President Abdelaziz Bouteflika omvaldes den 9 april 2009 och har utfäst omkring 155 miljarder UD-dollar för fortsatta infrastruktursatsningar under en femårsperiod.
Relativ politisk stabilitet i Algeriet och reformer i riktning mot privatisering och diversifiering har bidragit till en ekonomisk tillväxt på omkring 5% under 2008 (IMF spår en tillväxt på 3% 2009). BNP för 2008 var 235 miljarder USD och inflationen runt 5%. Trots fluktuerande världsmarknadspriser har Algeriet tack vare oljeexporten åstadkommit utländska valutareserver värda nästan 140 miljarder USD som avsatts i särskilda fonder för finansiering av omfattande infrastruktursatsningar.
I Algeriet finns världens åttonde största reserv av naturgas och världens tionde största oljereserv. Utöver hydrokarbonerna har jordbruket, tjänstesektorn och byggnadssektorn hittills stått för den största delen av tillväxten.
Importen uppgick till 40 miljarder dollar 2008 och ökar med närmare 20% årligen sedan 2003. Räknar man bort oljan och naturgasen är detta kraftigt överstigande Algeriets export Enbart jordbruksprodukter, mejerivaror och läkemedel importerades förra året till ett värde av över 15 miljarder USD. De utländska direktinvesteringarna har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick 2007 till 1,8 miljarder USD.
Under 2009 väntas ett nytt femårigt investeringsprogram antas av parlamentet innefattandes satsningar på 1) anpassning av utbildningssystemet för att passa behoven på arbetsmarknaden och inom industrin samt en ökning av forskningsbudgeten för naturvetenskap och teknik, 2) byggande av ytterligare en miljon bostäder under fem år, 3) utbyggnad av vattenledningssystemet samt elnätet på landsbygden, 4) omfattande investeringar i nya gasledningar över hela landet, 5) satsningar på motorvägar, järnvägar och nya flyglinjer ffa i södra Algeriet, 6) satsningar på jordbruket, inklusive relaterad industri, för att minska importberoendet av livsmedel samt 7) utbyggnad av industrin samt av förnybara energikällor såsom solenergi.
Utveckling i några viktiga sektorer
Olja, gas och solenergiAlgeriet bedöms ha råoljereserver på omkring 12 miljarder fat och naturgas motsvarande 160 triljoner kubikmeter. Detta förutses räcka i ytterligare 30 år med nuvarande utvinningstakt. Drygt 80% av gasen och oljan exporteras och detta motsvarar så mycket som 98% av landets samlade varuexport och 48% av BNP. Merparten av den 62 miljarder kubikmeter årliga exporten av gas går till Europa, framförallt till Spanien och Italien, och tillgodoser 20% av Europas gasbehov. 37% av oljeexporten sker i riktning Europa. Landets gasledningar skall enligt planerna byggas ut med ytterligare 10 000 km ledningar för transport från gasfälten och 24 000 km distributionsledningar.
Algeriet räknar med att stadigt öka exporten till Europa inom kommande 10-årsperiod till följd av färdigställandet av gasledningar till Spanien och Italien. Betydande investeringar görs dock även i solceller i öknen för att långsiktigt öka exporten av solenergi. Algeriet har med sina på vissa ställen nästan 4000 soltimmar om året en omfattande potential på detta område. Ett energikraftverk (hybrid av gas och solenergi) är under byggnad till en kostnad av över 300 millioner euro och skall vara i bruk senast i slutet av nästa år. Ytterligare tre hybrider planeras därefter, ffa i ökenområdena. Målsättningen är att solenergi skall stå för 5% av elförsörjningen 2015.
GruvindustrinJärn, uran, fosfat, zink, guld, kalksten, rubidium och ädelstenar är ytterligare några av Algeriets naturtillgångar. Målsättningen är att årligen producera 4 miljoner ton fosfat från och med 2010 och upp till 30 miljoner inom 15 år, något som skulle placera Algeriet näst intill Marocko som världens tredje största fosfatproducent. Gruvindustrins privatisering inleddes 2001 och är sedan dess tillgänglig även för exploatering av utländska företag som sluter kontrakt med den algeriska statens Ministère de l´Energie et des Mines. Ett tjugotal utländska företag finns inom den algeriska gruvsektorn och enbart knappt en tredjedel är kvar i statlig ägo.
