Basfakta:
Parlamentsval 2005, presidentval 2006, Europaparlamentsval 2007, lokala val 2007
Inrikespolitisk översikt
Sedan kommunismens fall 1989 har Bulgarien haft flera regeringar. Parlamentsvalet 2001 vann ex-kung Simeon Sachsen-Coburg-Gothas liberala parti, Nationella rörelsen stabilitet och framsteg (NMS II), med en jordskredsseger. Trots att NMS II kunde visa upp påtagliga politiska resultat under sin mandatperiod, främst genom att uppnå medlemskap i NATO och slutföra förhandlingarna om EU-medlemskap, förlorade partiet sin ställning som största parti vid det senaste parlamentsvalet i juni 2005. Istället fick Bulgariska socialistpartiet (BSP) flest röster (31 %) och lyckades bilda en koalitionsregering tillsammans med NMSS (en efterföljare till NMS II) samt det turketniska partiet Rörelsen för rättigheter och frihet (MRF). Regeringen leds av premiärminister Sergei Stanishev (BSP) och får betecknas som en vänster-mittenregering.
Med Bulgariens EU-inträde i hamn står den nuvarande regeringen fortfarande inför stora politiska utmaningar. Det finns ett utbrett missnöje bland befolkningen vad gäller den omfattande korruptionen, den utbredda organiserade brottsligheten och de allvarliga bristerna inom rättsväsendet. Detta har bl a kritiserats från EU:s sida, senast i Kommissionens framstegsrapport som upprättas årligen inom ramen för samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM).
Hittills har oppositionen genomfört sex misstroendeomröstningar mot regeringen som klarat sig igenom dessa och förväntas ha tillräckligt stöd för att kunna regera fram tills mandatperiodens slut. Efter flera skandaler under våren 2008 har vidare flera ministrar och viceministrar bytts ut, däribland inrikesministern, försvarsministern, jordbruksministern och hälsoministern. En särskild vice premiärminister som skall kontrollera hantereringen EU-stöd har också tillsatts.
Utrikes- och säkerhetspolitik
De viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska prioriteringarna är att förvalta EU- och NATO-medlemskapen. Därtill är relationen med övriga Balkanländer högt prioriterad. Målsättningen är att bidra till stabiliteten i regionen, bl. a. genom fredsbevarande insatser. Bulgarien är en ivrig tillskyndare av EU-närmande för hela västra Balkan.
Kosovos självständighetsdeklaration medförde bryderi i Sofia, som var angeläget om att behålla sina goda relationer med grannlandet Serbien. På grund av detta avvaktade Bulgarien en tid innan man erkände Kosovos självständighet.
Förbindelserna med Turkiet betecknas numera som goda, vilket bl.a. grundar sig i att Bulgarien öppet erkänt den tidigare diskrimineringen av turkar samt att landet utvecklats till en betydelsefull handelspartner. Bulgarien är positivt inställt till en fortsatt EU-utvidgning som även omfattar Turkiet.
Relationen med Ryssland har gradvis restaurerats sedan kommunismens fall och är idag mycket god. Kärnan i förbindelserna är fortfarande ett mycket stort bulgariskt beroende av ryska energileveranser. Förtroendet för Ryssland i detta avseende skadades påtagligt av gaskrisen vintern 2008/2009.
Bulgarien har sedan tidigt 1990-tal fört en mycket USA-vänlig politik, som bl. a. tagit sitt uttryck i stöd till och deltagande i insatserna i Irak och Afghanistan, samt ett avtal om amerikanska militära faciliteter i Bulgarien som börjat tas i bruk under 2007.
Bulgarien har under senare år höjt sin profil vad gäller deltagande i internationella fredsbevarande missioner. Man deltar för närvarande med trupp i Afghanistan och Bosnien och Hercegovina, militärobservatörer i Etiopien/Eritrea, samt en polisstyrka och lufttransportkomponent i Kosovo och Bosnien och Hercegovina. I samband med Libanonkrisen 2006 bidrog bulgariska flottan med en enhet. En mindre bevakningskomponent med främst humanitärt uppdrag utplacerades i Irak fram till december 2008 då den bulgariska närvaron upphörde.
