Ny syn på Islands säkerhetspolitik

”Island kommer inte längre att vara passiv mottagare av försvarskrafter ”
( Utrikesminister Valgerdur Sverrisdottir,  18 januari 2007)

-Vid militära konflikter är USA ansvarigt för att förhindra attacker mot Island. NATO därtill för att försvara Island vid ev attack; Island skall inte ha egen militär
-I fredstid behövs ökat samarbete med grannländer i Nordatlanten (främst NO, DK , UK men även Kanada för S&R). NO och DK mer entusiastiska än återhållsamt UK.
-Säkerhetspolitik inkluderar: Search and Rescue, kust- och luftrumsövervakning, föroreningskontroll/olyckor, trafficking, fiskekontroll, terrorism, kommunikation, energifrågor, demokrati, MR och utvecklingsfrågor
-Island tar över driften av radarstationer, önskar NATO arrangemang för luftrumsövervakning
-Island skall bygga upp egen analys-riskbedömningsförmåga ( inom UM, = ej Justitiedep)
-Större öppenhet, offentliggörande av sekretessbelagda dokument
-Ökat civilt krisdeltagande inom NATO och FN
-Säkerhetsrådskandidaturen del av ökat internationellt ansvarstagande

Islands utrikesminister höll den 18 januari ett 8 sidor långt linjetal om ”Ny syn på försvars- och säkerhetspolitiken”. Se hela talet på engelska på 
www.mfa.is/speeches-and-articles/nr/3379

Nedan återfinns en sammanfattning

Säkerhetspolitiskt tal av Islands utrikesminister
Sammanfattning av tal av utrikesminister Valgerður Sverrisdóttir på Islands Universitet den 18 januari 2007 om ”Ny syn på säkerhetspolitiken”.

Island utan  militär
Valgerður talade om en tid av förändring för islänningarna och att Island nu är utan militär. I mer än 60 år har islänningarna dragit nytta av att andra nationer ansvarat för säkerheten på Atlanten och området kring Island. På grund av den förändrade globala hotbilden är det förståeligt att amerikanarna handlat som de gjort. Det åvilar nu Island själv att finna en lösning. Dock finns det inga tankar på att Island skall ha en egen militär och Valgerður lovade att inga isländska pappor eller mammor skall behöva skicka sina söner i strid. Hon underströk, att Islands försvarsavtal med USA fortfarande gäller och utgör en hörnsten i det isländska försvaret även om de amerikanska trupperna lämnat landet. I det nya avtalet med USA ersätts de permanenta trupperna med mobila trupper. De tilltänkta militärövningar som amerikanska trupper kommer att ha på Island skall leda till effektivitet och samarbete vid kris. Den första militärövningen blir i september i år.

Island tar över driften av det isländska flygförsvarssystemet och samtal pågår med NATO om den framtida verksamheten. Vikt kommer att läggas vid övervakning och vid att det finns tillräckligt med flygförsvarskapacitet i landet i händelse av krig.

Framtida försvarssamarbete
Samtal om försvarssamarbete har skett med grannländer och andra (speciellt Norge, Danmark, England och Kanada) men ännu är inget bestämt. Valgerður påpekade att Island inte letar efter ett substitut för USA och att de länder som Island nu samtalar med inte kommer att ha permanenta militära trupper i landet.

Underrättelseverksamhet
Island skall också utforska möjligheten att samla in underrättelsematerial om säkerhetssituationen i landets närområde. Information är nyckeln till ett effektivt försvar och man kan inte försvara sig mot det man inte känner till. Valgerður talade om missförstånd bland allmänheten gällande sekretessbehandling av dokument som många trott gällde hemliga aktiviteter och spionage. Hon påpekade att dessa aktiviteter involverar händelser utomlands och att det inte förekommit någon inhemsk övervakning eller insamling av underrättelsematerial om isländska medborgare, varken på Island eller utomlands. Egen riskbedömning kommer också hjälpa regeringen att ta självständiga beslut utan att vara beroende av sina allierades analyser. Det leder också till bättre förberedelse inför uppdrag som medlem av FN:s säkerhetsråd. Skulle kandidaturen lyckas så står det klart att det kommer att finnas behov av självständig analys.      

Valgerður meddelade att protokoll till försvarsavtalet från 1951 med USA som varit sekretessbelagda sedan dess kommer att offentliggöras och läggas ut på ministeriets hemsida. Frågorna om dessa protokoll var många men Valgerður anmärkte att informationen inte var så ”juicy” som folk förväntade sig. Valgerður sa att hon vill offentliggöra så mycket som möjligt och skapa mer öppenhet kring dessa frågor men framförde också att naturligtvis kan inte allt göras offentligt då det ju faktiskt handlar om säkerhet och försvar.  

Demokrati och jämställdhet
Islands försvar har länge vilat på två pelare – medlemskapet i NATO och försvarssamarbetet med USA.. Valgerður talade om en tredje pelare som behandlar demokrati och mänskliga rättigheter.

Utrikesministern talade också om sitt mål att nå jämställdhet mellan könen inom den isländska krisberedskapsgruppen. År 2004 var14 % kvinnor och idag är andelen uppe i 25%.

Frågor och svar
Som svar på frågan hur det går med den isländska kandidaturen till säkerhetsrådet sa Valgerður att hon haft positiva samtal med många länder men ingenting är naturligtvis säkert ännu och fortfarande så tävlar tre länder om två platser. Även om Island inte skulle lyckas så har kandidaturen lett till bred marknadsföring av landet och satt Island på kartan.

En fråga gällde också den manliga dominansen inom ambassadörsyrket och Valgerður svarade att det förr var mer män inom utrikestjänsten och då blev det automatiskt fler män utnämnda till ambassadörer. Läget har nu förändrats och i framtiden kommer säker fler kvinnor att tillsättas.