Europarådets övervakning

Europakonventionen – Europadomstolen

Europadomstolen övervakar respekten för de mänskliga rättigheterna stadgade i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De stater som tillträtt konventionen är förbundna att garantera alla individer inom sin jurisdiktion de fri- och rättigheter som konventionen stadgar, samt att verkställa domstolens domar. Unikt för Europakonventionens system för övervakning är den individuella klagorätten – enskilda kan, när samtliga inhemska rättsmedel uttömts, vända sig direkt till domstolen om de anser att en stat som tillträtt konventionen kränkt någon av de grundläggande rättigheter som tillerkänns individen i enlighet med konventionen. Stater som tillträtt konventionen kan också rikta klagomål mot varandra.

Domstolen består av lika många domare som fördragsslutande stater, en från varje land. Domarna väljs för en mandattid om sex år av Europarådets parlamentariska församling. För närvarande har Europadomstolen en problematisk arbetssituation till följd av en mycket stor ökning i måltillströmningen under de senaste åren. Den 1 juni 2009 hade domstolen en målbalans på 106 550 mål. Inom Europarådet pågår därför en process för att reformera domstolens arbetsmetoder, framförallt genom det 14:e tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Protokollet, som innehållet ett flertal bestämmelser som ska underlätta domstolens arbetssituation, förutsätter ratifikation av samtliga Europarådets medlemsländer för att träda ikraft. Denna förutsättning är ännu inte uppfylld eftersom en ratifikation ännu saknas (Ryssland). I avvaktan på den sista ratifikationen har medlemsstaterna valt att bryta ut två bestämmelser ur protokoll 14 för att tillämpa dem provisoriskt gentemot de länder som så önskar. Bestämmelserna innebär att en ensam domare ges befogenhet att lämna avslag på uppenbart ogrundade ansökningar och en kommitté om tre domare ges befogenhet att avgöra mål i sak när det rör sig om rutinartade ärenden. Bestämmelserna har hittills trätt i kraft för Schweiz, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Norge och Danmark.

Allmän övervakning

Ministerkommittén
Ministerkommittén övervakar hur medlemsländerna verkställer Europadomstolens domar. Detta sker vid de tre dagar långa så kallade DH-mötena fyra gånger per år. Vid icke-verkställighet kan domen tas upp i ministerkommitténs ordinarie ställföreträdarmöte.

En deklaration från 1994 möjliggör för ministerkommittén att övervaka och vidta åtgärder mot medlemsstater inom kärnområdena demokrati, rättstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna, generalsekreteraren eller parlamentariska församlingen kan ta initiativ till övervakningen. Det är dock en möjlighet som inte utnyttjas i någon större utsträckning då det ses som ett mycket starkt politiskt ifrågasättande av den övervakade staten.

Den tematiska övervakningen ger ministerkommittén möjlighet att övervaka hur alla medlemsstater genomför sina åtaganden och skyldigheter som medlemmar av Europarådet utifrån specifika ämnesområden. Den tematiska övervakningen beslutas ad hoc.

Landbaserad övervakning av medlemsstaters åtaganden och skyldigheter efter anslutning till Europarådet genomförs för närvarande för Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro, Ukraina, Moldavien och Georgien. Dessutom arbetar en särskild grupp (”AGO-gruppen”) med övervakning av utvecklingen i Armenien och Azerbajdzjan.

Parlamentariska församlingen
Ett nytt medlemsland övervakas efter anslutning till Europarådet av parlamentariska församlingen. Arbetet bedrivs av övervakningsutskottet. När övervakningen avslutas följs utvecklingen ytterligare en tid genom en politisk "post-monitoring dialogue".

Parlamentariska församlingen kan därutöver genomföra övervakning på ad hoc-basis. Det är en stark politisk signal som har använts exempelvis gentemot Georgien och Ryssland till följd av konflikten som bröt ut i augusti 2008. Övervakningen kan även avse en specifik fråga, till exempel mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Arbetet resulterar i rapporter som diskuteras i plenum och följs av resolutioner och rekommendationer ställda till ministerkommittén. För närvarande står Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Monaco, Montenegro, Ryssland, Serbien och Ukraina under övervakning. Bulgarien, Turkiet, Makedonien omfattas av en så kallad ”post-monitoring dialogue” för att följa upp tidigare övervakning. 

Lokal- och regionalkongressen
Övervakning av demokratisk utveckling på lokal och regional nivå genomförs av Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter (CLRAE). Framförallt granskas efterlevnaden av Europeiska stadgan om lokalt självstyre. En rapport om Sverige presenterades 2005. Kongressen kan lämna rekommendationer om åtgärder som därefter antas av ministerkommittén. Kongressen övervakar även vissa lokala och regionala val och publicerar slutsatser om hur valen genomförts.

