Ett flertal finländska tidningar kommenterade den borgerliga regeringens första hundra dagar. Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) noterade att ”den första tiden för regeringen Reinfeldt inte varit någon smekmånad utan istället en tid färgad av skandaler”. Tidningen påpekade dock att regeringen, trots den stapplande inledningen, också visat sig förmögen att fatta beslut. ”Regeringen har fortfarande gott om tid på sig att förverkliga sina vallöften, om den lyckas behålla greppet om makten hela mandatperioden”, skrev tidningen.
”Hundra dagar som förändrade Sverige”, rubricerade affärstidningen Kauppalehtis (82 000 ex) Stockholmskorrespondent Auli Mauno en kolumn. Enligt Mauno har Reinfeldt ingen anledning att vara bekymrad. Moderaternas opinionssiffror ligger kring 30 procent och regeringen har redan sänkt skatten och arbetslöshetsersättningen samt avskaffat avdragen för a-kasseavgifterna. De ansvariga ministrarna har i samtliga fall varit moderater, konstaterade hon.
Hufvudstadsbladet (51 000 ex) konstaterade i en ledare att det, sedan de första veckorna ägnats åt överlevnadskamp med fuskande ministrar, nu har börjat hända saker och ting. ”Drygt hundra dagar har gått och regeringen har uppfyllt flera av alliansens löften inför valet, till protester från både facket och socialdemokraterna. Svenska folket förefaller något förvirrat. Ändå gör den borgerliga regeringen just det den valdes till att göra”, skrev Hufvudstadsbladet.
En av de största fackförbundstidningarna i Finland, finska LO:s Palkkatyöläinen (30 000 ex) ägnade sju sidor i sitt januarinummer åt regeringsskiftet i Sverige. ”Det jäser under ytan i det svenska folkhemmet. Tålamodet börjat tryta och vreden stiger på arbetsplatserna när regeringen går till attack mot arbetslöshetsersättningen och mot andra saker som är livsviktiga för fackföreningsrörelsen”, rapporterade Palkkatyöläinen.
Korruptionsanklagelserna mot utrikesminister Carl Bildt fick rejält med utrymme i den finländska pressen, i första hand på nyhetsplats. Helsingin Sanomat (410 000 ex) rapporterade att Bildt ”välkomnade åklagarens utredning om optionerna”, medan Turun Sanomat konstaterade att oppositionen var snabb att kräva Bildts avgång. Den socialdemokratiska tidningen Uutispäivä Demari (17 000 ex) noterade på ledarplats att ”den borgerliga regeringen i Sverige inte slipper ifrån skandalerna och anklagelserna mot sina ministrar. Situationen är pinsam för statsminister Fredrik Reinfeldt eftersom skandalnyheterna har gällt ministrar från hans eget parti. ”
Planerna på ett fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Norge väckte stor uppståndelse i de finländska medierna, sedan statsekreteraren i det norska försvarsministeriet Espen Barth Eide i en intervju för det ansedda aktualitetsprogrammet A-studio i finsk TV förutskickade ett långsgående samarbete framför allt på flygvapensidan. ”En norsk-svensk union i sikte?”, frågade sig Hufvudstadsbladet (Hbl) i en ledarkommentar. ”Det finns en känslig, en krass och en finländska aspekt på planerna. Det känsliga är att Norge är Natomedlem, Sverige inte”, skrev Hbl. Tidningen antog att planerna har att göra med Sveriges intresse att sälja JAS-plan till Norge och att de inte behöver gå ut över det svensk-finska samarbetet. ”Finland har sedan i fjol våras hållits informerat om de norsk-svenska planer. Men nog gäller det att följa dem med största uppmärksamhet”, ansåg Hbl.
Mot bakgrund av de svensk-norska samarbetsplanerna fick mötet mellan de finska och svenska utrikes- och försvarsministrarna mycket stor uppmärksamhet i de finländska medierna. Flera av TV-kanalerna rapporterade i direktsändning från mötet på Königstedts herrgård i Vanda, norr om Helsingfors. Utrikesminister Carl Bildt påpekade vid presskonferensen att Finland fortfarande är det land som står Sverige närmast och att de båda länderna aldrig stått varandra närmare än nu. Däremot, rapporterade Hufvudstadsbladet, finns det inga planer på någon försvarsallians. I en intervju i samma tidning argumenterade försvarsminister Mikael Odenberg för ett fördjupad samarbete mellan de nordiska länderna och sade sig se få begränsningar för samarbetet.
