Regeringen inser att en förbättring av utbildningsväsendet är avgörande för landets framtid och har därför prioriterat investeringar i denna sektor. Dock är kvaliteten på utbildningssystemen relativt dålig och det är en av landets stora svagheter. Under senare år har Brasilien inte kunnat tillfredställa efterfrågan på högre utbildad personal på inhemska företag. Från flera sektorer av industrin kommer signaler om brist på yrkesutbildad arbetskraft. Behovet av vuxenutbildning är om möjligt ännu större mot bakgrund av att endast omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen är helt läskunnig (officiellt är analfabetismen tio procent).
Grundskolan är obligatorisk i Brasilien. Sedan 2006 är allmän skolgång lagstadgad i nio år, vilket kommunerna har tid på sig att införa fram till år 2010. I april 2007 presenterades utbildningsprogrammet för presidentens andra mandatperiod, Plano de Desenvolvimento da Educação (PDE), även kallat utbildnings-PAC. Programmet är uppdelat i 38 delområden som alla gäller grundutbildning i landet till en kostnad om BRL 8 miljarder (SEK 30 miljarder) fram till 2010. Upp till 97% av varje årskull beräknas vara inskriven i skola men undervisningskvaliteten i de offentliga skolorna är på många håll låg och bortfallen är många. Så många som 12,3 miljoner barn mellan 14-17 år går inte i skolan överhuvudtaget. Flickor har lägre grad av bortfall än pojkar. 90% av alla barn går i offentliga skolor. Enligt Unesco Institute for Statistics (UIS) så kan 99% av alla ungdomar i åldrarna 15-24 år läsa. Mindre än en tredjedel av dem som går ut grundskolan fortsätter till gymnasiet. På landets cirka två tusen universitet (av vilka de flesta är privata) går mindre än 3% av en årskull. De statliga och avgiftsfria universiteten är eftertraktade, de har relativt hög kvalitet och mellanstatliga utbytesprogram. Statliga Universidade de São Paulo, USP, är Brasiliens största universitet med cirka 75 000 studenter.