Kommissarien för mänskliga rättigheter
Inom mandatet för Kommissarien  för mänskliga rättigheter ligger att identifiera luckor i nationell lagstiftning och praxis samt lämna rekommendationer om förbättringar avseende respekten för mänskliga rättigheter i medlemsländerna. Institutionen är oberoende och resultaten av övervakningen redovisas i rapporter som offentliggörs. Kommissarien har under 2009 avslutat sin första runda av allmänna landrapporter, varvid samtliga medlemsländer besökts, och kommer framöver att istället fokusera på mänskliga rättigheter i konfliktsituationer och tematiska frågeställningar. Posten som kommissarie för mänskliga rättigheter innehas för närvarande av svensken Thomas Hammarberg.

Annan konventionsbaserad övervakning

Europarådets sociala stadga Europarådets sociala stadga kompletterar Europakonventionen genom att garantera ekonomiska och sociala rättigheter. Respekten för åtaganden under den sociala stadgan övervakas genom att varje land som tillträtt stadgan på årsbasis rapporterar till den Europeiska kommittén för sociala rättigheter, bestående av oberoende experter, som granskar rapporterna och vid behov utfärdar rekommendationer. Kommitténs slutsatser redovisas i en årsrapport. Ministerkommittén övervakar huruvida rekommenderade åtgärder vidtas.

Den reviderade sociala stadgan, som Sverige tillträtt och som trädde ikraft år 1999, innehåller också en kollektiv klagorätt för arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och andra enskilda organisationer. Europeiska kommittén för sociala rättigheter bedömer och fattar beslut om klagomålet i förhållande till sociala stadgans bestämmelser. Europarådets ministerkommitté tar genom en resolution ställning till beslutet. 23 av Europarådets 47 medlemsstater har ratificerat den reviderade sociala stadgan.

Förebyggande av tortyr (CPT)
Europeiska kommittén för förebyggande av tortyr, CPT (Committee for the Prevention of Torture) består av oberoende experter med varierande bakgrund såsom advokater, läkare, psykiatriker och fångvårdspecialister. Kommittén besöker medlemsländernas fängelser, häkten, slutna psykiatriska anstalter och andra motsvarande inrättningar för att undersöka hur de frihetsberövade behandlas samt, om nödvändigt, utfärda rekommendationer. CPT:s arbete, som utgår från bestämmelserna i Europeiska tortyrkonventionen, bedrivs i samarbete med det land som besöks och utifrån principen om förtrolighet. Syftet är att skydda frihetsberövade personer snarare än att kritisera de stater som bryter mot konventionen. CPT kan dock göra offentliga uttalanden om ett land vägrar samarbeta eller förbättra situationen utifrån utfärdade rekommendationer. CPT, som aldrig i förväg lämnar uppgift om exakt datum för ett visst besök, besöker Sverige i juni 2009. Samtliga Europarådets medlemsstater har ratificerat tortyrkonventionen och omfattas därmed av CPT:s övervakning.

Nationella minoriteter (nationella minoriteter) Utöver Europakonventionen, som i sig föreskriver visst minoritetsskydd, har Europarådet antagit en ramkonvention till skydd för nationella minoriteter. De flesta medlemsländer har tillträtt ramkonventionen, vars genomförande övervakas av Europarådets ministerkommitté assisterad av en rådgivande expertkommitté. Ett land som tillträder ramkonventionen ska inom ett år från ikraftträdande presentera en rapport om vidtagna åtgärder (bland annat rättsliga) för genomförande. Med utgångspunkt i rapporten kommer expertkommittén med ett utlåtande utifrån vilket ministerkommittén kan besluta att rikta rekommendationer till landet i fråga. Andorra, Belgien, Frankrike, Grekland, Island, Luxemburg, Monaco och Turkiet har inte ratificerat ramkonventionen.

Minoritetsspråk
Europeiska stadgan för minoritetsspråk syftar till att dels skydda minoritetsspråk som en del av Europas kulturella arv, dels att möjliggöra för dem som talar ett minoritetsspråk att använda sitt språk såväl privat som offentligt. De länder som tillträtt stadgan förbinder sig att vart tredje år i en rapport redogöra för den nationella policyn på området samt eventuella vidtagna åtgärder. En kommitté av oberoende experter granskar rapporten och besöker det berörda landet. Därefter utarbetas en utvärderande rapport samt förslag på rekommendationer för antagande i ministerkommittén. 24 medlemsländer har ratificerat stadgan för minoritetsspråk.

Insatser mot människohandel

Vid Europarådets toppmöte i Warszawa i maj 2005 öppnades människohandelskonvention människohandelskonventionen för undertecknande. Konventionens mervärde ligger framför allt i dess MR-perspektiv, fokus på skydd av offren samt en oberoende övervakningsmekanism, GRETA. Konventionen trädde i kraft den 1 februari 2008 och i juni 2009 hade 25 länder ratificerat den . Övervakningsmekanismen GRETA hade sitt första möte i februari 2009. Nästa möte kommer att hållas i juni 2009, varvid den första övervakningsrundan kommer att planeras.

