Regissören Ingmar Bergmans bortgång fick enorm uppmärksamhet i den finländska pressen. ”Prästsonen och magnetisören från Uppsala är borta. Ingmar Bergmans eld var nog den största i Sverige”, skrev Hufvudstadsbladets (51 000 ex) filmskribent Hans Sundström i sitt porträtt av Bergman. ”I decennier har Ingmar Bergman hyllats som en av filmens unika regissörsprofiler. Detta i en konstart som ofta präglas av kompromisser, kommersiella hänsyn och halvmesyrer. Det personliga, privata och självupplevda lyckades han bättre än de flesta förvandla till något allmänt och universellt. Han kunde, för att använda hans egna ord, spänna sina demoner framför stridsvagnen och tvinga dem att göra nytta”, skrev Sundström.
”Han kunde älska och hata med samma inlevelse”, skrev författaren, producenten och tidigare chefen för Svenska filminstitutet Jörn Donner i en kommentar i Helsingin Sanomat (430 000 ex). Donner tar i artikeln också åt sig en del av äran för en av Bergmans viktigaste filmer, Fanny och Alexander, som enligt Donner inte skulle ha tillkommit utan hans ingripande och risktagande.
I Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (77 000 ex) skrev filmredaktören Hanna Waarala om ”Bergmans magiska grepp”. Bergman är borta, skrev Waarala, men Bergmans filmer lever.
I Vasabladet (24 000 ex) hänvisade kulturredaktören Kaj Hedman till Georg Kleins uttalande om att svenskarna inte förstår att det finns ondska. ”Det är sant, men Ingmar Bergman, 1900-talets största skandinaviska film- och teaterregissör var ett undantag”, skrev Hedman, och konstaterade att ”Bergmans skugga som föregångare, mästare och inspiratör för många yngre filmskapare och skribenter kommer att finnas kvar och den kommer att bli allt ljusare med åren, ju mer man kommer att förstå hans gärning som föregångare”.
Bergmans bortgång har också kommenterats på ett par ledarsidor. Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) skrev att Bergman byggde upp en ”karikatyr av den skandinaviska människan som en sluten och tungsint varelse. Bergman står i en klass för sig och till den har ingen annan svensk eller nordisk konstnär nått”, skrev Aamulehti.
Även Hufvudstadsbladet uppmärksammar Bergmans – och den italienske regissören Antonionis – bortgång i ett ledarstick. ”Det skulle vara uppfriskande om fler filmskapare av idag vågade överraska publiken med vad de inte vetat att den ville se – vilket dessa giganter gjorde – hellre än att bara servera det som publiken enklast verkar svälja”, skrev Hufvudstadsbladet.
Den 8 juni 2007 besökte en grupp om sex finländska chefredaktörer och utrikesreportrar Stockholm för att under en dag stifta bekantskap med det aktuella politiska läget i Sverige. På programmet, som lagts i samarbete mellan PIK och ambassaden i Helsingfors, stod bland annat möten med statsminister Fredrik Reinfeldt, biståndsminister Gunilla Carlsson och socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin. Besöket i Stockholm gav omfattande utdelning i form av publicitet i de aktuella tidningarna. Hufvudstadsbladet rapporterade i en kort nyhetsartikel redan dagen efter besöket att ett svenskt Natomedlemskap inte är aktuellt eftersom det, enligt Reinfeldt, förutsätter bred samsyn i Sverige och samordning med Finland. ”Nu uppfylls inte ens det första kravet och därmed är det inte aktuellt”, sade Reinfeldt. Tidningens chefredaktör Max Arhippainen sammanfattade sina intryck från resan i en ledare, där han konstaterade att ”både regering och opposition alltjämt verkar söka sina roller”. Han förklarade de borgerligare partierna låga opinionssiffror med att ”svenskarna är ett extremt förändringskonservativt folk. Tvåhundra år av fred och sjuttio år av folkhemsbygge har skapat en nationell allergi mot snabba förändringar”.Reinfeldt låter sig, konstaterade Hufvudstadsbladet, inte oroas av de låga siffrorna, utan litar på att politiken kommer att skörda resultat före nästa val. Strategin kan lyckas, men den är också riskabel, ansåg tidningen. Enligt chefredaktör Arhippainen var socialdemokraternas ledare Mona Sahlin, i sitt samtal med de finländska chefredaktörerna, mycket vag kring vad hon själv ansåg att partiets självrannsakan borde leda till och vilka förändringar som är nödvändiga. Arhippainen avlutade med att konstatera att blockpolitiken, trots att den borde göra alternativen klarare för väljarna, snarare gör dem grumligare.
