Arbetslösheten är hög. De officiella siffrorna talar om 14.4 procent (2005), men statistiken säger lite och arbetslösheten kan istället vara så hög som 30 procent. Den stora utvandringen under 90-talet har dränerat Albanien på en stor del av sitt mänskliga kapital; då många av landets professorer, forskare och andra ledande intellektuella lämnade landet. Emigrationen har mattats av, men någon omfattande återflyttning har ännu inte inletts. Avfolkningen av landsbygden och inflyttningen till städerna, främst Tirana, gör resursfördelningen ojämn.
Den ekonomiska situationen har dock nyligen förbättrats, i synnerhet i jämförelse med ut-gångsläget 1991. De makroekonomiska indikatorerna är genomgående goda; tillväxten har varit stabil kring 5 – 6 procent, även om den i dagsläget är något lägre än 2004 beroende på den instabila energisektorn. Inflationstakten är låg på omkring 2 procent och valutan stabil. Det är främst byggnads- och tjänstesektorerna som svarar för tillväxten. Underskottet i handelsbalansen var 2005 fortsatt stort, -23.2 procent, men ser ut att framdeles kunna förbättras något.
Albanien har en betydande informell ekonomi, motsvarande ca. 30 procent av BNP, kanske mer. En stor mängd pengar från utlandsboende albaner skickas hem till anhöriga varje år. Och utvandrarkapitalet ger en välkommen skjuts åt ekonomin, bland annat inom byggsektorn, men är en långsiktigt osäker inkomstkälla, som på sikt kan förväntas minska. En mängd affärs-transaktioner äger rum utanför den formella ekonomin och ingår därmed inte i skattebasen. En okänd, men stor, summa pengar i omlopp härrör från organiserad brottslighet. Den nya regeringen satsar dock mycket på att få bort korruptionen, förbättra affärsverksamheten och minska fattigdomen.
På grund av den omfattande importen är prisläget onormalt högt för ett fattigt land (Tirana lär vara den dyraste staden på Balkan). För att motverka den snedvridna ekonomin strävar regeringen nu bland annat efter att öka skatteindrivningen och att stärka bankväsendet.