Europarådets allmänna övervakning

Ministerkommittén
En deklaration från 1994 möjliggör för ministerkommittén att övervaka och vidta åtgärder mot medlemsstater inom kärnområdena demokrati, rättstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna, generalsekreteraren eller parlamentariska församlingen kan ta initiativ till övervakningen. Det är dock en möjlighet som inte utnyttjas i någon större utsträckning då det ses som ett mycket starkt politiskt ifrågasättande av den övervakade staten.

Den tematiska övervakningen ger ministerkommittén möjlighet att övervaka hur alla medlemsstater genomför sina åtaganden och skyldigheter som medlemmar av Europarådet utifrån specifika ämnesområden. Den tematiska övervakningen beslutas när det anses påkallat.

Landbaserad övervakning av medlemsstaters åtaganden och skyldigheter efter anslutning till Europarådet genomförs för närvarande för Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro, Ukraina, Moldavien och Georgien. Ministerkommittén följer också särskilt utvecklingen i Armenien och Azerbajdzjan.

Parlamentariska församlingen
Ett nytt medlemsland övervakas efter anslutning till Europarådet också av den parlamentariska församlingen. Arbetet bedrivs av övervakningsutskottet. När övervakningen avslutas följs utvecklingen ytterligare en tid genom en politisk "post-monitoring dialogue". Parlamentariska församlingen kan därutöver genomföra övervakning på ad hoc-basis. Det är en stark politisk signal som har använts exempelvis gentemot Georgien och Ryssland till följd av konflikten som bröt ut i augusti 2008. Övervakningen kan även avse en specifik fråga, till exempel mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Arbetet resulterar i rapporter som diskuteras i plenum och följs av resolutioner samt av  rekommendationer som riktar sig till ministerkommittén. För närvarande står Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Monaco, Montenegro, Ryssland, Serbien och Ukraina under övervakning. Bulgarien, Turkiet, Makedonien omfattas av en så kallad ”post-monitoring dialogue” för att följa upp tidigare övervakning. 

Lokal- och regionalkongressen
Övervakning av demokratisk utveckling på lokal och regional nivå genomförs av Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter (CLRAE). Framförallt granskas efterlevnaden av Europeiska stadgan om lokalt självstyre. En rapport om Sverige presenterades 2005 och under 2012 skall en ny Sverigerapport göras.  Kongressen kan lämna rekommendationer om åtgärder som därefter antas av ministerkommittén. Kongressen övervakar även vissa lokala och regionala val och publicerar slutsatser om hur valen genomförts.

Kommissarien för mänskliga rättigheter
Inom ramen för sitt mandat åligger det Kommissarien för mänskliga rättigheter  att identifiera brister i nationell lagstiftning och praxis på fri- och rättighetsområdet samt lämna rekommendationer om förbättringar  i medlemsländerna. Kommissarien är oberoende och resultaten av övervakningen redovisas i rapporter till ministerkommittén som offentliggörs.  Kommissarien genomför också dialoger med de medlemsstater där han konstaterat brister om hur dessa kan avhjälpas. Posten som kommissarie för mänskliga rättigheter innehas för närvarande av svensken Thomas Hammarberg vars mandattid dock löper ut under våren 2012 varför en ny kommissarie måste utses, Kommissarien utses av den parlamentariska församlingen på förslag av ministerkommittén.

Europarådets sociala stadga
Europarådets sociala stadga kan sägas komplettera Europakonventionen genom att garantera de s.k.  ekonomiska och sociala rättigheterna. Respekten för åtaganden under den sociala stadgan övervakas genom att varje land som tillträtt stadgan på årsbasis rapporterar till den Europeiska kommittén för sociala rättigheter, bestående av oberoende experter, som granskar rapporterna och vid behov utfärdar rekommendationer. Kommitténs slutsatser redovisas i en årsrapport. Ministerkommittén övervakar i vad mån rekommenderade åtgärder vidtas.

Den reviderade sociala stadgan, som Sverige tillträtt och som trädde ikraft år 1999, innehåller också en kollektiv klagorätt för arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och andra enskilda organisationer. Europeiska kommittén för sociala rättigheter bedömer och fattar beslut om rekommendationer i förhållande till sociala stadgans bestämmelser. Till skillnad från Europadomstolens domar är kommitténs rekommendationer emellertid inte rättsligt bindande för staterna. Europarådets ministerkommitté tar genom en resolution ställning till rekommendationerna. 23 av Europarådets 47 medlemsstater har ratificerat den reviderade sociala stadgan.