JordbruketJordbrukssektorn är prioriterad (står idag för 8% av tillväxten) och stora områden brukbart land återstår att uppodla. Sedan 2000 har 10 miljarder USD investerats i det statliga tillväxtfrämjande Programme National de Dévéloppement Agricole et Rural (PNDAR), för att öka livsmedelsproduktionen med målsättningen att uppnå nio millioner hektar uppodlad mark och med detta givetvis skapa arbetstillfällen. Genom modern, och konstgjord, vattenförsörjning och ökat tillvaratagande av solenergi möjliggörs i allt större utsträckning jordbruk även i den mycket odlingsfientliga Saharaöknen. Det inhemska jordbruket fortfarande enbart täcker en tredjedel av livsmedelskonsumtionen och förra årets kraftiga ökning av matpriserna internationellt slog hårt mot algeriska konsumenter. Framförallt är landet beroende av import av socker, spannmål och mjölkprodukter. För att underlätta nyinvesteringar och öka produktiviteten inom jordbruket har 410 millioner euro i skulder från jordbrukares sida sedan årsskiftet övertagits av staten.
InfrastrukturinvesteringarDet höga oljepriset har, som framgått ovan, tillåtit omfattande statliga investeringar i bostadsbyggande, vägnätet och vattenförsörjningen. Dessa sektorer står bakom merparten av den tillväxt som inte kan tillskrivas olje- och gasutvinningen. Med omfattande valutareserver och en ekonomisk planering som redan innan prisfallet utgått från ett betydligt lägre oljepris än det faktiska är det sannolikt att dessa satsningar kommer att kunna fortsätta under inkommande femårsperiod. En första tunnelbanelinje i Alger är under konstruktion med hjälp av europeiska företag, liksom nya järnvägslinjer för att förbinda landets södra delar med Medelhavskusten och Alger. En ny motorväg väntas färdigställas under 2010 längs kusten mellan den tunisiska gränsen i öst och den marockanska gränsen i väst (detta i kinesisk och japansk regi). Längs motorvägen planeras byggande av vägtullar, en investering om nästan en halv miljard kronor och svenska företag deltar i upphandlingen.
Ytterligare ett omfattande vägbygge planeras för att inom fem år länka högplatåerna med Medelhavskusten. Järnvägarna som förbinder ökenstäder såsom Tindouf och Béchar samt bergsstäder som Djelfa med kustområdena skall förnyas (såväl spår som vagnpark) för att minska transporttiderna och förenkla exporten av gruvutvinningen.
Efterfrågan på elektricitet, både från hushållens och industrins sida, väntas fortsätta öka markant och inom de närmaste åren skall ytterligare 17000 km tilläggas elledningsnätet till en planerad kostnad av över 600 miljarder USD.
Industri och tillverkningTillverkningsindustrin står enbart för 5% av BNP och är sannolikt det område som fått stå tillbaka mest till följd av fokus på hydrocarbonsektorn. En statlig industriplan finns dock antagen med blicken inställd på ansenliga investeringar för att främja agro-industri, elektronik, petrokemi, stålindustri, läkemedelsproduktionen, biltillverkning och tillverkning av byggmateriel till och med 2015. Algeriet producerar enbart 20% av den inhemska marknadens efterfrågan på läkemedel och medicinsk utrustning.
TelekomSedan avskaffandet av statsmonopolet 2001 har antalet mobiltelefonanvändare skjutit i höjden och gjort Algeriet till det land i arabvärlden med flest mobilanvändare efter Egypten. Inom det statliga investeringsprogrammet PCSC för 2004-2009 (se ovan) avsattes 50 miljoner USD för investeringar i IT-sektorn. Trots detta har enbart en tiondel av befolkningen tillgång till Internet i dagsläget och ytterligare utbyggnad av såväl bredband- som telefoninätet kommer att genomföras.