Om Peru

Historik

Perus kulturhistoria sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Mäktiga indiankulturer som chavin, moche, paracas, nasca och wari har lämnat otaliga arkeologiska spår och påverkat kulturarvet. Landet var under medeltiden hjärtat i det väldiga Inkariket, som i början av 1500-talet sträckte sig över det nuvarande Bolivia, Ecuador, Peru, södra Colombia och norra Chile. År 1532 anlände spanska erövrare under ledning av Francisco Pizarro till Peru, och under loppet av ett par år erövrade spanjorerna landet i sin helhet. År 1535 grundades Lima som blev huvudstad i det spanska vicekungadömet Peru.

Det spanska kolonialväldet varade i nära 300 år, och präglades av ett omfattande förtryck av ursprungsbefolkningen och dess rika kultur. Indianerna bjöd dock hårt motstånd; det sista stora indianupproret ägde rum under den legendariske Túpac Amarus ledning i slutet av 1700-talet. År 1821 anslöt sig Perus befolkning till den självständighetsrörelse som börjat i Argentina och Chile. Den spanska kolonialmakten i Peru besegrades slutligt år 1824.

Den första självständighetstiden präglades av ständiga inbördeskrig mellan lokala ledare, gauchos. Först på 1850-talet uppnåddes viss stabilitet, en ny författning antogs 1856, med innebörd bl.a. att slaveriet förbjöds. Peru uppbar vid den tiden betydande inkomster från guano, en fosfor- och nitratrik fågelspillning från öarna utanför kusten, som såldes som gödselmedel till Europa. Under 1800-talets andra hälft hamnade landet i krig med Spanien (1866) och därefter med Chile i det s.k. "Salpeterkriget" 1879-1883, vilket resulterade i förlusten av landets södra delar. Även mot den nordliga grannen Ecuador har man utkämpat flera krig. Den senaste väpnade konflikten mellan länderna ägde rum 1995 om ett omtvistat gränsområde – Guerra del Cenepa. Fredsavtal undertecknades av dåvarande president Fujimori och hans ecuadorianske kollega Mahuad i Brasilia 1998.

Från 1980 har Peru styrts av folkvalda presidenter: 1980-85 av Fernando Belaúnde Terry; 1985-1990 av nuvarande president Alan García; 1990-2001 av Alberto Fujimori som bl.a. genomförde en internationellt kritiserad "självkupp" år 1992, som kom att koncentrera makten till ett fåtal personer i presidentens närhet. Våldsamma inre strider mot flera gerillarörelser – f f a Sendero Luminoso – kom också att prägla landet mellan 1980 och 2000. Efter att Fujimori flytt landet år 2000 och efter en övergångsregering ledd av dåvarande kongressledamoten Valentin Paniagua, valdes Alejandro Toledo till president (2001-2006). Sedan 2006 styrs landet återigen av Alán García.

Peru nationellt och internationellt

Alan García (APRA - är till namnet socialdemokratiskt och egentligen det enda partiet med en struktur som liknar våra politiska partier) valdes 2006 till president i andra valomgången med 52,6 procent av rösterna mot Ollanta Humala (Union por el Peru, PNP) som fick 47,4 procent av rösterna.

Befolkningens stöd för García har efter snart tre år vid makten sjunkit kraftigt, förutom att utlovade reformer inte genomförts, har regeringen drabbats av flera skandaler. Den senaste, en avlyssningshärva (Petrogate) om upphandling av hydrokarbonkontrakt med känningar in i regeringen, ledde till premiärministern Jorge del Castillos avgång i oktober 2008, tillsammans med flera ministrar.  Därefter har ytterligare två regeringsombildningar skett, dels byttes finansministern ut mot sin företrädare som återinträdde i regeringen i januari. I februari byttes inrikesministern ut, för fjärde gången sedan 2006.

Den ekonomiska utvecklingen i Peru har liksom övriga länder drabbats av finanskrisen. Peru har sett stora sänkningar i exporten under det senaste kvartalet. Trots det visade den peruanska ekonomin goda resultat vid årsslutet 2008.