Helsingin Sanomat skrev i en ledare den 11.6 att ”Reinfeldts allians har börjat att försiktigt röja upp i det svenska samhället och det har inte passerat obemärkt förbi hos väljarna”, men att Reinfeldt räknar med att politiken ska bära frukt innan nästa riksdagsval. De svenska socialdemokraterna lider, enligt Helsingin Sanomat, av samma problem som de finska: De har svårt att hitta framtidsfrågorna och försöker locka nya väljare i ett läge när partiapparaten är trött.
Uleåborgstidningen Kaleva (82 000 ex) karaktäriserade statsminister Reinfeldt som ”den osynlige lyssnaren”, som flitigt reser runt i landet. ”Han försöker med vett och vilja att inte hålla sig framme. Han är saklig, lite färglös. Det ger inte upphov till braskande rubriker”, skrev Ylönen som ansåg att skillnaden jämfört med företrädaren Göran Persson är slående.
Hufvudstadsbladets Stockholmskorrespondent, Lena Skogberg, skildrade i en större bakgrundsartikel politikerveckan i Visby. Bland annat noterade hon at det bara var Göran Hägglund av allianspartiernas ledare som talade i Visby och hon undrade var Fredrik Reinfeldt höll hus. En som däremot deltog i Visby var förre statsministern Göran Persson som, enligt Skogberg, inte tycktes ha några betänkligheter för att gå bilindustrins intressen.
Miljöminister Andreas Carlgrens uttalande i Visby om en tänkbar höjning av bensinskatten gav eko även i den finländska pressen. Affärsanalytikern Henrik Edwards bedömning att bensinskatten kanske kommer att fördubblas citerades också flitigt. ”Sverige överväger en fördubbling av bensinpriset”, rapporterade Turun Sanomat (115 000 ex). En tjänsteman på den finska finansministeriet försäkrade att den finska regeringen inte umgås med några sådana planer. Aamulehti lät några Malmöbilister kommentera debatten och fick mestadels kritiska kommentarer, men träffade också några bilister som var oroliga för klimatförändringarna. Helsingin Sanomat kommenterade diskussionen på ledarplats och konstaterade att knappast någon politiker kommer att höja bensinskatten till sådana nivåer som nu nämns. Tidningen ansåg dock att klimatförändringarna tvinga oss att ändra livsstil.
Affärstidningen Kauppalehtis helgtidning Presso beskrev hur man i Stockholm i 20 år levt på sopström, d.v.s. elkraft producerad i sopförbränningsanläggningar. Hela 21 sådana finns runt om i Sverige.
På ekonomisidorna analyserades valet av Lars Nyberg till ny VD för Telia Sonera. Genom valet av Nyberg har företaget, i vart fall enligt de första bedömningarna, fått en ”anfallande kapten”, skrev affärstidningen Kauppalehti (87 000 ex) i sin kommentar. ”Nyberg verkar vara ett bra val – han är en svensk som är uppvuxen och utbildad i Sverige, men som gjort sina mest betydande insatser utomlands, speciellt i USA”, skrev Kauppalehti och förväntande sig att Nyberg blir en mera kraftfullt VD än företrädaren Anders Igel.
Aamulehti (137 000 ex) rapporterade om modersmålets betydelse för möjligheten att få arbete och för lönenivån på den svenska arbetsmarknaden. Tidningen refererade en studie, gjord vid Åbo Akademi, som visade att finlandssvenskarna som kommit till Sverige för att arbeta klarat sig mycket bra och i genomsnitt har högre lön än personer födda i Sverige, medan sverigefinnarnas löner är lägre. Studien visar att modersmålet har stor betydelse för hur man klarar sig på den svenska arbetsmarknaden, sade Jan Saarela, docent i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Samma tidning, d.v.s. Aamulehti rapporterade att antalet tonårsaborter och antalet som drabbats at könssjukdomar bland svenska ungdomar har ökat kraftigt. Enligt tidningen håller den fria synen på sex och samlevnad på att åter få fäste i Sverige. Orsaken anses främst vara den bristfälliga sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna.
