Rapporten är skriven i juli 2008.
Associeringsavtalsförhandlingar pågår med EU. Frihandelsavtal med USA och Kanada. Värd för nästa APEC-toppmöte i november.
Basfakta 2007 BNP-tillväxt: 9 % , juli 2008: 13%BNP: 109,1 miljarder USDBNP/capita: 4000 USD Arbetslöshet: 6,9 %Inflation: 3,9 % Utlandsskuld: 32,8 miljarder USDVäxelkurs: 3,0 (NS/USD)Export: 28 miljarder USD Import: 19,6 miljarder USD
President Garcias regering för en investeringsvänlig och stram ekonomisk politik och landet visar upp goda makroekonomiska resultat. I en latinamerikansk jämförelse har Peru varit bland de bäst presterande länderna det senaste året. Stark inhemsk efterfrågan och ökade investeringar samt ökad export fortsätter driva tillväxten som uppgick till 9 % år 2007 och har under det första halvåret 2008 nått upp till 13 %. Troligtvis kommer dock tillväxten att dämpas något mot slutet av året och årssiffran blir troligtvis något lägre än förra året. Inflationen är bland de lägsta i Latinamerika och slutade 2007 på 3,9 % (peruanska centralbankens fastställda tak är 3 %). Till följd av höjda livsmedelspriser och bränslekostnader har dock inflationen stigit den senaste tiden. Bedömare tror dock att Centralbankens agerande och en fortsatt stark valuta gör att inflationen kommer att sjunka under 3%-taket under senare delen av 2008.
Minskad arbetslöshet, låg inflation och stark växelkurs har medfört att privatkonsumtionen ökar. Inkomstskillnaderna är dock fortfarande stora, mer än hälften av befolkningen lever i fattigdom. Enligt peruanska statistikmyndigheten minskar dock fattigdomen och antas ha minskat till 40 % under förra året. Det stora intäkterna till staten skapar höga förväntningar hos befolkningen och missnöjet ligger på lur. Regeringen har för år 2008-09 aviserat satsningar för att bekämpa fattigdomen och höja levnadsstandarden. Även om de statliga utgifterna anges öka så söker regeringen uppmuntra privata investeringar i de produktiva sektorerna samt inom transportsektorn genom koncessioner.
Ett stort hinder för fortsatt ökad tillväxt är den bristande infrastrukturen i landet. Samtidigt anses Peru kunna nå upp till grannlandet Chiles utvecklingsnivå eller t o m passera den då landet är betydligt rikare på naturresurser än vad Chile är.
Mineraler (koppar och guld), textil och jordbruksprodukter utgör större delen av exporten. De största exportmarknaderna är USA, Kina, Storbritannien och Chile. Exportsektorn ökar stadigt och uppgick år 2007 till 28 miljarder USD. Exportintäkterna från gruvindustrin ökade förra året med 50,9% och uppgick till 1,5 miljarder USD till följd av stark efterfrågan på koppar och guld från USA och Kina. BNP uppgår till 109,1 miljarder USD och BNP/capita är ca 4000 USD. Regeringens mål att höja den till det dubbla innan 2011. Den peruanska råvarubaserade ekonomin är dock sårbar då förändringar i de internationella råvarupriserna snabbt kan förändra det nuvarande gynnsamma läget.
Utländska direktinvesteringar fortsätter öka och uppgick till 4 miljarder MUSD 2007. Den peruanska gruvindustrin expanderar snabbt för närvarande, tack vare de höga råvarupriserna. Många av de stora multinationella gruvföretagen har gjort stora investeringar i Peru. Perus starka tillväxt kombinerat med ett gynnsamt legalt ramverk för privata, inhemska såväl som utländska, investeringar och ett relativt stabilt politiskt klimat gynnar fortsatta investeringar. Samtidigt ska noteras att korruptionen är utbredd i Peru. Landet ligger på plats 72 på Transparency Internacionals lista (Sverige på 4e plats, Chile utmärker sig i regionen på plats 22, Haiti på sista plats i regionen på plats 177).
Även inom energisektorn görs stora investeringar såsom fortsättningen på det stora naturgasprojektet Camisea. Man har även funnit nya gasfyndigheter, Kinteroni X1, som uppges uppgå till 56 000 miljoner kubikmeter. Peru är Sydamerikas femte största producent av naturgas men har ännu inte kapacitet att exportera.
Penningtransfereringar (remittances) från peruaner boende utomlands är en inte oansenlig del av den peruanska ekonomin och uppgår till 2,5 % av BNP.
Peru ingår tillsammans med Bolivia, Ecuador och Colombia i den Andinska gemenskapen (CAN). Chile tillkom i september 2006 som associerad medlem. Venezuela var tidigare medlem i CAN men har lämnat gemenskapen. CAN grundades 1969 som Andinska pakten och dess generalsekretariat ligger i Lima. Associeringsavtalsförhandlingar inklusive frihandelsförhandlingar pågår mellan EU och CAN. EU är CANs andra största handelspartner efter USA.
Förhoppningen är att det nya bilaterala frihandelsavtalet med USA ska öka den bilaterala handeln med 1,5 miljarder USD årligen. USA är redan idag Perus största exportmarknad.
Peru undertecknade frihandelsavtal med Kanada (Perus fjärde största handelspartner) och Singapore i maj i år. Frihandelsförhandlingar pågår med Mexiko och Kina (som redan idag är landets näst största exportmarknad). Asien är Perus snabbast växande handelspartner. Ett gemensamt vägprojekt med Brasilien antas stärka banden till Perus största granne.
Trots politiska dispyter är Chile en viktig handelspartner och investerare för Peru. Ett bilateralt frihandelsavtal undertecknades 2006 och ratificerades av den chilenska kongressen i juli i år. De chilenska investeringarna i Peru uppgick under 2007 till 1276 miljoner USD och Peru blev därmed den största mottagaren av chilenska investeringar före Brasilien och Argentina.
Peru stod i maj i år värd för det femte toppmötet mellan EU och Latinamerika och Karibien.
I samband med toppmötet annonserades utnämnandet av en miljöminister och skapandet av ett miljöministerium för första gången i Peru.
Peru är medlem av APEC och arrangerar i november i år nästa APEC-toppmöte.