Relationen till grannländerna sägs vara första prioritet, förbindelserna med Brasilien är särskilt viktig och Chile erkänns som en förebild. Relationen till Chile är dock inte helt okomplicerad. I januari i år drog Peru frågan om havsgränsen till den internationella domstolen i Haag vilket har ökat spänningen mellan länderna. I mars i år måste Peru presentera sin argumentation och därefter har Chile ett år på sig att svara. Relationen till Venezuela får sägas vara ansträngd, eftersom Chavez öppet stödde Garcías rival Humala under valkampanjen och inte skrädde orden om sina känslor för García. I praktiken är det ändock den stora grannen i norr som är absolut första prioritet för den peruanska regeringen. USA är en av Perus största exportmarknader och i februari i år trädde frihandelsavtalet mellan länderna i kraft. Asien har blivit en allt viktigare handelspartner. Regeringen förbereder förhandlingar om frihandelsavtal med såväl Sydkorea som med Japan. I november 2008 stod Peru värd för APEC-toppmötet.

Mänskliga rättigheter

Den viktigaste frågan för mänskliga rättigheter i Peru enligt de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är uppföljningen av Sannings- och Försoningskommissionens rekommendationer som lades fram år 2003 . Bland annat lyfts frågan fram av CNDDHH (Nationella samordningsorganisationen för mänskliga rättigheter, Coordinadora Nacional de Derechos Humanos), en sammanslutning av 67 MR-organisationer. Den rekommendation som har kommit längst rör ersättning till offer och deras familjer.

F.d. presidenten Alberto Fujimori begärdes och blev utlämnad från Chile i slutet av 2007. Under 2008 inleddes  megarättegången med 11 åtalspunkter där dom förväntas falla under mars 2009. Fujimori själv har fortfarande inte hållit sitt försvarstal vilket förväntas att ta två dagar. Rättegången har rönt mycket uppmärksamhet i media, nationellt och internationellt.

Polis och militär står under civil kontroll men beskylls inte sällan för tortyr och misshandel. Häktningstiderna kan vara långa, fängelserna är nedgångna och överfulla. Representanter för mänskliga rättighetsorganisationer, vittnen, försvarsadvokater, åklagare och domare i rättegångar där kränkningar av mänskliga rättigheter har påtalats har utsatts för hot. Våld mot kvinnor och barn, människohandel och diskriminering av funktionshindrade  fortsätter att vara allvarliga problem. Barnarbete är vanligt förekommande, framför allt på landsbygden. Ursprungsbefolkningen är i betydande avseenden marginaliserade. Landets inkomstfördelning är mycket sned.

I december 2005 trädde landets MR-plan (Plan Nacional de Derechos Humanos)  i kraft. Den utarbetades under ledning av justitieministeriet (Consejo Nacional de Derechos Humanos, CNDH) med ett brett deltagande av både den statliga sektorn men framför allt organisationer från det civila samhället. Planen har dock ännu inte verkställts.

Ekonomi

Peru hade en av de starkast växande ekonomierna föregående år, med en BNP-tillväxt på 9,8 % kom den som god tvåa i regionen efter Uruguay. Ekonomin har expanderat kraftigt de senaste året, baserad på råvaruexport, framför allt kopparmalm. President Garcias regering för en investeringsvänlig och stram ekonomisk politik och landet visade under föregående år upp goda makroekonomiska resultat. Peru, liksom övriga världen, har drabbats av den finansiella krisen. Framför allt råvaruexporten har minskat vilket ledde till att tillväxttakten minskade sista kvartalet 2008. Den inhemska efterfrågan har dock hållit i sig men förväntas mattas av p.g.a. ökad arbetslöshet och stigande inflation.

Regeringen har dock goda möjligheter att sätta in stödåtgärder. De offentliga finanserna är i god ordning och det finns finansiella reserver, inte minst en s.k. finansiell stabiliseringsfond som innehåller 3,2 miljarder USD, c:a 3 % av BNP. I december 2008 beslutade regeringen om en ekonomisk krisplan om 10 miljarder nuevos soles (c:a 3  miljarder USD) för att bekämpa effekterna av den finansiella krisen.

I januari avgick dåvarande finansministern, Luis Valdivieso p.g.a. meningsskiljaktigheter om hur planen skulle verkställas. Han ersattes av sin företrädare på posten, Luis Carranza.

Inflationen har varit bland de lägsta i Latinamerika men har under 2008 ökat betydligt. Året inleddes med en inflationsnivå om 3,9 % och slutade på 6,7 % väl över peruanska centralbankens fastställda tak på 3 %.