EU-domstolens beslut att det svenska förbudet att beställa alkohol via Internet strider mot EG-rätten väckte stor uppmärksamhet i den finländska pressen. Helsingin Sanomat skrev i en ledarkommentar att beslutet är ”ett litet bakslag” för den nordiska alkoholpolitiken. Ändå konstaterade tidningen att den nordiska modellen i stort sett fått vara i fred och dessutom mötts med förståelse inom EU. Ett uttryck för detta är, enligt Helsingin Sanomat, att man också i andra länder med olika regelverk försöker begränsa alkoholens skadeverkningar.
Som vanligt innehöll den finländska pressen under sommarmånaderna en ansenlig mängd resereportage från Sverige, framför allt om Stockholm. Såväl Helsingin Sanomat som Hufvudstadsbladet var på krogrunda i Stockholm. Helsingin Sanomat presenterade också Stockholms museer och konstaterade att det finns gott om sevärdheter kvar, även för den vane Stockholmsbesökaren. Inför midsommarfirandet besökte Helsingin Sanomat Skåne och träffade nöjda potatisodlare, vars skörd till stor del säljs till Finland. ”Utan Finland vore det kaos här”, sade en av dem. Nationaldagsfirandet och kronprinsessan Victorias 30-årsdag var märkesdagar som noterades vitt i de finländska tidningarna. ”Förvirrade svenskar firar nationaldag”, skrev Hufvudstadsbladet, citerandes författaren Herman Lindqvist. Enligt Lindqvist är och förblir midsommarafton Sveriges egentliga nationaldag, men eftersom riksdagen har bestämt att den ska vara den 6 juni får vi acceptera det. Flera tidningar noterade också polisingripandena vid högerextremisternas demonstrationer i Stockholm.Victoria känner inte av någon trettioårskris, skrev Finska Notisbyrån, FNB, i en artikel som publicerade i ett stort antal tidningar. ”Prinsessan Victoria charmade alla”, rapporterade Aamulehti från firandena, medan Hufvudstadsbladet noterade att många blickar också spejade efter Daniel Westling. Svensk Damtidnings reporter Jenny Alexandersson sade i en intervju i Helsingin Sanomat att bröllopet mellan dem båda kommer att stå tidigast våren 2008.
Förutom Ingmar Bergmans död, har också Linnéåret och Astrid Lindgren-året givits rikligt med utrymme på de finländska kultursidorna. Hufvudstadsbladet berättade om två utställningar: den fotoutställning, Astrid Anna Emilia Lindgren, som visats på Kulturhuset i Stockholm, samt den utställning som visats i Lindgrens hemby, Näs utanför Vimmerby. Helsingin Sanomat rapporterade från den kongress som det svenska barnboksinstitutet arrangerade i början av maj, där flera forskare tyckt sig kunna se tydliga antifascistiska drag hos Pippi Långstrump.
Även Povel Ramels bortgång uppmärksammades, framför allt av de finlandssvenska tidningarna. Hufvudstadsbladet skrev att Ramel vara en av de få som lyckats kombinera musik och humor. ”Det var kombinationen av de språkliga galenskaperna och de träffsäkra musikaliska fyndigheterna som var oemotståndlig”, skrev tidningens musikredaktör Lena von Bonsdorff. Vasabladet var inne på samma spår: ”Om det povelramelska ska sammanfattas i någon speciell kvalitet som är det kanske just det spjuveraktiga fluktuerande i den musikaliska skepnaden som är dess egentliga signum”, skrev Sven-Erik Klinkmann i Vasabladet.
I en större artikel på sportsidan skildrade Aamulehti den svenska ”fotbollsboomen”. Allsvenskas publiksiffror har fördubblats på 10 år och publiksnittet i Sverige ligger hela 7 000 över matcherna i Finland.
Avslutningsvis kan också nämnas att ett stort antal tidningar i Finland berättat om Skatteverkets omorganisation, som apor stått modell för. Studier på apor visar nämligen att grupper om 150 individer fungerar bäst och dessa forskningsresultat ska nu användas vid verkets omorganisation. De finska tidningarna har också noterat att personalen vid Skatteverket förhållit sig minst sagt skeptisk till jämförelsen med apor.