Om Portugal

Landpromemoria: Portugal

1. Basfakta

* Regeringens budgetproposition oktober 2011

2. Historia

Portugals storhetstid inföll under 1400- och 1500-talen under ”upptäckternas” era, en tid då Portugal erövrade kolonier i Brasilien, Afrika och Asien. Vid 1500-talets slut började nedgången för den portugisiska stormaktsperioden, och 1580 till 1640 hamnade Portugal under spanskt välde.

År 1910 avskaffades monarkin i Portugal och republik infördes. År 2010 firades 100-årsjubiléet av republikens införande. Under åren fram till 1926 hade Portugal 40 olika regeringar. Den djupa ekonomiska kris som landet befann sig i ledde fram till en militärkupp 1926. Statskuppen blev inledningen på en drygt 40-årig period av diktatur under ledning av António Salazar. År 1968 drabbades Salazar av en hjärnblödning och efterträddes av Marcelo Caetano. Missnöjet med diktaturen och landets dyrbara kolonialkrig växte sig allt starkare och år 1974 genomfördes en oblodig statskupp av militären – den så kallade Nejlikerevolutionen. Vid utgången av 1975 hade de afrikanska kolonierna Angola, Moçambique, Guinea-Bissau, Kap Verde och São Tomé & Principe blivit självständiga. Östtimor ockuperades av Indonesien och blev självständigt först år 2002. Efter en turbulent period kom utvecklingen att stabiliseras i demokratisk riktning under ledning av socialistpartiet (Partido Socialista, PS) och dess ledare Mário Soares, som även inledde förhandlingarna om EU-inträde. Portugal blev medlem i EU 1986. År 1999 överlämnades landets sista koloni, Macao, till Kina.

3. Inrikespolitik

Portugal är en stat med två autonoma regioner, ögrupperna Azorerna och Madeira. Presidenten väljs för en period av fem år och har visst politiskt inflytande. Den nuvarande presidenten, Aníbal Cavaco Silva omvaldes till en andra mandatperiod i januari 2011. Han är den första presidenten med hemvist i den politiska högern. Cavaco Silva var tidigare premiärminister i tio år (1985-1995), vilket är längre än någon annan regeringschef sedan revolutionen 1974. Parlamentet (Assembleia da República) består av en kammare med 230 ledamöter.

Sedan revolutionen har regeringsmakten växlat mellan socialistpartiet, PS och det socialdemokratiska partiet (Partido Social Democrata, PSD (höger-liberalt)). Det senaste ordinarie parlamentsvalet ägde rum i september 2009 och vanns av PS. Under våren 2011 försvårade den internationella ekonomiska och finansiella krisen regeringens möjligheter att bekämpa landets sviktande finanser, vilket slutligen ledde till en politisk kris och att nyval utlystes till den 5 juni. Valet vanns av det största oppositionspartiet PSD som i brist på egen majoritet ingick en koalition med Centro Democrático Social – Partido Popular (CDS-PP (kristdemokrater)).

Dessförinnan föranledde den statsfinansiella krisen dåvarande premiärminister Sócrates, som ledare för en expeditionsministär, att i början av april begära externt stöd från EU/IMF. Stöd- och konsolideringspaketet uppgår till € 78 miljarder. Lånevillkoren kräver bland annat att Portugal genomför utförliga ekonomiska reformer, privatiserar ett tiotal statliga bolag samt genomför strukturella reformer i syfte att öka landets konkurrenskraft.

Inom ramen för trojkans (EU-kommissionen/ECB/IMF) åtgärdspaket har regeringen Passos Coelho som målsättning att minska budgetunderskottet till -5,9 procent 2011, -4,5 procent 2012 och -3 procent 2013. Enligt regeringens prognoser kommer Portugal att ta sig ur den ekonomiska recessionen först 2013 och arbetslösheten kommer att överstiga 12 procent åtminstone fram till 2015. Å andra sidan förutspår regeringen att åtstramningsåtgärderna kommer att leda till en minskning av budgetunderskottet till 0,5 procent av BNP samt en statsskuld på omkring 101,8 procent per 2015 (statsskulden förväntas överstiga 106 procent av BNP såväl 2012 som 2013).

Regeringens sammansättning:

4. Utrikespolitik/Säkerhetspolitik

Den portugisiska utrikespolitiken har fyra huvudsakliga beståndsdelar: EU, den transatlantiska relationen, relationen med övriga portugisiskspråkiga länder samt grannlandet Spanien. Portugal är medlem av FN:s säkerhetsråd 2011-2013.

