Handel och investeringar
Fram till Asienkrisens början ökade handelsutbytet mellan Sverige och Indonesien stadigt. 1997 omfattade Sveriges export till Indonesien 3,9 miljarder SEK. Den ekonomiska krisen på 90-talet, som drabbade Indonesien särskilt hårt, orsakade ett kraftigt fall i handelsutbytet med Sverige. En successiv återhämtning har dock skett och sedan president Yudhoyonos regerings tillträde i oktober 2004 är utvecklingen alltmer positiv. Under 2006 uppgick den svenska exporten till 4,8 miljarder SEK vilket utgjorde en ökning med 47% jämfört med samma period föregående år. Importen till Sverige var under 2006 1,5 miljarder SEK, en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Under 2007 föll emellertid exporten med 11 procent och importen med 18 procent till 4,3 respektive 1,2 miljarder SEK. Exportnedgången kan emellertid delvis förklaras av växelkursförändringar och att Ericsson, som står för en stor del av exporten, minskat andelen av exporter från Sverige och istället ökat andelen från Kina.
Svensk export till Indonesien består till största delen av telekommunikationsutrustning, papper och pappersmassa, maskiner till massaindustrin, jordbruksmaskiner och lastvagnar. Importen består huvudsakligen av råvaror, möbler, tekoprodukter, skor, och livsmedel. Svenska investeringar i Indonesien är relativt begränsade men några företag som SKF, Chubb (Gunnebo) och Swedish Match har produktion i Indonesien. Antalet företag med svenska ägarintressen uppgår idag till ca 40 stycken.
Bilaterala avtal
Handelsöverenskommelse (1954)Luftfartsavtal (1974)Dubbelbeskattningsavtal (1989)Investeringsskyddsavtal (1992)
Besöksutbyte
Besöksutbytet på hög officiell nivå har varit begränsat under senare år, men börjar nu att långsamt förbättras. Fram till i december 2005 hade endast två statsråd besökt Indonesien sedan år 2000 och då i multilaterala sammanhang.
I januari 2005 besökte biståndsminister Carin Jämtin Indonesien i samband med ASEAN:s särskilda toppmöte om tsunamikatastrofens konsekvenser och i mars i år deltog utrikesminister Freivalds i ett möte mellan EU:s och ASEAN:s utrikesministrar i Jakarta. I början av december 2005 ägde sedan det första bilaterala besöket på fem år rum då biståndsminister Jämtin besökte Indonesien för att utvärdera återuppbyggnaden av den tsunmidrabbade provinsen Aceh liksom den pågående fredsprocessen.
Riksdagens kulturutskott besökte Indonesien och Östtimor i januari 2006. Samma månad träffade statssekreterare Lars Danielsson såväl president Susilo Bambang Yudhoyono som vice president Jusuf Kalla vid sitt besök i Indonesien för att diskutera främst FN-reformer men även bilaterala och regionala frågor. Försvarsminister Leni Björklund besökte Indonesien i augusti 2006.
I maj 2007 besökte handelsminister Sten Tolgfors Indonesien, och hade då bilaterala möten med handelsminister Mari Pangestu, finansminister Sri Mulyani, och kommunikationsminister Mohammad Nuh, liksom även lunchsamtal med ASEAN:s generalsekreterare Ong Keng Yong. I Marginalen av det EU-ASEAN-mötet i Singapore den 22 november 2007 hölls ett bilateralt möte mellan utrikesminister Carl Bildt och utrikesminister Hassan Wirajuda.
Miljöminister Andreas Carlgren besökte Indonesien i oktober 2007 för ett informellt ministermöte inför COP-konferensen på Bali i december samma år. Carlgren ledde även den svenska delegationen till UNFCCC COP 13-konferensen på Bali 3-14 december 2007. I anslutning till Bali-konferensen hölls separata möten med Indonesiens handelsminister respektive finansminister där handelsminister Ewa Björling och statssekreteraren i finansdepartementet Ingemar Hansson deltog.
I april 2008 besökte utrikesminister Carl Bildt Indonesien i det första bilaterala utrikesministermötet av en svensk utrikesminister någonsin i Indonesien. Han träffade sin motsvarighet Hassan Wirajuda i ett bilateralt möte liksom vid en informell middag, och invigde den bilaterala dialogen om mänskliga rättigheter mellan Sverige och Indonesien.
