Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) ansåg i en ledare att statsminister Fredrik Reinfeldt bör hålla huvudet kallt, trots de dåliga opinionssiffrorna. Tidningen förklarade de låga siffrorna med att svenskarna inte är vana vid politiska förändringar, i synnerhet om man börjar röra vid de förmåner som människorna vant sig vid. Men tidningen konstaterade samtidigt att ”statsminister Reinfeldt agerat klokt när han förverkligat de svåra förändringarna redan i inledningen, så att åtgärderna hinner bära frukt före nästa val”.
En stor del av den finländska pressen rapporterade om den vårbudget som finansminister Anders Borg lade fram i mitten av månaden. Finska Notisbyrån (FNB) skrev att ”svensk ekonomi går så bra att regeringen nästan vågar lova att sänka inkomstskatterna igen efter nyår”. FNB konstaterade att det var en ”munter” Anders Borg som promenerade den klassiska sträckan från finansdepartementet till riksdagen med vårbudgeten i hand. Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) noterade att den borgerliga fyrpartiregeringens första vårbudget genast ledde till ett ”räntekrig”. Tidningen pekade på det faktum att det skiljer en hel procentenhet mellan regeringens och riksbankens bedömning om hur hög räntenivån kommer att vara i slutet av 2009.
Finlands nye utrikesminister Ilkka Kanerva besökte Stockholm, bara ett par dagar efter att regeringen tillträtt. ”Bildt och Kanerva träffades i en Nato-positiv atmosfär”, rapporterade Helsingin Sanomat (410 000 ex). Tidningen noterade att de båda länderna i samma takt fördjupar sitt samarbete, något som Kanerva betecknade som ”nyttigt”.
Försvarsminister Mikael Odenberg argumenterade i en längre intervju för Turun Sanomat för fortsatt fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Finland. Samarbetet kan omfatta allt, men den nationella självbestämmanderätten ger det alliansfria Sverige inte upp, sade Odenberg. Men, sade Odenberg, om man inte går över den gränsen finns det inga begränsningar för hur mycket länderna kan samarbeta.
Flera tidningar noterade att folkpartiledaren Lars Leijonborg avgår. Helsingin Sanomat skrev att han ”fick sparken” av det egna partifolket, sedan partiets Stockholmsdistrikt vänt honom ryggen. Även Hufvudstadsbladet (51 000 ex) skrev att det ”var gräsrötterna som tvingade Leijonborg att avgå". Ambassaden arrangerade, tillsammans med de övriga medlemmarna i främjandegruppen, en Sverigedag i Tammerfors. Sverigedagen fick stor uppmärksamhet i de lokala medierna, framför allt i tidningen Aamulehti. Tidningen lät samma dag som Sverigedagen hölls publicera en helsidesenkät om vad Tammerforsborna känner till om Sverige, under rubriken ”Heja, kära grannar!” Sex personer i olika åldrar fick svara på frågor om bland annat Sveriges statsminister, landets invånarantal, kungafamiljen, landets största städer och landets historia.
Resultaten var inte alldeles övertygande. Inte en enda av de tillfrågade visste eller kom ihåg att Sveriges statsminister heter Fredrik Reinfeldt – däremot tippades det friskt på både Göran Persson och Mona Sahlin. Aamulehti ville också veta vad de tillfrågade först associerar till när de tänker på Sverige. Bland svaren återfanns ”ett stolt folk”, ”problem med invandrare”, ”de klår oss i ishockey”, ”Ikea och snygga tjejer”, ”Tre kronor” samt ”polkagrisar och blondiner”.
Förre Nordeachefen Lars G. Nordström talade vid ett näringslivsseminarium och fick gott om spaltutrymme. Nordström sade bland annat att Sverige kommer att hålla fast vid sin egen valuta under den nu sittande regeringens mandatperiod. Enligt Aamulehti hade Nordström väntat sig att det svenska beslutet att säga nej till euron skulle få större följder för affärsverksamheten i praktiken, men att det visat sig att beslutet att behålla kronan trots allt inte bromsat upp den svenska ekonomiska tillväxten.
