De säkerhetspolitiska frågorna och samarbetet mellan Sverige och Finland engagerade som vanligt den finländska pressen. Utrikesminister Carl Bildt betonade i ett uttalande för Turun Sanomat att Sverige och Finland går i takt och i samma riktning när det gäller frågan om medlemskap i Nato. Stämningarna på den svenska arbetsmarknaden uppmärksammades i en rad artiklar. Tidningen Aamulehti drog slutsatsen att en reformering av välfärdsstaten under pågående högkonjunktur är ännu svårare i Sverige än i Finland. Månadens svenskar i den finländska pressen under december 2006 var annars astronauten Christer Fuglesang och författarna Susanna Alakoski och Henrik Arnstad.
”Sverige är mer positivt till Natos snabbinsatsstyrkor är Finland”, rapporterade Helsingin Sanomat (430 000 ex) i sin rubrik, sedan president Tarja Halonen och statsminister Fredrik Reinfeldt träffats i Stockholm i början av december. Frågan om ett svenskt deltagande i NRF ( Nato Response Force ) är inte avgjord, men vi har ingen anledning att förhålla oss avvisande, framhöll Reinfeldt, medan Halonen betonade att frågan på intet sätt är brådskade för Finland. Utrikesminister Carl Bildts tal på Utrikespolitiska Institutet väckte också de finländska tidningarnas intresse. ”I förhållande till Nato går Sverige och Finland i samma takt och i samma riktning”, sade Bildt, enligt Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex). Enligt tidningen visade Bildt ingen förståelse för den oro som framförts i Finland om att den nya svenska regeringen skulle närma sig Nato i en snabbare takt än Finland. ”Medlemskapsfrågan är inte aktuell i Sverige”, sade Bildt och han kunde inte se någon skillnad mellan Sverige och Finland när det gäller förhållningssättet till Nato. Hufvudstadsbladet (51 000 ex) rapporterade att Sverige, enligt Bildt, är redo att fördubbla sina insatser i FN:s fredsbevarande styrkor. Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat kommenterade i en ledare den borgerliga regeringens EU-politik. ”I motsats till Matti Vanhanen, som anser att det inte finns några kärnor i EU längre, talar Reinfeldt och nu senast Carl Bildt om EU:s och det europeiska samarbetets kärna. Att höra dit och att förstärka dessa (d.v.s. kärnorna) är enligt dem en viktig uppgift för Sverige”, noterade Helsingin Sanomat.
En stor del av den finländska pressen rapporterade om förutsättningarna för vårens avtalsrörelse i Sverige. ”Fackföreningarna utmanar den nya regeringen”, rapporterade Finska Notisbyrån och konstaterade att facket i Sverige nu förbereder sig för en kraftmätning med regeringen. Enligt FNB innebar hösten val en omvälvning för den svenska fackföreningsrörelsen, då makten överflyttades från socialdemokraterna, med vilka facket gått i takt, till de borgerliga partierna. ”Den borgerliga regeringen är på kollisionskurs med den svenska fackföreningsrörelsen”, skrev Hufvudstadsbladet. Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) ansåg i sin huvudledare 21.12 att ”det verkar som om en reformering av välfärdsstaten, mitt under en lågkonjunktur, är ännu mer smärtsam i Sverige än i Finland”. Tidningen noterade, att Reinfeldt, efter valsegern, knappast kunde ha anat hur lättflyktigt väljarnas stöd kan vara. ”På två och en halv månad har den borgerliga fyrpartiregeringen lyckats tappa närmare fyra procentenheter”, skrev Aamulehti och trodde att den kritik som fackföreningsrörelsen fört fram bottnar i en rädsla att förlora i inflytande. ”Att bevaka den egna maktpositionen verkar vara viktigare för LO, än att över en miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden”.
På ekonomisidorna rapporterade Helsingin Sanomat i en stort uppslagen artikel om ”maktstriden inom Telia-Sonera”, som lett till att en stor del av styrelsen kommer att bytas ut. Ordföranden Tom von Weymarn sitter visserligen kvar medan flera andra styrelseledamöter tvingas lämna sina uppdrag. I en kommenterade artikel påstod tidningen att VD Anders Igel lyckats rädda sitt skinn, ”enbart tack vare sitt stöd hos den största ägaren, d.v.s. den svenska staten. Men, konstaterade skribenten, verkställande direktören är inte ensam skyldig till TeliaSoneras trevanden – även styrelsen är ansvarig. ”Därför är det en bra lösning att ändra i styrelsen. Det visar att man försöker göra något”, skrev tidningen och påpekade att det för storplaceraren Christer Gardell säkert passar bra att Igel sitter kvar. ”För en placerare, som vill maximera sin kortsiktiga vinst, är inget så tilltalande som en svag verkställande direktör, som är tacksam för att få behålla jobbet”, avslutades kommentaren.