EU: Portugal blev samtidigt som Spanien medlem i EU 1986. Övergången till ett demokratiskt styrelseskick i mitten av 1970-talet möjliggjorde EU-anslutningen. Den generösa tilldelningen av EU:s fonder, som utgör 1,5-2% av Portugals BNP, har varit avgörande för landets ekonomiska utveckling.

Den transatlantiska relationen: Portugal är ett av NATO:s grundarländer. Relationen till USA är och har alltid varit viktig, inte minst mot bakgrund av landets geografiska läge. NATO har ett regionalt högkvarter, Joint Command Lisbon, som bland annat har ett visst ansvar för NATO:s snabbinsatsstyrka, en militärbas på Azorerna samt en flygbas på Porto Santo (utanför Madeira). Portugal deltar i ISAF-missionen i Afghanistan och stod som värd för Nato-toppmötet den 19-20 november 2010.

Relationerna med de portugisiskspråkiga länderna: Portugisiska är världens sjätte största språk och talas av närmare 250 miljoner människor, främst i de forna portugisiska kolonierna. Genom organisationen CPLP, Comunidade dos Países de Língua Portuguesa, samarbetar Portugal med Angola, Brasilien, Kap Verde, Guinea-Bissau, Moçambique, São Tomé & Principe samt Östtimor inom tre huvudområden: politik/diplomati, utvecklingssamarbete samt främjande av det portugisiska språket. CPLP har även ett brett sektorssamarbete (med möten på ministernivå) inom bland annat försvar, utbildning, miljö/energi, förvaltning samt kultur. Portugal var 2008-2010 ordförande i CPLP, som har sitt säte i Lissabon.

Spanien: Som grannland och största handelspartner är relationerna med Spanien mycket viktiga för Portugal. Toppmöten och sektorsministermöten hålls regelbundet. Vid toppmötet 2009 ingicks ett antal överenskommelser om energisamarbete, FoU samt gränsnära hälsovårdssamarbete. Portugal var värd för det ibero-amerikanska toppmöte som ägde rum i Estoril utanför Lissabon i november 2009.

5. Portugisisk EU-politik

Den portugisiska befolkningen har generellt en positiv inställning till EU och såväl medlemskapsförhandlingarna som medlemskapet har utgjort viktiga bidrag till moderniseringen av landets ekonomi och stärkandet av dess demokrati. Stor samsyn råder i EU-politiken mellan regeringen PSD/CDS och det största oppositionspartiet PS.

Portugal vill tillhöra kärnan inom EU och är en stark tillskyndare av såväl Lissabonstrategin, vilken undertecknades i Lissabon under EU-ordförandeskapet 2000, liksom Lissabonfördraget som undertecknades i den portugisiska huvudstaden under Portugals senaste EU-ordförandeskap 2007. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 då en ceremoni hölls i Lissabon med närvaro av bland andra statsminister Reinfeldt, Kommissionens ordförande Barroso samt ordföranden i  Europeiska rådet, van Rompuy.

Beträffande aktuella EU-frågor kan nämnas att Portugal är en stark tillskyndare av en ambitiös politik för att bekämpa klimatförändringar samt öka användningen av förnyelsebara energikällor. Betydande samsyn råder med Sverige rörande balansen i Stockholmsprogrammet, det vill säga i rätts- och migrationsfrågor mellan bekämpning av kriminalitet och illegal migration å ena sidan och skyddet av individens rättigheter och legal migration å den andra. En fråga av stor betydelse för Portugal är EU:s strukturfonder och bibehållandet av rådande gemensamma jordbruks- och fiskepolitik.

På det utrikespolitiska området prioriteras bland annat relationen mellan EU, Afrika och Latinamerika. Lissabon ser sig som en länk mellan EU och den afrikanska kontinenten samt med Brasilien. Portugal stod under EU-ordförandeskapet 2007 värd för ett EU-Afrika toppmöte.

Portugal är anhängare av fortsatt EU-utvidgning, inklusive att EU står vid sina åtaganden rörande förhandlingar med Turkiet och anser det viktigt att stärka EU-perspektivet för västra Balkan.

Beträffande de ekonomiska och finansiella utmaningar EU nu står inför driver Portugal tesen att situationen har en europeisk dimension som kräver ett samlat svar, väglett av kollegialitet och solidaritet.

6. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar

Med EU-inträdet 1986 inleddes en period av hög tillväxt i Portugal. Från att vid inträdet ha haft en inkomst per invånare som motsvarade hälften av genomsnittet för EU-länderna uppgick BNP per invånare till 81% av unionens genomsnitt 2010. Den ekonomiska tillväxten var i första hand ett resultat av utländska investeringar samt infrastrukturinvesteringar finansierade av EU:s olika stödprogram.

En privat, i stor utsträckning lånefinansierad konsumtionsökning, framför allt av bostäder och bilar följde i högkonjunkturens spår. Följden är en hög skuldsättning av privatpersoner och företag. Tillväxten dämpades vid millennieskiftet och har sedan dess varit begränsad även om trenden var positiv åren före nuvarande ekonomiska och finansiella kris.

I samband med den internationella ekonomiska och finansiella krisen ökade Portugals budgetunderskott och statsskuld markant. Budgetunderskottet överstiger i dagsläget -7 procent och statsskulden 100 procent av BNP. Den nya regeringens målsättning är att minska budgetunderskottet till -5,9 procent innevarande år samt till -4,5 procent 2012 och -3 procent 2013. Arbetet kommer att ske inom ramen för den överenskommelse som den förra regeringen undertecknade med Kommissionen, ECB och IMF.

Regeringen, som tillträdde i slutet av juni 2011, har i stort sett kunna hålla sig till den av trojkan framlagda vägkartan även om oförutsedda händelser inneburit att vissa åtgärder såsom momshöjning på elkraft och gas fått tidigareläggas. Ytterligare åtgärder för att komma tillrätta med statsfinanserna omfattar bland annat löne-, befordrings- och anställningsstopp inom offentlig förvaltning, minskade utbetalningar till regionala och lokala förvaltningar, skattehöjningar av solidaritetskaraktär, t.ex. en extra skatt för höginkomsttagare på 2,5% i två år, samt höjd fastighetsmoms. Ett flertal tilläggsåtgärder presenterades i regeringens statsbudget i mitten av oktober, och omfattar bland annat en minskning av 13:e och 14:e månadslönerna, 2,5 timmar längre arbetsvecka och momshöjning från 13 till 23 procent för flertalet varor och tjänster, inklusive restaurangbranschen. Vidare genomförs ett antal strukturåtgärder i form av sammanslagning eller avskaffande av myndigheter (cirka 170 stycken), inrättande av ny hyreslag, arbetsmarknadsreformer samt åtgärder för effektivisering av rättsväsendet. Dessutom har regeringen inlett en privatiseringsprocess av statens andelar i ett tiotal bolag samt avskaffat särskilda statliga rättigheter i privata företag (golden shares).

Det portugisiska näringslivet domineras av små familjeföretag samt ett litet antal stora företag. Medelstora företag är ovanliga. Entreprenörskapet är relativt högt. Portugal har en hög andel nystartade små företag. Problemet är dock att även om företagen är varaktiga, växer de inte till antalet anställda. Andelen egenanställda är hög.

Rörligheten på arbetsmarknaden är en av de lägsta i EU. Arbetsrätten ger ett omfattande skydd av den fast anställda arbetstagaren men andelen arbetstagare med tidsbegränsade anställningsavtal har ökat. För att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden har regeringen beslutat att genomföra reformer, bland annat i form av minskade avgångsvederlag och förenklat avskedsförfarande.

Portugals ekonomi är starkt beroende av Spaniens ekonomi, landets dominerande handelspartner. Stora ansträngningar görs för att finna nya marknader i den portugisisktalande länderkretsen samt i länder i Nordafrika och Mellanöstern. Utrikesminister Paulo Portas har lanserat konceptet ”ekonomisk diplomati” som har för avsikt att i alla externa kontakter främja handel och utbyte i syfte att stärka Portugals internationella konkurrenskraft och säkerställa en hållbar tillväxt.

7. Förbindelser med Sverige

Sverige och Portugal är två till befolkningstalet jämförbara länder. Historiskt finns band mellan länderna sedan 1500-talet. Sverige och Portugal ingick länge i det europeiska frihandelsområdet, EFTA. Det gemensamma medlemskapet i EU har ytterligare främjat kontakterna. Länderna har idag ett nära samarbete med politiska kontakter och erfarenhetsutbyte på de flesta samhällsområden. I maj 2008 genomfördes ett statsbesök i Lissabon med förnybar energi och miljöteknik som huvudtema.  

Handeln med Portugal ökade stadigt fram till 2008, då det blev ett avbrott i trenden. Sveriges export till Portugal första halvåret 2011 uppgick till över 3,1 miljarder SEK. Detta motsvarar en ökning med 3% i förhållande till samma period 2010. Svensk import från Portugal under samma period uppgick till över 2,1 miljarder SEK, en ökning med hela 35%.