Utvecklingssamarbete
Biståndet till Indonesien ingår från och med 2005 i en regional strategi för vissa länder i Sydöstasien, främst Indonesien, Filippinerna och Östtimor. Bilateralt för Indonesien har anvisats 440 – 680 miljoner kronor för en femårsperiod (2005–2009). Sveriges bistånd till Indonesien har därmed under perioden inledningsvis ökat kraftigt jämfört med föregående strategiperiod.
Denna ökning av reguljärt utvecklingssamarbete som påbörjats under 2005-2007 kommer dock att vändas till en utfasning med anledning av nyligen tagna regeringsbeslut om landfokusering. Enligt regeringsbeslut i oktober 2007 om koncentration av svenskt utvecklingssamarbete, kommer biståndsfinansierat samarbete med Indonesien att avslutas inom 5 år. Sverige avser utveckla nya former av selektivt samarbete, bl. a. genom aktörsamverkan mellan svenska och indonesiska aktörer. Detta nya samarbete kommer att finansieras med begränsade biståndsmedel under en övergångsfas.
Utöver reguljära medel har cirka 20 miljoner kronor ställts till förfogande till OCHA i Indonesien genom en fond för snabba humanitära insatser genom lokal NGOs i samband med naturkatastrofer/konflikter (OCHA/ERF-Indonesia).
Målen för pågående reguljärt utveklingssamarbete med Indonesien under perioden är:
Det svenska stödet till demokratiskt samhällsstyrning är inriktat på reformprocesser inom förvaltning, rättsområdet och mänskliga rättigheter. Tillgången till rättvisa för alla, däribland fattiga och kvinnor är en prioriterad fråga. Detta stöd genomförs övervägande via UNDP. Ett omfattande stöd till implementering av Indonesiens plan för mänskliga rättigheter genomförs via Raoul Wallenberg institutet.
Urban miljö, i synnerhet vatten och sanitet, är det högst prioriterade området för svenskt miljösamarbete. Sverige finansierar en rad insatser relaterade till miljö och naturresurser. Sida bidrar med ca 30 miljoner SEK till UNICEF:s vatten- och sanitetsprogram (UNICEF/WES) under 2007-2010, samt med 11 miljoner SEK till Världsbankens vatten- och sanitetsprogram (WSP/SUSEA) under 2005-2009.
Ett antal tekninska samarbetsprojekt mellan svenska och indonesiska myndigheter finansieras genom så kallad kontraktsfinansierat tekniskt samarbete. För närvarande genomförs svenskt utvecklingssamarbete i Indonesien med nedanstående parter:
-The Ministry for Marine and Fisheries (MMAF)-The Indonesian Radio (RRI)/ Swedish Radio-The Directorate General of Civil Aviation (DGCA)-The Directorate General of TAX (DG TAX)-The Indonesian Land Agency (BNP)-The Raoul Wallenberg Institute-Demos-Tifa/LBH-The water and Sanitation programme (WSP)-UNDP/The Partnership for Governace Reform-UNDP/LEAD-UNICEF/WES-The Multi Donor Fund (Aceh)
Sveriges ambassad i Jakarta
Ann Marie Bolin Pennegård tillträdde som ambassadör i september 2007. Vidare består ambassadens personal av ett ambassadråd, en förste, och en tredje ambassadsekreterare. Ambassadens handelsavdelning företräder Exportrådet i Indonesien. Vidare finns på ambassaden en tjänsteman från Sida (förstesekreterare) som ansvarar för biståndet till Indonesien. Ambassaden har därutöver tolv lokalanställda. Praktikanter kan om arbetssituationen tillåter beredas tillfälle att arbeta på ambassaden enligt av UD fastställda riktlinjer. Indonesiens ambassad i StockholmDen indonesiska ambassadörsposten i Stockholm stod vakant i nästan fyra år från december 2002 på grund av meningsskiljaktigheter mellan Indonesien och Sverige i Acehfrågan. I november 2006 fick denna fråga sin lösning då Linggawaty Hakim tillträdde tjänsten som indonesisk ambassadör i Stockholm.
> Indonesiens ambassad i Stockholm