De flesta större finländska tidningar har noggrant följt valet av ny socialdemokratisk partiledare på nyhetsplats och också kommenterat det på sina ledarsidor. ”En efter en har tackat nej till att efterträda Göran Persson. Det är som upplagt för Mona”, skrev Hufvudstadsbladet. Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) skrev på ledarplats att ”Sahlin, kritiken till trots, säkert snabbt kommer att ta makten i partiet. Som kvick debattör kommer hon att bli en hård utmanare till Fredrik Reinfeldt – i synnerhet om inte de borgerliga lyckas ta ett fastare grepp om makten än nu och om inte stödet för dem ökar till samma nivå som vid valet”. ”Mona Sahlin verkar lite mindre radikal än för elva år sedan, då hon skulle efterträda Ingvar Carlsson men snubblade på sina trassliga privata affärer”, kommenterade Hufvudstadsbladet. Helsingin Sanomats korrespondent i Stockholm Kalle Koponen åkte med Sahlin till Eskilstuna, på hennes turné runt Sverige. Koponen konstaterade att partifolket hade få frågor till Sahlin och att kaffet och bullarna lockade mera. Även Koponen konstaterade att Sahlins huvuduppgift är att föra socialdemokraterna tillbaka till makten. ”Om hon misslyckas med det blir hon den första socialdemokratiska partiledare som aldrig blev statsminister”, avslutades artikeln.
Säkerhetsproblemen vid Forsmark kärnkraftverk sysselsatte redaktionerna även i Finland. Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (76 000 ex) ansåg att ”slarv inte kan tolereras” och menade att det som skett vid Forsmark, även om det kan betraktas som enstaka händelser ”utgör en påminnelse om kärnkraftens risker”. Turun Sanomat menade att det finns anledning att notera säkerhetsproblemen vid Forsmark även i Finland. ”Forsmark kan vara till lärdom även för finska kärnkraftverken, där man är stolt över den effektiva produktionen och den goda säkerhetskulturen. När allt under en lång tid går utan problem förslappas även den bästa säkerhetsdisciplinen”, skrev Turun Sanomat.
Telia Soneras extra bolagsstämma innebar stora förändringar i bolagets styrelse, vilket bland annat noterades i en ledarkommentar i Hufvudstadsbladet. Tidningen ansåg att förändringarna var en följd av regeringsskiftet i Sverige och noterade att ”utrensningen” väckte stor kritik på bolagsstämman. ”Telia Sonera befinner sig i ett känsligt skede. Några tunga ägare är mest intresserade av att bli av med bolaget. Förhoppningsvis säljs svenska statens aktier till ägare som vill utveckla, inte stycka bolaget och förhoppningsvis säljs de snabbt, för en lång period av osäkerhet kring ägandets gynnar kortsiktiga beslut i ett bolag på bekostnad av långsiktigheten”, skrev Hufvudstadsbladet.
Helsingin Sanomat besökte under månaden Skåne, vilket resulterade i ett flertal större reportage. Tidningen rapporterade om sprickbildningar i Öresundsbron, som bland annat lett att betongklumpar fallit ned på förbipasserande fritidsbåtar. I en helsidesartikel skildrade tidningen också hur ”Malmö fylls av flyktingar från Irak”. Förra året kom 8 951 flyktingar från Irak till Sverige januari, vilket innebar att Sverige fått ta emot hälften av de irakiska flyktingar som kommit till EU. Bostadssituationen i Malmö betecknades som kritisk och staden har nu begärt hjälp av staten för att skaffa tak över huvudet åt alla flyktingar som kommit.
Hufvudstadsbladet rapporterade att ”Sveriges asylsystem har kapsejsat”, på grund av att rekordmånga flyktingar sökte asyl i Sverige förra året. Enligt kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, Anders Lago, utgör de flyktingar som själva ordnar sitt boende det största problemet, eftersom värdfamiljerna, ofta släktingar, får axla huvudansvaret. Kommunerna förlorar kontrollen och kan inte alltid ordna exempelvis undervisning i svenska.
Månadens resereportage kom bland annat från den svenska västkusten, dit tidningen Keskisuomalainen hade begett sig. Enligt tidningen är området ”det vackraste hörnet av Sverige”.
På Vasabladets (24 000 ex) kultursidor intervjuades mottagaren av årets Augustpris Susanna Alakoski, bördig från staden Vasa. (Hennes familj flyttade från Vasa när Susanna var tre år). I en recension publicerad på samma sida betecknade Vasabladets kulturreporter boken ”Svinalängorna” som ”en gripande och skickligt skriven historia”.
Klaus Härös nya film ”Den nya människan”, som handlar om tvångssteriliseringarna i Sverige, som pågick ända fram till 1970-talet, uppmärksammande i en större artikel i Helsingin Sanomat. Enligt tidningen var Sverige och USA de ledande nationerna i världen när det gällde rasförädlingsteorier. (Filmen visades första gången vid filmfestivalen i Göteborg.)
Göteborgs Symfoniker besökte under januari Helsingfors och gav två konserter i Finlandiahuset. Konserterna fick ett skiftande mottagande. Medan Helsingin Sanomat ansåg att ”finländarna har mycket att lära av göteborgarnas förfinade och nyansrika klang”, tyckte Hufvudstadsbladet att orkestern kom till Helsingfors med fel repertoar (bl.a. Tjajkovskij) och att kvällen framstod ”som en lätt besvikelse”.
Den finska regeringen beslöt under januari att sändningarna av Sveriges TV till Finland ska fortsätta, även efter att digitaliseringen är genomförd den 1 september i år. Kommunikationsminister Susanna Huovinen uttryckte i en intervju i Hufvudstadsbladet förhoppningar om att Sveriges TV så småningom ska kunna ses i hela Finland, bland annat i Jyväskylä, där hon själv är bosatt.