Många svenska storföretag som till exempel Ericsson, ABB, Atlas Copco, SKF, VOLVO, Securitas, Oriflame Cosmetics med flera verkar sedan länge i Portugal. IKEA, Swedwood, Hennes & Mauritz, Metro, Tele2 samt Scania har etablerat sig under de senaste åren. Svenska företag är verksamma framför allt i Lissabon och Porto-trakten. Ett lokalt Exportrådskontor, www.swedishtrade.se/portugal och en svensk-portugisisk handelskammare  www.camaralusosueca.pt finns i Lissabon.

Uppskattningsvis 1.500 svenskar är bosatta i Portugal. Flertalet bor i Algarve, Lissabon och Porto. Det finns en Nordisk klubb i Lissabon och en i Porto. I Cascais/Lissabon verkar kvinnoföreningen SWEA. En svensk skola finns i Carcavelos (17 km väster om Lissabon), som har närmare 40 elever från åldern två till tolv år.

Den positiva Sverigebilden i Portugal har sina rötter bland annat i den insats Sverige gjorde under den instabila tid som rådde vid övergången från diktatur till demokrati under mitten av 1970-talet. Bland annat erhöll Portugal bistånd från Sverige under 1970-talet. Bilden av Sverige som ett välmående land med social rättvisa, väl utvecklad ekonomi och miljötänkande lever kvar. Etableringen av IKEA (ett tredje varuhus öppnades våren 2010), Nobelpriset (som tilldelades den portugisiska författaren José Saramago år 1998), svensk spetskompetens inom högteknologi och miljöpolitiken bidrar till en fortsatt positiv syn på Sverige.

Närmare 100.000 svenskar besökte Portugal år 2010 (uppgifter från Portugals ambassad i Stockholm). Flertalet åkte till Algarvekusten, Lissabon, Azorerna och Madeira. Golfturism och turism med inriktning på vinodling och viner ökar.

Besöksutbytet har varit relativt tätt under senare år mot bakgrund av de portugisiska och svenska  EU-ordförandeskapen. Inför det portugisiska ordförandeskapet 2007 var Sveriges försvars-, handels-, utrikes- och justitieministrar och talman på besök i Portugal. Portugals kommunikationsminister besökte Sverige. Under det portugisiska EU-ordförandeskapet besökte statsminister Reinfeldt Lissabon tre gånger, bland annat vid EU-Afrika toppmötet och vid undertecknandet av  Lissabonfördraget. Statsbesök i Portugal ägde rum i maj 2008 med deltagande av miljö- respektive migrationsministrarna. Miljöministern och jordbruksministern besökte Portugal första halvåret 2009. Statsminister Reinfeldt deltog i ceremonin i Lissabon i december 2009 i samband med Lissabonfördragets ikraftträdande. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni besökte Lissabon i mitten av maj 2010.

Ett tiotal portugisiska ministrar besökte Sverige i samband med informella ministermöten och konferenser under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Assunção Cristas (CDS-PP), minister för jordbruk, vatten, miljö och
fysisk riksplanering, besökte Sverige och Elmiamässan den 19 oktober 2011.

7.1 Svensk officiell representation i Portugal och vice versa

Sveriges ambassad har sitt kontor på Rua Miguel Lupi 12-2-D, 1249-077 Lissabon. Tel. +351 213 942 260, fax +351 213 942 261, e-post: ambassaden.lissabon@foreign.ministry.se, hemsida www.swedenabroad.com/lissabonI övrigt representeras Sverige i Portugal av honorärkonsulat i Porto, Funchal på Madeira och São Miguel på Azorerna samt av ett passombud i Almancil på Algarvekusten.

Portugals ambassad har sitt kontor på Narvavägen 32, 2 tr, 115 22 Stockholm. Tel. +46-8-545 670 60, fax: +46-8-662 53 29, e-post: portugal@embassyportugal.se, hemsida www.embassyportugal.sePortugals Handels- och Turistbyrå (AICEP) är belägen på Narvavägen 30 2 tr, 115 22 Stockholm. Tel. +46-8-506 521 00, fax +46-8-506 521 05, e-post: aicep.estocolmo@portugalglobal.pt, hemsida www.portugalglobal.pt Honorärkonsulat finns på Engelbrektsgatan 28, 400 10 Göteborg. Tel. +46-31-201 890, fax +46-31-210 891, e-post: consulado.portugal.gotemburgo@swipnet.se