungens komediant, som utkom i Sverige i början av september i år, beskrivs födelsen av den svenska operan. Huvudpersonen, Lars Hjortsberg, var på sin tid en mycket berömd skådespelare och en anfader till Pleijel.
Ett sextiotal gäster, från Danmarks litterära kretsar, däribland flera prominenta danska författare, fick lyssna till ett fängslande föredrag om hur Pleijel, genom gediget researcharbete på bl.a. Kungliga biblioteket i Stockholm och Riksarkivet, arbetat fram sina två senaste romaner, Drottningens Chirurg och Kungens komediant. Båda böckerna tar sin utgångspunkt i Pleijels egen släkthistoria.
Pleijel sade att hon alltid velat skriva om sin släkting skådespelaren Lars Hjortsberg, som är huvudpersonen i Kungens komediant. Men i efterforskningarna kring honom dök även en annan intressant anfader upp, läkaren Herman Schützer. Schützer var kirurg under en tid då det pågick en strid mellan kirurger och medicinare, praktiker mot teoretiker. Schützers stora intresse var havandeskap och fölossningar, och han var även den som lyckades med det första kejsarsnittet. Lyckan blev dock kortvarig eftersom kunskaperna om infektioner var bristfälliga, och barnets moder dog bara ett par dagar efter kejsarsnittet, berättade Pleijel. Schützers historia är grunden i romanen Drottningens Chirurg, som nu även blivit kurslitteratur för läkarstudenterna på Karolinska Institutet, skrattade Pleijel.
Pleijel berättade även om vilka överväganden hon gjort innan hon anlagt språket i böckerna, eftersom hon inte ville härma 1700-talssvenskan. Eftersom detta "nya språk" inte nödvändigtvis hade några direkta motsvarigheter på danska, hade det också inneburit en rad intressanta samtal med den danska översättaren Anne Marie Bjerg.
Pleijel tog även upp problematiken kring att skriva om historia, särskilt hur man ska nå den s.k. "post 1989-generationen" - en generation som ibland inte verkar tro att det finns historia, sade Pleijel.