Affärstidningen Kauppalehti (81 000 ex) rapporterade om den svensk-finska dragkampen om biltillverkarnas tester på vinterväglag. Kauppalehti konstaterade att man i Sverige anser sig ha vunnit ”landskampen”, medan man på den finska sidan konstaterat det motsatta, eftersom man i det finska Lappland kan erbjuda ”säkert vinterväglag”.
Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (76 000 ex) uppmärksammade statistik från SCB och Konsumentverket som visar att flyktingmottagande är en god ekonomisk affär för Sverige, eftersom det kostar tre miljoner mer att utbilda en svensk än att ta emot en färdigutbildad flykting. Tidningen intervjuade överläkaren Peter Jilke, vid Lindesbergs sjukhus, som tagit initiativet till uträkningen och som sade sig ha tröttnat på den svenska flyktingdebatten. ”När man i samhället inte fäster något avseende vid humanism, solidaritet och empati, måste man börja tala i sådana termer som mottagaren förstår”, sade Jilke i intervjun.
Samma tidning, d.v.s. Keskisuomalainen, rapporterade också hur kvinnor nu alltmera efterfrågas till ledande positioner inom näringslivet, framför allt i bygg- och IT-sektorerna. Efterfrågan är, enligt tidningen, störst på kvinnor, som redan har avverkat barnafödandet och som är självständiga och vana vid att fatta beslut. Artikeln baserade sig i huvudsak på en intervju med rekryteringsföretaget Monsters VD Henrik Ramstedt.
Månadens mest omskrivna svenskar i den finländska pressen var dock astronauten Christer Fuglesang, journalisten och författaren Henrik Arnstad och den Finlandsbördiga mottagaren av årets Augustpris Susanna Alakoski. Kauppalehti konstaterade att Fuglesang blivit känd som ”astronauten med båda fötterna på jorden”, beroende på att Sverige, i motsats till många andra länder, inte betalat för att komma förbi i kön. Helsingin Sanomat skrev att medierna i Sverige var ”hänförda” av händelsen och kvällstidningen Ilta-Sanomat (205 000 ex) rapporterade att den förste svensken nu kommit upp i rymden, vilket tidningen ansåg var ”en bra början…”
Journalisten Henrik Arnstads bok om den krigstida svenske utrikesministern Christian Günther väckte mycket uppståndelse i Finland. (I boken påpekar Arnstad att Finland var det enda demokratiska land som under andra världskriget frivilligt slöt upp på tysk sida, ett faktum som man i Finland vill förtiga. Enligt Arnstad stödde Finland entusiastiskt Tysklands erövringskrig och gjorde sig dessutom skyldigt till etnisk rensning i fånglägren på Karelska näset. Sedan statssekreteraren vid det finska utrikesministeriet Pertti Torstila bemött kritiken, uppmanade Arnstad ministeriet att gå på kurs i Finlands historia.) Tidigare Stockholmskorrespondenten Leo Pugin, ansåg i en kommenterande artikel i Helsingin Sanomat att Arnstad, för att uppmana det finska utrikeministeriet att gå på kurs i historia, istället borde vara mera bekymrad över svenskarnas okunskap om historien. ”Förhoppningsvis blir de svenskar som stiftat bekantskap med Arnstads synpunkter intresserade av att söka mera kunskap om Finland. För inte känner ju vi i Finland bara till Sverige för att man med järnmalm från Kiruna smidde tyska stridsvagnar och tillverkade taggtråd för att inhägna koncentrationslägren”. Statsvetaren Markku Jokisipilä skrev i en artikel i Turun Sanomat att Arnstad och Torstila talar förbi varandra, att debatten är som en fläkt från den gamla tiden och att den mest ”luktar naftalin.”
På kultursidorna rapporterades det utförligt om att Susanna Alakoski, född i Vasa, tilldelades årets Augustpris. Helsingin Sanomats litteraturskribent Timo Hämäläinen noterade att det i år var prosa och lyrik med ett tydligt samhälleligt budskap som kandiderade till priset. ”60-talets och 70-talets samhälleliga och dokumentära trend verkar vara på väg tillbaka till den svenska litteraturen”, skrev Hämäläinen.
”I Sverige sjunger kvinnorna sina egna sånger”, kunde Helsingin Sanomat berätta i ett större reportage. ”I Sverige har det växt fram en ny grupp kvinnor som själva gör de sånger de sjunger” och tidningen nämnde bland andra Anna Ternheim, Marit Bergman och Lisa Miskovsky. Sverige brukar ligga några år före Finland, konstaterade tidningen, och förutspådde att trenden snart också når Finland. Stockholm och Gamla Stan presenterades som resmål i flera större artiklar. Turun Sanomat gick på jakt efter minnesmärken från den gemensamma svensk-finska epoken i Gamla stan, medan Uutispäivä Demari (17 000 ex) gjorde en ”midvinterresa” till Stockholm och bland annat besökte julmarknaden i Gamla stan, Kungsträdgården och Junibacken.