I konflikten mellan Ryssland och Georgien sommaren 2008 gick Bulgarien på EU:s linje och stödde Georgien. Trots ställningstagandet hävdas att någon negativ inverkan på Bulgariens goda handelsrelationer med Ryssland inte skett. Under augusti månad sände Bulgarien 43 ton humanitär hjälp till Georgien.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Efter den svåra finansiella och ekonomiska krisen 1996-97 har en hög nivå av makroekonomisk stabilitet upprätthållits. Tillväxten översteg 6 procent under 2007 och inflationen uppgick år 2008 till 12,5 procent på årsbasis. Arbetslösheten minskar stadigt och landade 2008 på 6,3 procent och beräknas enligt ING Bank uppnå till 6,8 procent år 2009. Budgetöverskottet under de första sju månaderna av 2008 uppgick till 74,4 procent mer än under samma period under föregående år.
På grund av den globala finanskrisen förväntas den ekonomiska tillväxten i Bulgarien att minska. Under 2008 hade Sofiabörsen den tredje sämsta utvecklingen i världen. The Center for Economic Development (CED) som är en icke-statlig ekonomisk expertgrupp har beräknat att den årliga ekonomiska tillväxten under 2008 uppgick till över 6 procent. CED beräknar även att Bulgariens konsumtion, investeringar och handel med utlandet kommer att påverkas negativt av både den avstannade tillväxten och finanskrisen. CED har dessutom framhävt att Bulgariens tillväxt har försämrats av den ryska gaskrisen då många industrier och andra viktiga sektorer påverkades. Från officiellt håll förutspås även för krisåret 2009 en fortsatt positiv BNP-utveckling, om än på väsentligt lägre nivå än föregående år.
BNP var år 2008 ca 26 miljarder EUR. BNP per capita uppgick 2008 till knappt 3 400 EUR. Härtill kommer dock en omfattande grå sektor som snedvrider statistiken. Bulgarien är alltjämt ett av Europas fattigaste länder och är även det mest korrupta landet inom EU (Bulgarien var under år 2008 rankad på plats 72 av 180 länder i en undersökning av Transparency International). De regionala skillnaderna är stora, med betydligt högre arbetslöshet och fattigdom på landsbygden än i de större städerna. Samhällsutvecklingen och företagsklimatet hämmas därför fortfarande av den utbredda korruptionen och en trögreformerad administration.
Bulgarien saknar större naturtillgångar och näringslivsstrukturen präglas till stor del av större bolag grundade under planekonomitiden som antingen privatiserats eller som genomgår privatiseringsprocesser.
Närmare 50 procent av all handel sker med EU där Tyskland, Italien och Grekland är de största handelspartnerna. Den enskilt största handelspartnern är dock Ryssland. De viktigaste varugrupperna för både import och export består av kemiska produkter, textilier, maskiner och transportutrustning samt bränsle från mineraler. Utländska direktinvesteringar har ökat markant under senare år och nådde 5,7 mrd EUR 2007. Investeringarna kommer huvudsakligen från Tyskland, Italien, Grekland och Österrike.
Bulgarien och EU
Den 1 januari 2007 inträdde Bulgarien, jämte Rumänien, i EU. Arbetet med landets EU-anpassning fortgår än. En särskild Samarbets- och Kontrollmekanism (CVM) tillämpas på länderna alltsedan deras inträde i EU med huvudsyftet att understödja de två nya medlemsstaternas ansträngningar att leva upp till sina skyldigheter, såsom att stävja korruption och organiserad brottslighet.
I de inhemska opinionsmätningarna ligger stödet för EU-medlemskapet högt, omkring 75 procent (2008). En tydlig trend är att allt fler bulgarer känner att medlemskapets positiva effekter i första hand tillfallit en ekonomisk och politisk elit. Missnöjet riktar sig emellertid mot det egna politiska etablissemanget snarare än mot EU. Relationerna med Sverige
Förutom ambassaden i Sofia finns ett honorärkonsulat i Varna vid Svarta havet. Sedan början av år 2007 finns också såväl Exportrådskontor i Sofia som en Bulgarisk-Svensk Handelskammare. Idag är ett fyrtiotal svenska företag aktiva i Bulgarien och ett femtiotal svenskar är också bofasta i landet.
