Sverigebilden i finländska medier

”Svenskarnas tro på den borgerliga regeringen rasade genast”, skrev den socialdemokratiska tidningen Uutispäivä Demari (17 000 ex) i rubriken till en artikel om den opinionsmätning som  publicerades i svensk press den 20 november. Tidningen konstaterade att ”motvinden och utförsbacken” för den borgerliga regeringen inte tycks ha något slut. ”Svenskarna vände Reinfeldt ryggen”, rapporterade Hufvudstadsbladet (51 000 ex) och beskrev opinionssvängningen efter valet som ”unik”.

Två av regeringens ministrar intervjuades under månaden i finländska tidningar. Europaminister Cecilia Malmström sade i en intervju i Helsingin Sanomat (410 000 ex) att hon vill ”föra EU-frågorna närmare folket”. Enligt Malmström är svenskarna nog intresserade av diskutera, men, sade hon, det har saknats ledarskap på statlig nivå. ”De ledande politikerna har inte velat tala om EU som en naturlig del av det politiska livet. Det vill vi ändra på”, sade  Malmström. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni sade i Hufvudstadsbladet, apropå hennes invändningar mot religiösa friskolor, att ”en sekulär stat ska ha sekulära institutioner”. Hon förklarade också att hon älskar bastubad och att hon tilltalas av den finska kulturen, där bastun är en del av det politiska livet.

Affärstidningen Kauppalehti (82 000 ex) kommenterade på ledarplats Svenskt näringslivs besked att de inte vill förhandla med LO, utan istället i vårens löneförhandlingar önskar göra upp på förbundsnivå. ”Löneförhandlingarna för Sveriges 2,8 miljoner löntagare kan bli besvärliga. Den borgerliga regeringen har lovat att inte rubba jämvikten på arbetsmarknaden. Trots det kan man förutspå att den socialdemokratiskt dominerade fackföreningsrörelsen inte kommer att låta regeringen komma lätt undan”, skrev tidningen.

Flera tidningar rapporterade om den svenska inställningen till den planerade gasledningen från Ryssland till Tyskland. Enligt Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) är gasledningen ett ”rött skynke för Sverige”. Svenskarna har enligt tidningen svårt att se gasledningen enbart som en ekonomisk och en miljöfråga. Den är också för svenskarna en säkerhetspolitisk fråga. Hufvudstadsbladet ägnade svensk kärnkraft två artiklar. Dels rapporterade tidningen om den brand som utbröt i den tredje reaktorn i Ringhals och dels berättade tidningen hur det använda kärnbränslet ska kapslas in i kopparkapslar inför slutförvaringen, d.v.s. samma metod som Finland redan tidigare har fastnat för.

På ekonomisidorna rapporterade Turun Sanomat om hur Riksbankens strama räntepolitik nu bär frukt inom den svenska ekonomin. Kronan har stärkts gentemot euron, från 9,60 för ett år sedan till 9,10 i slutet av november. Orsaken till den stigande kronkursen, är enligt tidningen, det goda läget i svensk ekonomi. Målet för Göran Perssons regering var att få ned arbetslösheten till fyra procent och den borgerliga regeringen hann bara sitta en månad innan det målet uppfylldes, noterade tidningen.

Affärstidningen Kauppalehti konstaterade att den gemensamma nordiska börsen för de finska placerarna öppnat dörren till en rad svenska företag med starka varumärken i världen. I artikeln intervjuades bland andra professorn vid Helsingfors Handelshögskola Pertti Haaparanta om orsakerna till de svenska företagen snabba internationalisering. Enligt Haaparanta har utvecklingen till stor del historiska förklaringar, bland annat att den svenska lönenivån har varit jämförelsevis hög, vilket har banat väg för handels- och serviceföretagens snabba tillväxt.

Kauppalehti jämförde i en ledare Sveriges och Finlands olika linjer när det gäller att sälja ut statens andelar i de statliga bolagen. Tidningen konstaterade att den nya borgerliga regeringen i Sverige planerar att på ett år sälja lika mycket som den finska regeringen sålt under hela mandatperioden, vilket lett till farhågor om sjunkande aktiekurser. Finlands modell att använda pengarna till att betala av på statsskulden och satsa på investeringar i infrastrukturen kan, enligt Kauppalehti, fungera som förebild för Sverige.

Ett av de snabbt växande handelsföretagen, IKEA, öppnade under november sitt nya varuhus i Haparanda, vilket rönte stor uppmärksamhet också i pressen på den finska sidan av gränsen. ”IKEA:s etablering har väckt de slumrande städerna Haparanda och Torneå till liv. Regionen kring gränsstäderna är den snabbast växande i norra Sverige och Finland, ett resultat av gott samarbete och vilja att förändra”, rapporterade Vasabladet (25 000 ex). IKEA:s grundare Ingvar Kamprad, som var på plats i Haparanda, berättade för Helsingin Sanomats reporter att IKEA-ledningen först varit tveksam till en etablering i Haparanda, eftersom företaget framför allt etablerar sig i större städer. ”Jag är dock säker på att de hade fel och att vi kommer att lyckas här”, sade Kamprad.

Konsthistorikern Hanna Lindberg lade under november, vid Jyväskylä universitet, fram sin doktorsavhandling om bilden av det svenska i IKEA-katalogen, en av världens till upplagan största trycksaker. IKEA och det företaget står för håller, enligt Lindberg, på att bli mera känt än Sverige. ”IKEA:s varumärke, som ju representerar det svenska, håller till och med på att bli så starkt att det utpräglat svenska håller på att försvinna”,  sade Lindberg i tidningen Turun Sanomat.

Sveriges Helsingforsambassadör Eva Walder-Brundin sade i en intervju för Turun Sanomat att planerna på att placera en svensk expert på utbildningsstyrelsen i Helsingfors, för att arbeta med utvecklandet av svenskundervisningen i Finland, kommer att skjutas på framtiden. Den nya svenska regeringen hann, enligt Walder-Brundin, inte ta ställning till frågan när statsbudgeten för 2007 behandlades.

Samma tidning, d.v.s. Turun Sanomat,  rapporterade från det seminarium som den finska ambassaden i Stockholm arrangerade om bilden av Finland och finländarna i svenska läromedel. I stort sett förbigås Finland och de finska med tystnad, men i vissa fall fortsätter man att odla fördomar om Finland och finskheten. ”För de svenska läromedelsproducenterna är Finland fortfarande bara krig, Sven Dufva och finlandssvensk överklass”, skrev Turun Sanomat, som refererade till den undersökning som gjorts av universitetslektor Antti Ylikiiskilä vid Dalarnas högskola.