”Mycket prat men lite ull”, rubricerade affärstidningen Kauppalehti (81 000 ex) sin sammanfattning av regeringen Reinfeldts första tid vid makten. Enligt artikeln, skriven av tidningens Stockholmskorrespondent Auli Mauno, har partiledarna för de små partierna redan börjat med sina egna soloutspel, samtidigt som kritikerna anklagar Reinfeldt för att vara alltför passiv.
Sverige avser att bli mera aktivt i EU-arbetet, rapporterade Finska Notisbyrån i en artikel som bl.a. publicerades i Uutispäivä Demari (17 000 ex). Utrikesminister Carl Bildt sade också, när han läste upp utrikesdeklarationen i riksdagen, att Ryssland inte utgör något hot mot Sverige, även om den demokratiska utvecklingen i landet på senare år råkat ut för flera bakslag.
Finlands största tidning Helsingin Sanomat (410 000 ex) rapporterade dock att oron för vad som händer i Ryssland nu ökar i Sverige – bakom kulisserna. Tidningen citerade överste Stefan Gustafsson, som ansåg att den strategiska kartan håller på att förändras och att man nu på nytt måste analysera försvarets resursbehov. Försvarsminister Mikael Odenberg förklarade dock, i en intervju för tidningen, att det inte är Stefan Gustafsson som utformar den svenska säkerhetspolitiken, utan försvarsberedningen, regeringen och riksdagen. I en bakgrundsartikel skrev Helsingin Sanomats tidigare Stockholmskorrespondent Leo Pugin att även om Ryssland inte längre ses som ett militärt hot mot Sverige så finns svenskarnas misstänksamma och försiktiga attityd mot Ryssland kvar. Pugin pekade på de många krigen mellan Sverige och Ryssland i historisk tid och spionskandalerna och u-båtsjakterna i modern tid.
Hufvudstadsbladet (51 000 ex) kommenterade diskussionen om det svenska försvaret på sin ledarsida och konstaterade att kraven på ett stärkt försvar är vådan av en försvarsdoktrin och –planering byggd på växlande konjunkturer. ”Rysslands Sverigeambassadör har försökt lugna svenskarna. Ryssland behöver inga nya metoder för spionage på Sverige, eftersom ”vi redan har satelliter med vilka vi kan läsa alla Stockholmsbilars registerskyltar”, påpekade han i en radiointervju. Återstår att se om det lugnar svenskarna”, skrev Hufvudstadsbladet.
”Statssekreterare Lars Danielssons pina blir bara värre”, rapporterade Helsingin Sanomat med anledning av att katastrofstrofkommissionen ska återuppta sin granskning av regeringens agerande efter flodvågskatastrofen. Yrsa Stenius skrev i en kolumn i Uutispäivä Demari att hon fortfarande anser att medias behandling av katastrofen är motbjudande. ”Även om det svenska räddningsmyndigheterna skulle ha kommit igång bara några timmar efter det inträffade, skulle betydelse ha varit marginell. Men den tätnande lukten av bluff kan utvecklas till en saftig skandal”, skrev Stenius.
Säkerhetsproblemen vid kärnkraftverket i Forsmark fortsatte att sysselsätta de finländska tidningsredaktionerna under februari månad. Den granskning som IAEA ska inleda är ”pinsam”, skrev Helsingin Sanomat i en ledarkommentar. Tidningen ansåg att den svenska kärnkraften lever i en ”vrångbild”. Efter att man i folkomröstningen 1980 sagt nej till kärnkraft har kapaciteten i kraftverken trefaldigats. ”Idag är det ingen som inbillar sig att kraftverken ska stängas om tre år. Folket lever med en lögn och betalar ett helvetiskt pris för det”, skrev Helsingin Sanomat.
Åbotidningen Turun Sanomat (115 000ex) besökte Östhammar och konstaterade i rubriken till ett stort uppslaget reportage att ”östhammarsborna inte förlorat nattsömnen på av grund problemen vid Forsmark”. Alla på orten känner någon som arbetar vid kärnkraftverket.
Åbo Underrättelser (7 000 ex) efterlyste i en ledare interna säkerhetsrapporter från de finska kärnkraftverken. ”Hur är det med de eventuella missbruksproblemen bland ordinarie eller inhyrd personal vid de finländska kärnkraftverken. Hur är det med eventuella brister i säkerhetskulturen hos oss”, frågade sig Åbo Underrättelser.
Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell besökte Helsingfors för att berätta för den finländske handels- och industriministern Mauri Pekkarinen om den svenska regeringens planer att sälja sin andel i Telia Sonera. Hufvudstadsbladet konstaterade att ”vilken köpare som helst inte duger för den svenska staten” och Helsingin Sanomat skrev att den svenska regeringen framför allt letar efter en köpare i samma bransch. Enligt Odell har det inte förts några diskussioner med ryska spekulanter. Odell lovade också att Finland ska hållas informerat när planerna framskrider.
I resereportagen under februari månad presenterades Åre/Östersund samt Malmö. Jyväskylätidningen Keskisuomalainens (76 000 ex) reporter lät sig motvilligt övertalas att besöka Malmö och fann en stad som erbjuder många plus för turisten: ”En tillräckligt stor stad för att erbjuda lite av varje, en mångkulturell stad som tack vare sitt universitet ger ett ungt och fräscht intryck och en stad med ett brett utbud av restauranger och nöjesliv.”
Flera finlandssvenska tidningar, däribland Hufvudstadsbladet, rapporterade om det stöd som Sverige planerar att ge till svenskundervisningen i de finskspråkiga skolorna i Finland. ”Sverige förnyar sitt löfte om språkstöd”, skrev Hbl i början av februari och konstaterade någon vecka senare att det svenska språkstödet dröjer.
På kultursidorna uppmärksammades förra årets mottagare av Augustpriset Susanna Alakoski. ”Sådana här framgångssagor vill vi höra om de i Sverige bosatta finländarna: sådana som svingar sig upp ur fattigdom, lyckas i skolan, tar examen på universitet, arbetar och engagerar sig i politiken och skildrar sin barndom i en bestseller, som blir film och får Augustpriset, Sveriges eget Finlandiapris”, skrev Helsingin Sanomat i ett stort reportaget i sin söndagstidning. Under rubriken ”Folkhemmets klaskämpe” skrev Kauppalehtis helgtidning Presso att de svenska läsarna tog Alakoskis bok direkt till sina hjärtan.
På sportsidorna var Anja Pärson den mest uppmärksammade svensken, efter sina framgångar i alpina VM i Åre. ”Världen applåderar Pärson” och ”Anja Pärson har redan glidit upp vid Stenmarks sida” löd två av rubrikerna.