Rapporten är skriven i mars 2009.
Basfakta 2008 BNP-tillväxt: 9,8 % BNP: 109,1 miljarder USDBNP/capita: 3886 USD Arbetslöshet: 8,1 %Inflation: 6,7 % Utlandsskuld: 35,5 miljarder USDVäxelkurs: 3,11 (NS/USD)Export: 32 miljarder USD Import: 28,4 miljarder USD
Peru hade en av de starkast växande ekonomierna föregående år, med en BNP-tillväxt på 9,8 % kom den som god tvåa i regionen efter Uruguay. Ekonomin har expanderat kraftigt de senaste året, baserad på råvaruexport, framför allt kopparmalm. Råvaror står för 80% av den totala exporten. President Garcias regering för en investeringsvänlig och stram ekonomisk politik och landet visar upp goda makroekonomiska resultat. Peru, liksom övriga världen, har drabbats av den finansiella krisen. Framför allt råvaruexporten har minskat vilket ledde till att tillväxttakten mattades av sista kvartalet 2008. Den inhemska efterfrågan har dock hållit i sig men förväntas mattas av p.g.a. ökad arbetslöshet och stigande inflation.
Regeringen har dock goda möjligheter att sätta in stödåtgärder. De offentliga finanserna är i god ordning och det finns finansiella reserver, inte minst en s.k. finansiell stabiliseringsfond som innehåller 3,2 miljarder USD, c:a 3 % av BNP. I december 2008 beslutade regeringen om en ekonomisk krisplan om c:a 3 miljarder USD för att bekämpa effekterna av den finansiella krisen.
I januari avgick dåvarande finansministern, Luis Valdivieso p.g.a. meningsskiljaktigheter om hur planen skulle verkställas. Han ersattes av sin företrädare på posten, Luis Carranza.
Inflationen har varit bland de lägsta i Latinamerika men har under 2008 ökat betydligt. Året inleddes med en inflationsnivå om 3,9 % och slutade på 6,7 % väl över peruanska centralbankens fastställda tak på 3 %.
De senaste årens starka tillväxt, minskad arbetslöshet, låg inflation och stark växelkurs har medfört att privatkonsumtionen under 2008 ökade. Det återstår att se hur effekterna av den finansiella krisen kommer att drabba befolkningen och i vilken mån regeringens krispaket kan motverka effekterna. Inkomstskillnaderna är fortfarande stora, mer än hälften av befolkningen lever i fattigdom. Enligt peruanska statistikmyndigheten INEI minskar dock fattigdomen och antas ha minskat till 40 %.
Ett stort hinder för fortsatt ökad tillväxt är den bristande infrastrukturen i landet. Samtidigt anses Peru kunna nå upp till grannlandet Chiles utvecklingsnivå eller t o m passera den då landet är betydligt rikare på naturresurser än vad Chile är.
Mineraler (koppar och guld), textil och jordbruksprodukter utgör större delen av exporten. De största exportmarknaderna är USA, Kina, Storbritannien och Chile. Exportsektorn har fram till fjärde kvartalet 2008 ökat stadigt och uppgick till 32 miljarder USD, en ökning med 13% mot 2007 trots finanskrisen. Den peruanska råvarubaserade ekonomin är dock sårbar då förändringar i de internationella råvarupriserna snabbt kan förändra det nuvarande gynnsamma läget vilket exportsiffrorna för fjärde kvartalet 2008 visar. Med flera av de största exportmarknaderna; USA, Japan och Europa, i recession kommer den peruanska exporten att påverkas under året.
Utländska direktinvesteringar uppgick till 4 miljarder MUSD 2007. Direktinvesteringarna under året kommer att vara beroende av gruvsektorn som är det största investeringsmålet. Många av de stora multinationella gruvföretagen har gjort stora investeringar i Peru de senaste åren. Perus starka tillväxt kombinerat med ett gynnsamt juridiskt ramverk för privata, inhemska såväl som utländska, investeringar och ett relativt stabilt politiskt klimat har utgjort en god grogrund för investeringar. Samtidigt ska noteras att korruptionen är utbredd i Peru. Landet ligger på plats 72 på Transparency Internacionals lista (Sverige på 4e plats, Chile utmärker sig i regionen på plats 22, Haiti på sista plats i regionen på plats 177).
Även inom energisektorn görs stora investeringar såsom fortsättningen på det stora naturgasprojektet Camisea. Man har även funnit nya gasfyndigheter, Kinteroni X1, som uppges uppgå till 56 000 miljoner kubikmeter. Peru är Sydamerikas femte största producent av naturgas.
Penningtransfereringar (remittances) från peruaner boende utomlands är en inte oansenlig del av den peruanska ekonomin och uppgår till 2,5 % av BNP.
Peru ingår tillsammans med Bolivia, Ecuador och Colombia i den Andinska gemenskapen (CAN). Chile tillkom i september 2006 som associerad medlem. Venezuela var tidigare medlem i CAN men har lämnat gemenskapen. CAN grundades 1969 som Andinska pakten och dess generalsekretariat ligger i Lima. Associeringsavtalsförhandlingar inklusive frihandelsförhandlingar pågår mellan EU och CAN. EU är CANs andra största handelspartner efter USA.
Förhoppningen är att det nya bilaterala frihandelsavtalet som trädde i kraft den 1 februari i år med USA ska öka den bilaterala handeln. USA är redan idag Perus största exportmarknad.
Peru undertecknade frihandelsavtal med Kanada, Kina och Singapore 2008. Asien är Perus snabbast växande handelspartner. Under året förväntas frihandelsförhandlingar med Japan och Sydkorea att inledas. Ett gemensamt vägprojekt med Brasilien antas stärka banden till Perus största granne.
Trots politiska dispyter är Chile en viktig handelspartner och investerare för Peru. Ett bilateralt frihandelsavtal undertecknades 2006 och trädde i kraft på grundval av ett presidentdekret den 24 februari i år. Beslutet förväntas överklagas till konstitutionsdomstolen då regeringen valde att inte låta kongressen rösta om avtalet. De chilenska (ackumulerade) investeringarna i Peru uppgick under 2008 till 6,5 miljarder USD, vilket utgör 14% av total chilensk FDI och därmed utgör Peru den tredje största investeringsmarkanden för chilenska företag. Under 2008 investerade chilenska företag 833 MUSD i Peru, varav investeringar i detaljhandeln utgjorde nittiofem procent.
Peru stod under 2008 värd för två stora möten; det femte toppmötet mellan EU och Latinamerika och Karibien samt toppmöte inom APEC.