Icke-konventionsbaserad övervakning
Arbete mot rasism och intolerans (ECRI)
Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, ECRI, består av oberoende experter med uppdrag att motverka diskriminering och intolerans, i synnerhet diskriminering grundad på ras, hudfärg, språk, religion och nationell eller etnisk bakgrund. ECRI arbetar mot enskilda länder, med teman och med aktiviteter riktade till det civila samhället. Bland annat utarbetar ECRI landrapporter som efter att de granskats i ministerkommittén offentliggörs

Insatser mot korruption (GRECO)
Gruppen av stater mot korruption, GRECO, övervakar efterlevandet av de rättsliga Europarådsinstrumenten för bekämpande av korruption. Gruppens medlemmar övervakar varandra enligt ett roterande schema, peer review. GRECO är också involverat i det så kallade PACO-projektet för bekämpande av korruption, organiserad brottslighet, pengatvätt, Internetbrottslighet och andra former av ekonomisk brottslighet i sydöstra Europa. Såväl regionala som landspecifika projekt ingår i programmet. Utöver Europarådets medlemsstater ingår även USA i GRECO.

Penningtvätt (Moneyval)
För att stärka bekämpningen av penningtvätt (åtgärder för att få tillgångar som erhållits genom brottslig verksamhet att framstå som lagliga) finns det internationella samarbetet Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF), i vilket Sverige ingår. De av Europarådets medlemsländer som inte tillhör FATF deltar i Europarådsorganet Moneyval, som sedan 2006 är anslutet till FATF. Moneyval utvärderar nationell lagstiftning och dess genomförande samt hur nationella regler överensstämmer med internationella normer, varpå rapporter och rekommendationer utarbetas.

Demokrati genom lag – Venedigkommissionen
Europeiska kommissionen för demokrati genom lag, oftast kallad Venedigkommissionen, är Europarådets rådgivande organ för konstitutionella och andra rättsliga frågor av särskild vikt för demokratisk utveckling. Kommissionen har inte övervakning som huvuduppgift, men arbetet har till viss del sådana inslag. Kommissionen, som upprättades 1990 och består av medlemsstaternas främsta experter på området konstitutionell rätt, har bland annat spelat en viktig roll för utarbetande av nya, demokratiska grundlagar i Central- och Östeuropa och har efter hand utvecklats till ett internationellt erkänt organ. Målet – att uppnå rättssystem präglade av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet – eftersträvas genom hjälp med utarbetande av grund- och vallagar, samarbete med grundlagsdomstolar samt transnationella studier och seminarier. Venedigkommissionen kan lämna utlåtanden på förfrågan av ministerkommittén, parlamentariska församlingen, ett enskilt medlemsland eller från EU-kommissionen, som har särskild medlemsstatus. Om ett land begär att få ett utlåtande om ett annat land måste det sistnämnda informeras. Om länderna inte är överens, vidarebefordras frågan till ministerkommittén. Venedigkommissionen är ett så kallat Enlarged Agreement, vilket innebär att även länder utanför Europarådet kan accepteras som medlemmar.

European Commission for the Efficiency of Justice  (CEPEJ)
CEPEJ CEPEJ, som består av delegater från samtliga medlemsstater, är ett operativt Europarådsorgan vars uppgift består i att genomföra många av de mål för rätts- och domstolsväsendet som slagits fast i tidigare Europarådsinstrument. CEPEJ bedriver varken harmoniserande arbete eller utövar tillsyn över medlemsstaterna, utan är i stället normsättande och samlar information om goda exempel från de olika rättsordningarna inom Europarådet samt verkar för utveckling av de nationella rättssystemen i Europa. CEPEJ har ett nära samarbete med EU-kommissionen.

CEPEJ verkar i praktiken för att förbättra rättsväsendets funktion och effektivitet. Åtgärderna skall alltid sätta medborgaren i fokus och det mesta arbetet sker på ”gräsrotsnivå”. Utredningar görs av hur olika rättsliga förfaranden fungerar, vilka brister som finns och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Komparativa studier har i detta avseende en framträdande roll, där så kallade best practices och guidelines tas fram. CEPEJ har hittills särskilt inriktat sitt arbete på att hitta metoder för att förkorta handläggningstider i rättsliga instanser, förbättra verkställigheten av domar och beslut, undersöka alternativa tvistelösningsformer, förbättra förhållandet mellan domstolar och den enskilde medborgaren (förbättrad service, bemötande, teknik) samt vid förfrågan vidta direkta hjälpåtgärder för att förbättra rättsväsendet i specifika medlemsstater.

2009-08-28