Sverige och Bulgarien upprättade diplomatiska förbindelser år 1909. Relationerna får betecknas som utmärkta. Det finns ytterst få utestående bilaterala frågor. Förbindelserna har successivt breddats och fördjupats genom åren, i synnerhet efter Bulgariens närmande till EU. Kärnan i relationerna utgörs, utöver de EU-relaterade aspekterna, av ökande handel och samarbete kring energi-, försvars- och kulturfrågor.
Under år 2006 slöts två bilaterala överenskommelser (MoU) på regeringsnivå mellan Sverige och Bulgarien; en om handel- och energisamarbete och en inom försvarssektorn. Utvecklingssamarbetet med Bulgarien, som varit begränsat, är under avveckling i och med Bulgariens EU-inträde. Besöksutbyte
Det officiella besöksutbytet från Sverige under senare år inkluderar bl.a. statsbesök (2000), statsminister Göran Persson (2000), utrikesminister Anna Lindh (2000), jordbruksminister Margareta Winberg (2000, 2001), utrikesminister Laila Freivalds (2004, OSSE-ministermöte), migrationsminister Barbro Holmberg (2005), talman Björn von Sydow (2006), statssekreterare Jonas Hjelm (2006), utrikesminister Jan Eliasson (2006 NATO/EU-utrikesministermöte), utrikesminister Carl Bildt (2006), statssekreterare Håkan Jonsson (2007), vice-ordföranden i näringsutskottet Tomas Östros jämte ett antal utskottsmedlemmar (2007), handelsminister Sten Tolgfors (2007), transportminister Åsa Torstensson (2007, CEMT-ministermöte), statssekreterare Håkan Jonsson (2008 för samtal med Europaminister Grancharova), utrikesminister Carl Bildt (bilaterala samtal med PM Stanishev resp. utrikesminister Kalfin i anslutning till första mötet med Regional Cooperation Council (Sofia i feb 2008)), på inbjudan av ekonomi- och energiminister Dimitrov besökte ss Wieslander Sofia för rundabordssamtal om ökat bilateralt handels- och ekonomiskt samarbete (mars 2008).
Besöken från Bulgarien inkluderar bl.a.: president Stoyanov (2000, förintelsekonferensen), premiärminister Kostov (2001), energiminister Kovachev (2002), Europaminister Kuneva (2002,2004,2005), premiärminister Simeon Sachsen-Coburg-Gotha (2004), premiärminister Stanishev (2005) samt vice utrikesminister Koldanova (2007). I oktober 2007 genomförde president Purvanov ett statsbesök i Sverige åtföljd av utrikesminister Kalfin, försvarsminister Bliznakov och ekonomi- och energiminister Dimitrov.
Handel och investeringar mellan Sverige och Bulgarien
Sveriges handel med Bulgarien är tämligen sparsam. Under 2007 uppgick Sveriges export till Bulgarien till 1262 miljoner kronor (+2 %), medan importen från Bulgarien under 2007 uppgick till 620 miljoner kronor (+ 20 %). Svenska direktinvesteringar uppskattas ha uppgått till 16,9 miljoner EUR år 2006, där 15,7 miljoner EUR utgjordes av investeringar inom produktion.
Bulgarien har antagit ett program för NATO-anpassning och modernisering av land-, sjö- och luftförsvaret som sträcker sig fram till år 2015. Av speciellt svenskt intresse är den planerade nyanskaffningen av 12–20 st multi-role flygplan till flygvapnet, vilket innebär att en upphandling av Gripen kan bli aktuell. När ett beslut i denna fråga kan komma att tas är dock osäkert. Ett sådant kontrakt skulle med all sannolikhet medföra ett omfattande offset-arrangemang som i sin tur skulle innebära en kraftig förstärkning av det bilaterala samarbetet vad gäller handel och investeringar.
Antalet svenska turister till Bulgarien har ökat kraftigt under åren för att år 2007 uppgå till ca 112 000. Under år 2008 minskade antalet svenska besökare till ca 80 000, vilket åtminstone delvis kan hänföras till vissa massmedialt uppmärksammade tragiska händelser under 2007. Flera större svenska researrangörer är aktiva i Bulgarien och erbjuder framförallt resmål vid Svartahavskusten.