Handel

Peru tillhör förespråkarna av en liberalare världshandel och en större regional och bilateral integration. Mineraler (koppar och guld), textil och jordbruksprodukter utgör större delen av exporten. De största exportmarknaderna är USA, Kina, Storbritannien och Chile. Peru tillsammans med Bolivia, Ecuador och Colombia ingår i den Andinska gemenskapen (CAN). Chile tillkom i september 2006 som associerad medlem. Venezuela var tidigare medlem i CAN men har lämnat gemenskapen. CAN grundades 1969 som Andinska pakten och dess generalsekretariat ligger i Lima. Associeringsavtalsförhandlingar pågår mellan EU och CAN.

Förhoppningen är att det nya bilaterala frihandelsavtalet som trädde i kraft den 1 februari i år med USA ska öka den bilaterala handeln. USA är redan idag Perus största exportmarknad. Peru undertecknade frihandelsavtal med Kanada (Perus fjärde största handelspartner), Kina och Singapore 2008. Asien är Perus snabbast växande handelspartner. Under året förväntas frihandelsförhandlingar med Japan och Sydkorea att inledas. 

Trots politiska dispyter är Chile en viktig handelspartner och investerare för Peru. Ett bilateralt frihandelsavtal undertecknades 2006 och trädde i kraft på grundval av ett presidentdekret den 24 februari i år. Beslutet förväntas överklagas till konstitutionsdomstolen då regeringen valde att inte låta kongressen rösta om avtalet. 

Sveriges förbindelser med Peru

Sveriges ambassad i Santiago de Chile är sidoackrediterad i Peru sedan svenska ambassaden i Lima stängde 2001. I Lima finns numer ett svenskt honorärt generalkonsulat och ett Sidakontor med en nationell programhandläggare. Ett antal politiska kontakter och högnivåbesök företogs under den senare halvan av 1990-talet, bl.a. näringsminister Sten Heckscher (1995), inrikesminister Jörgen Andersson (1998) och Invandrarverkets generaldirektör, Lena Häll-Eriksson (1998). EU-observatörsgruppen vid presidentvalet 2001 leddes av en svenska, nuvarande ambassadör Eva Zetterberg.  I november 2002 besökte en svensk näringslivsdelegation Lima. I november 2007 genomfördes ett traffickingseminarium i samarbete med peruanska myndigheter och tillresa svenska experter. Utrikesminister Carl Bildt med en delegation från UD var i Lima i maj 2008 i samband med EU-Latinamerikatoppmötet.

Handeln mellan Sverige och Peru spelar en begränsad roll i de båda ländernas utrikeshandel. Svensk export till Peru ökade dock under 2008 och uppgick till 1240 miljoner SEK jämfört med 1000 miljoner SEK 2007. Särskilt viktig är inte oväntat svensk försäljning av maskiner för anläggningsarbeten och gruvbrytning och verktyg. Under 2008 ökade exporten framför allt inom kategorin verkstadsprodukter och där kan noteras höjningar inom gummi, papper, dragfordon och kraftalstrande maskiner. Järn och stål samt kemiska produkter ökade också, medan vår export till Peru av personbilar sjönk med 80% och läkemedel med 63%.

Även importen från Peru ökar från 611 miljoner SEK 2007 till 1219 miljoner SEK 2008 (+50%). Importen från Peru består till en betydande del av livsmedel, men sedan 2002 är råmaterial – läs: kopparmalm – den viktigaste importkategorin.

Ett femtontal svenska företag är verksamma i Peru. Bland dessa återfinns bl.a. Alfa Laval, ABB, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, Oriflame, Sandvik, Scania, Skanska, SKF, SSAB, Tetra Pak och Volvo Trucks.

Ett investeringsskyddsavtal trädde i kraft mellan Sverige och Peru den 1 augusti 1994. Skatteavtalet mellan de båda länderna upphörde att gälla fr. o m 1 januari 2007. Förhandlingar har inletts mellan länderna om ett nytt skatteavtal.

Sveriges regering tog år 2007 beslutet att koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till ett färre antal länder. Peru avskrivs därmed som bilateralt samarbetsland och biståndet skall avvecklas gradvis för att avslutas i mars 2010. Utvecklingssamarbetet är inriktat på demokrati- och MR-främjande. Stödet (20-25 MSEK/år) kanaliseras både genom svenska enskilda organisationer som arbetar med och genom peruanska partnerorganisationer, och genom bilateralt direktstöd inkl. kontraktsfinansierat tekniskt samarbete (KTS).

Peru drabbades i augusti 2007 av en kraftig jordbävning. Flera områden drabbades hårt. Drygt 85 000 personer blev hemlösa och över 500 personer
omkom. Sverige bidrog med humanitärt stöd om ca. 15 miljoner SEK (inklusive stöd genom enskilda organisationer).