Under Sverigedagen ordnades även ett seminarium om invandring till Sverige och Finland med Sveriges diskrimineringsombudsman Katri Linna och Finlands minoritetsombudsman Mikko Puumalainen. Aamulehti refererade och kommenterade seminariet i en kolumn på ledarsidan lördagen den 21.4, och ansåg att Finland kunde lära sig en hel del av Sveriges sätt att hantera invandrarfrågor och integrera invandrare i det svenska samhället och arbetslivet, speciellt med tanke på att Sverige tagit emot invandrare i stor skala ända sedan 1960-talet, medan invandrarströmmarna till Finland började tillta först i början av 1990-talet.
Bland de allmänna reportagen under april månad kan noteras Hufvudstadsbladets artikel om att Sverige blivit en fristad för tusen krigsförbrytare. Enligt tidningen finns det mellan 1 000 och 1 500 krigsförbrytare framför allt från Mellanöstern och Afrika i Sverige. Kriminalkommissarie Pim Martinsson på Rikskriminalpolisen uppgav att många av dessa brottslingar döljer sig bland dem som söker politisk asyl i Sverige, såsom flyktingar från Irak.
Helsingin Sanomat skildrade i en artikel från Rosengård i Malmö den hopplöshet som råder i en del svenska förorter. I Rosengård är 67 % av befolkningen födda utomlands och närmare hälften under 18 år. Efter de anlagda bränderna och oroligheterna som utbröt där i mitten av april, skyller, enligt Helsingin Sanomat, alla på alla: Polisen klagar på föräldrarna, som i sin tur skyller på polisen, medan pressen ställer kommunen till svars för det inträffade.
Samma tidning, d.v.s. Helsingin Sanomat, rapporterade också hur tusentals danskar på senare år flyttat till Skåne, medan de fortsätter att arbeta i Danmark. Skälet är den lägre prisnivån på den svenska sidan om Öresund. Malmö och Köpenhamn håller på att smälta samman till en stad, konstaterade tidningen.
Aamulehti besökte Kiruna och skildrade förberedelserna för rymdturism. År 2012 ska det bli möjligt att resa upp i rymden, enligt Esranges informationschef Johanna Bergström-Roos.
I samarbete med Riksteatern och sju finska teatrar genomförde ambassaden under april en turné med Riksteaterns och Regionteatern Blekinge och Kronobergs prisade uppsättning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna. Pjäsen fick ett mycket gott mottagande i den finländska pressen. ”Åskådaren blir tvungen att revidera sin syn på och sina uppfattningar om vår egen invandringspolitik. Vore denna föreställning möjlig i Finland? Nej”, skrev Finlands ledande teaterkritiker, Helsingin Sanomats Kirsikka Moring. ”En hisnande, tankeväckande och berörande upplevelse”, skrev Vasabladet (25 000 ex) och avslutade med att konstatera att ”Farnaz Arbabis Utvandrarna övertygar mig ännu en gång om att teatern som konstart är fullständigt unik – att den lever och har hälsan och är ett suveränt medium för den som har något att säga”. Enligt tidningen Österbottningen (5 000 ex) var det en ”briljant, engagerande, tankeväckande och gripande tolkning som Riksteatern bjöd på under sitt gästspel i Vasa”. Turun Sanomat skrev att ”Riksteaterns Utvandrarna sveper in i hjärtat med sådan kraft att man, när man med en klump i halsen sitter och beskådar detta mästerverk, inser hur inskränkt ens eget tänkande är”.
I affärstidningen Kauppalehti (81 000 ex) intervjuades Svenska institutets generaldirektör Olle Wästberg om den virtuella ambassad som institutet snart kommer att öppna på Internet. Enligt Wästberg är det institutets uppgift att skapa en grund som andra myndigheter kan använda för att främja försäljningen av varor, tjänster och investeringsobjekt.
Under Linnéåret genomför ambassaden, tillsammans med Pohjola-Norden, en turné med fotoutställningen Linnés brudkammare. Utställningen, som består av fotografier av växternas fortplantingsorgan, visades under april på Nordens största trädgårdsmässa i Helsingfors, där den rönte stort intresse och sågs av tusentals besökare. Bilderna, som också ingår i en bok med samma namn, är tagna av Pauline Snoeijs, professor i ekologisk botanik vid Uppsala universitet. Turun Sanomat ägnade boken och utställningen en hel sida i söndagstidningen 29.4. ”Snoeijs har fastnat för samma metoder som sin läromästare i tiderna. Den mjuka röda erotiken är den förtrollande kraft, som får till och med en blandad publik att naglas fast vid botanikens djupaste hemligheter”.