Förebyggande av tortyr (CPT)
Europeiska kommittén för förebyggande av toryr, CPT (Committee for the Prevention of Torture) består av oberoende experter med varierande bakgrund såsom advokater, läkare, psykiatriker och fångvårdspecialister. Kommittén besöker medlemsländernas fängelser, häkten, slutna psykiatriska anstalter och andra motsvarande inrättningar för att undersöka hur de frihetsberövade behandlas samt, om nödvändigt, utfärda rekommendationer. CPT:s arbete, som grundas på  bestämmelserna i Europeiska konventionen mot tortyr från 1987, bedrivs i samarbete med det land som besöks och utifrån principen om förtrolighet. Syftet är att skydda frihetsberövade personer men kommittén uttalar också kritik mot de stater som bryter mot konventionen. CPT kan också göra offentliga uttalanden om ett land vägrar samarbeta eller förbättra situationen utifrån utfärdade rekommendationer. CPT lämnar aldrig i förväg uppgift om exakt datum för ett visst besök. Kommittén har besökt Sverige flera gånger och Sverige har fått motta kritik från kommittén. Samtliga Europarådets medlemsstater har ratificerat konventionen mot tortyr  och omfattas därmed av CPT:s övervakning.

Nationella minoriteter
Utöver Europakonventionen, som i sig föreskriver visst minoritetsskydd, har Europarådet år 1995 antagit en ramkonvention till skydd för nationella minoriteter. De flesta medlemsländer har tillträtt ramkonventionen, vars genomförande övervakas av Europarådets ministerkommitté assisterad av en rådgivande expertkommitté. Ett land som tillträder ramkonventionen ska inom ett år från ikraftträdande presentera en rapport om vidtagna åtgärder (bland annat rättsliga) för genomförande. Med utgångspunkt i rapporten kommer expertkommittén med ett utlåtande utifrån vilket ministerkommittén kan besluta att rikta rekommendationer till landet i fråga. Andorra, Belgien, Frankrike, Grekland, Island, Luxemburg, Monaco och Turkiet har inte ratificerat ramkonventionen.

Minoritetsspråk
Europeiska stadgan för landsdels- eller minoritetsspråk från 1992 syftar till att dels skydda minoritetsspråk som en del av Europas kulturella arv, dels att möjliggöra för dem som talar ett minoritetsspråk att använda sitt språk såväl privat som offentligt. De länder som tillträtt stadgan förbinder sig att vart tredje år i en rapport redogöra för den nationella policyn på området samt eventuella vidtagna åtgärder. En kommitté av oberoende experter granskar rapporten och besöker det berörda landet. Därefter utarbetas en utvärderande rapport samt förslag på rekommendationer för antagande i ministerkommittén. 24 medlemsländer har ratificerat stadgan för minoritetsspråk.

Insatser mot människohandel
Konventionen mot människohandel antogs 2005.  Konventionens syftar till att ge skydd för offren för människohandel utifrån ett fri- och rättighetsperspektiv. Enligt konventionen inrättas en oberoende övervakningsmekanism, GRETA. Konventionen trädde i kraft den 1 februari 2008.

Arbete mot rasism och intolerans (ECRI)
Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans, ECRI, består av oberoende experter med uppdrag att motverka diskriminering och intolerans, i synnerhet diskriminering grundad på ras, hudfärg, språk, religion och nationell eller etnisk bakgrund. ECRI arbetar mot enskilda länder, med teman och med aktiviteter riktade till det civila samhället. Bland annat utarbetar ECRI landrapporter som efter att de granskats i ministerkommittén offentliggörs.

Penningtvätt (Moneyval)
För att stärka bekämpningen av penningtvätt (åtgärder för att få tillgångar som erhållits genom brottslig verksamhet att framstå som lagliga) finns det internationella samarbetet Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF), i vilket Sverige ingår. De av Europarådets medlemsländer som inte tillhör FATF deltar i Europarådsorganet Moneyval, som sedan 2006 är anslutet till FATF. Moneyval utvärderar nationell lagstiftning och dess genomförande samt hur nationella regler överensstämmer med internationella normer, varpå rapporter och rekommendationer utarbetas.










Uppdaterad  januari 2012