Allmän beskrivning av Litauen och Vilnius

Litauen blev självständigt den 16 februari 1918 efter att ha varit ockuperat av Tyskland under första världskriget. Självständigheten varade under hela mellankrigstiden. Efter att ha invaderats av både Tyskland och Sovjetunionen under andra världskriget inleddes Sovjetunionens ockupation 1944. Ockupationen varade i nästan 50 år.

Litauens frigörelse var långt ifrån smärtfri. Efter att parlamentet Seimas ensidigt förklarat landet självständigt den 11 mars 1990 svarade Moskva med en ekonomisk blockad som senare kom att övergå i rent våld. Den 13 januari 1991 stormade sovjetiska soldater TV-tornet i Vilnius, fjorton personer dödades och flera hundra skadades. Våldet avbröts efter skarpa protester från omvärlden. Den misslyckade statskuppen i Ryssland i augusti 1991 underlättade för Sverige att erkänna Litauen, vilket skedde 26/27 augusti.  Sverige öppnade som första västland ambassad (samma dag som Danmark) i Litauen den 29 augusti 1991. Den 17 september samma år blev Litauen medlem av FN. Den 2 april blev Litauen medlem i Nato och den 1 maj samma år medlem i EU. En mer ingående historiebeskrivning finns under kapitel XI. Ett antal av ambassaden författade övergripande rapporter om aktuell politik, ekonomi och handel finns tillgängliga via ambassadens hemsida.

Statsskick
Litauen är sedan 1991 en demokrati med ett parlament utsett genom fria val. En ny konstitution antogs hösten 1992. Genom denna konstitution infördes också ett presidentämbete. Konstitutionen är avsedd att skapa en maktdelning mellan presidenten, regeringen och parlamentet.

Parlamentet, Seimas, har 141 ledamöter valda på fyra år. 70 av dem utses i proportionella val och 71 genom majoritetsval i enmansvalkretsar.


Befolkning
Litauens befolkning uppgår till ca 3,4 miljoner Landet har således ungefär lika många invånare som Irland eller Norge – eller som Estland och Lettland tillsammans. (Litauens befolkning minskar för närvarande beroende på den stora utvandringen till framför allt Storbritannien och Irland.) 84,6% är etniska litauer, 5,1% ryssar och 6,3% polacker. Övriga 4% består av vitryssar och övriga utlänningar.

Språk
Litauiska, landets officiella språk, tillhör de indoeuropeiska språken. Det räknas, liksom lettiska, till den baltiska språkgruppen. Skillnaderna mellan lettiska och litauiska är dock stora, kanske som mellan svenska och isländska. De baltiska språken har en del likheter med de slaviska språken, inte minst gäller det grammatiken. Litauiskan anses vara det mest arkaiska av de nu existerande indoeuropeiska språken och har likheter med sanskrit. Språket skrivs med latinska bokstäver.

Geografi
Landareal: 65 000 kvadratkilometer. Nordligaste punkt ligger i höjd med södra Öland. Sydligaste punkt i höjd med Lübeck. Landskapet är till stor del småkuperat jordbrukslandskap.

Högsta berg: Juozapines, 293 m öh, strax utanför Vilnius. Längsta floden: Nemunas med bifloden Neris, som flyter genom Vilnius. Kusten är lång och består av sandstränder samt av det Kuriska näset med sanddyner.

Större städer: Vilnius, ca 600 000 invånare. Kaunas, ca 400 000 invånare, hamnstaden Klaipeda, ca 225 000 invånare.

Avstånd från Vilnius till några städer:
Kaunas 100 km,
Klaipeda 300 km,
Riga 300 km,
Tallinn 600 km,
Minsk 180 km och
Warszawa 500 km,
Europas geografiska centrum lär, enligt vissa beräkningar, ligga strax norr om Vilnius.

Vilnius
Vilnius ligger i östra delen av Litauen, 300 km från kusten och ca 30 km från den vitryska gränsen.  

Vilnius består dels av den gamla stadskärnan med många vackra kyrkor och byggnader med anor från 14-1500-talet, dels av den nya staden med bebyggelse huvudsakligen från perioden 1890-1940. Den dominerande arkitektoniska stilen i gamla stan är barock. Utanför staden finner man stora förorter med betongarkitektur från sovjettiden. Men man kan även finna lummiga kvarter med gamla charmiga trähus (dock oftast i stort renoveringsbehov). Gamla stan renoveras fortlöpande men man kan fortfarande, i synnerhet på bakgårdarna, finna förfallna hus och nedslitna miljöer. 

Klimatet är ungefär som i Sydsverige.  Medeltemperaturen i juli är omkring 17,4 grader, i januari omkring -5,5 grader. Det regnar mer än i Sverige (Lietuva betyder landet av regn/lietus). Årsnederbörden är ca 670 mm.

Luftföroreningarna i Vilnius gamla stadskärna kan orsaka luftvägsproblem för känsliga personer. 

Kommunikationer, post och telefon
Vilnius kan nås med bil/färja, flyg eller tåg. Med bil från Sverige via färja från Stockholm till Tallinn eller Riga. Eller från Karlshamn till Klaipeda. Möjlighet finns även via Gdynia (Karlskrona).

SAS/airBaltic har direktförbindelse med  Köpenhamn alla dagar i veckan och med Stockholm sex dagar i veckan. För närvarande (januari 2008) finns även en flygförbindelse Växjö-Vilnius. Flygtiden Stockholm-Vilnius är ca 2 tim och något kortare till Köpenhamn. 

Direkta flygförbindelser finns därutöver till de flesta europeiska huvudstäder. 

Lokaltrafiken i Vilnius är under ständig utbyggnad och täcker stora delar av staden. Men systemet – och trafiken - är något kaotiskt och i centrala delar är man bäst betjänad av att gå eller ta en taxi. Det är mycket billigt att åka taxi i Vilnius och en resa kostar sällan mer än ca tio litas (26-28 SEK). Det är dock betydligt dyrare – upp till fem gånger så dyrt – att ta en taxi från flygplatsen eller på gatan än att beställa en taxi per telefon!

Postgången mellan Sverige och Litauen fungerar väl. Ett brev tar normalt 2-3 dagar, ett paket någon dag längre. 

Telefonförbindelserna med omvärlden fungerar utmärkt. Avgifterna för utlandssamtal är dock förhållandevis höga. Mobiltelefonnätet är väl utbyggt.