"Instruktøren" - en roman om Ingmar Bergman

Alexander Ahndoril var i Danmark för att presentera sin uppmärksammade roman Regissören om Ingmar Bergman. Romanen utkommer nu på danska med titeln Instruktøren på förlaget Athene.

Romanen är en skildring av Ingmar Bergmans liv när han är upptagen med inspelningen av filmen Nattvardsgästerna i början av 1960-talet. Romanen är Alexander Ahndorils åttonde sedan debuten 1989. Bland hans tidigare kritikerrosade böcker kan nämnas Om hjärtat är vidrigt, Den äkta kvinnan och Lustresa. Ahndoril har dessutom gjort sig känd som dramatiker.

En stor skara på drygt 70 personer hade samlats till ambassadens informationslunch med författaren Ahndoril. De församlade, som bland annat bestod av förande litteraturkritiker från dansk media, olika aktörer inom filmbranchen och personer från biblioteksväsen och universitet, fick lyssna till ett  mycket underhållande föredrag.Ambassadör Lars Grundberg inledde med, efter att ha hälsat Alexander Ahndoril välkommen, att be alla männen i församlingen om att resa sig. Detta för att på den Internationella kvinnodagen, till allas stora munterhet,  ära alla närvarande och icke närvarande kvinnor!

Ahndoril berättade kort om sitt långa författarskap, som trots hans unga ålder på 40 år, sträcker sig 20 år tillbaka i tiden. Han har hela 8 romaner och 15-talet pjäser bakom sig och flera beställningsarbeten på gång till Riksteatern, Stockholms Stadsteater och ett libretto till Göteborgs Operan.

Alexander Ahndoril redogjorde även kort för själva bakgrunden till boken Regissören som utkommer i Danmark under titeln Instruktøren. Redan som ung hade han sett Ingmar Bergmans filmer och fascinerats djupt. Han var endast 20 år när han lämnade in i sitt första manuskript. Redan innan detta antagits lämnade han in ännu ett manuskript, som var, som Ahndoril själv uttryckte det ”en konstig bok”, om just Ingmar Bergman. Den dåvarande lektören på Norstedts förlag, sedermera litteraturprofessorn Ulf Olsson, avrådde publicering av denna, Ahndorils första ”Bergmanbok”. Möjligen berodde avslaget på att förlaget samtidigt hade publicerat Ingmar Bergmans egen självbiografiska Laterna Magica. Ahndoril ifrågasatte dock Bergmans egen verklighetsskildring av sitt liv. Detta med anledning av all den debatt Ahndorils roman Regissören orsakat. Enligt Ahndoril innehåller redan första meningen i Bergmans ”självbiografiska” Laterna Magica hela tre osanningar.

Ahndoril fortsatte med att tala om vikten, troligen för alla män, inklusive Bergman, av att bli erkända av sina egna pappor.  Bergman, som mot faderns vilja inte blev präst och ständigt sökte faderns erkännande för sitt val av annan bana. Ahndoril berättade, som illustration humoristiskt om sin egen pappa, som efter en svår operation, under en kortare tid, hade genomgått en personlighetsförändring. Pappan hade då förvirrat envisats med att tro att sonen var en hjälte, som hade tagit kommandet över den japanska flottan och besegrat general Yamamoto och därmed medverkat till andra världskrigets slut!  Pappan hade pöst av stolthet och skrutit till alla om sin fantastiske, modige son. Ahndoril tvingades, hur absurd situationen än var, att erkänna att han mot sin vilja känt ett ganska stort mått av glädje över pappans beröm! Denna och många andra erfarenheter har använts i skrivandet av romanen Regissören som Ahndoril gång på gång betonade att boken är. En roman där författaren tillåtit sig att låna av verkligheten och blanda med fiktionen. ”Jag tillåter mig detta som författare på samma sätt som jag också tillåter mig själv att ljuga”. Ahndoril berättade även om det telefonsamtal han hade fått från Ingmar Bergman ett par månader innan boken kom ut i Sverige för drygt ett år sedan. Bergman hade talat med Ahndoril i över två timmar och  berättat att han först velat slå ihjäl honom, men att han sedan, efter att ha läst hela manuskriptet, hade fyllts av beundran. Bergman hade till och med frågat hur i all världen Ahndoril hade kunnat känna till en helt given situation som enligt Bergman ingen annan kände till. Ahndoril hade då medgett att han förstås hade hittat på alltihop! Bergman berättade att han, efter att ha läst  Regissören, helt tagen hade pulsat runt i snön på Fårö och tänkt på sin far. Att Ingmar Bergman senare helt ändrat mening, hade Ahndoril ingen förklaring till.

Ahndoril läste till sist upp ett stycke ur boken Regissören för att illustrera blandningen mellan fiktion och verklighet och hans egen önskan att göra sin egen text fartfylld, rolig och surrealistisk i motsats till filmen Nattvardsgästernas gråton.

Avslutningsvis ställdes några frågor från publiken och Ahndoril fick svara på frågan om han anser sig vara en ”reality-författare”. Ahndoril förnekade detta men medgav att han naturligtvis, som barn av sin tid, inte har kunnat undvika att påverkas av nutidens exponering av alla så kallade true stories, realityshows och dokusåpor. På frågan om han fått filmerbjudande svarade han bekräftande, men att ingenting ännu är avgjort. Svaret kan tänkas speciellt intressant, för i publiken, bland många andra, fanns de tre kända danska filmregissörerna Bille August, Christian Braad-Thomsen och Lone Scherfig!

Text: Annica Dufvenius