Om Peru

Historik
Perus kulturhistoria sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Mäktiga indiankulturer som chavin, moche, paracas, nasca och wari har lämnat otaliga arkeologiska spår och påverkat kulturarvet. Landet var under medeltiden hjärtat i det väldiga Inkariket, som i början av 1500-talet sträckte sig över det nuvarande Bolivia, Ecuador, Peru, södra Colombia och norra Chile. År 1532 anlände spanska erövrare under ledning av Francisco Pizarro till Peru, och under loppet av ett par år erövrade spanjorerna landet i sin helhet. År 1535 grundades Lima som blev huvudstad i det spanska vicekungadömet Peru.

Det spanska kolonialväldet varade i nära 300 år, och präglades av ett omfattande förtryck av ursprungsbefolkningen och dess rika kultur. Indianerna bjöd dock hårt motstånd; det sista stora indianupproret ägde rum under den legendariske Túpac Amarus ledning i slutet av 1700-talet. År 1821 anslöt sig Perus befolkning till den självständighetsrörelse som börjat i Argentina och Chile. Den spanska kolonialmakten i Peru besegrades slutligt år 1824.

Den första självständighetstiden präglades av ständiga inbördeskrig mellan lokala ledare, gauchos. Först på 1850-talet uppnåddes viss stabilitet, en ny författning antogs 1856, med innebörd bl.a. att slaveriet förbjöds. Peru uppbar vid den tiden betydande inkomster från guano, en fosfor- och nitratrik fågelspillning från öarna utanför kusten, som såldes som gödselmedel till Europa. Under 1800-talets andra hälft hamnade landet i krig med Spanien (1866) och därefter med Chile i det s.k. "Salpeterkriget" 1879-1883, vilket resulterade i förlusten av landets södra delar. Även mot den nordliga grannen Ecuador har man utkämpat flera krig. Den senaste väpnade konflikten mellan länderna ägde rum 1995 om ett omtvistat gränsområde – Guerra del Cenepa. Fredsavtal undertecknades av dåvarande president Fujimori och hans ecuadorianske kollega Mahuad i Brasilia 1998.

Från 1980 har Peru styrts av folkvalda presidenter: 1980-85 av Fernando Belaúnde Terry; 1985-1990 av nuvarande president Alán García; 1990-2001 av Alberto Fujimori som bl.a. genomförde en internationellt kritiserad "självkupp" år 1992, som kom att koncentrera makten till ett fåtal personer i presidentens närhet. Våldsamma inre strider mot flera gerillarörelser – f f a Sendero Luminoso – kom också att prägla landet mellan 1980 och 2000. Efter att Fujimori flytt landet år 2000 och efter en övergångsregering ledd av dåvarande kongressledamoten Valentin Paniagua, valdes Alejandro Toledo till president (2001-2006). Sedan 2006 styrs landet återigen av Alán García.

Peru nationellt och internationellt
Alán García (APRA - är till namnet socialdemokratiskt och egentligen det enda partiet med en struktur som liknar våra politiska partier) valdes 2006 till president i andra valomgången med 52,6 procent av rösterna mot Ollanta Humala (Union por el Peru, PNP) som fick 47,4 procent av rösterna.

Befolkningens stöd för García har efter snart två år vid makten sjunkit kraftigt, främst till följd av avsaknaden av utlovade reformer och konkreta resultat. Den ekonomiska utvecklingen i Peru är stabil men koncentrerad till exportsektorn och till föga arbetsintensiva branscher. Genomslaget för de ekonomiskt eftersatta grupperna är därmed begränsad.

Relationen till grannländerna sägs vara första prioritet, förbindelserna med Brasilien är särskilt viktig och Chile erkänns som en förebild. Relationen till Chile är dock inte helt okomplicerad. I januari i år drog Peru frågan om havsgränsen till den internationella domstolen i Haag vilket har ökat spänningen mellan länderna. Relationen till Venezuela får sägas vara ansträngd, eftersom Chavez öppet stödde Garcías rival Humala under valkampanjen och inte skrädde orden om sina känslor för García. I praktiken är det ändock den stora grannen i norr som är absolut första prioritet för den peruanska regeringen. USA är en av Perus största exportmarknader och i december förra året blev frihandelsavtalet mellan länderna godkänt av den amerikanska kongressen vilket var en stor triumf för president Garcia. Asien har blivit en allt viktigare handelspartner och president Garcia var helt nyligen på statsbesök i såväl Kina som Japan.

I maj är Peru värd för toppmötet mellan stats- och regeringscheferna i EU och Latinamerika och Karibien. Peru är även medlem av APEC och arrangerar i november nästa APEC-toppmöte.

Mänskliga rättigheter
Den viktigaste frågan för mänskliga rättigheter i Peru enligt de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är uppföljningen av Sannings- och Försoningskommissionens rekommendationer som lades fram år 2003 . Bland annat lyfts frågan fram av CNDDHH (Nationella samordningsorganisationen för mänskliga rättigheter, Coordinadora Nacional de Derechos Humanos), en sammanslutning av 67 MR-organisationer. Den rekommendation som har kommit längst rör ersättning till offer och deras familjer.

Under 2007 har regeringsförslaget om att utöka dödstraffet skrinlagts. Det förslag som syftade till registrerings- och redovisningsplikt för icke-statliga organisationer blev delvis förklarat icke förenligt med grundlagen och i slutet av året utlämnades ex-presidenten Alberto Fujimori från Chile för att ställas inför rätta på sju åtalspunkter om korruption (fem) och brott mot de mänskliga rättigheterna (två). Den första domen mot Fujimori föll den 11 december och kommer troligen att överklagas. Sedan december förra året pågår den stora rättegången där den första av de två åtalspunkterna för MR-brott behandlas (som i sin tur behandlar två fall). Rättegången som omfattar förhör av ett stort antal vittnen tre dagar i veckan avslutas i juli-augusti i år.

Polis och militär står under civil kontroll men beskylls inte sällan för tortyr och misshandel. Häktningstiderna kan vara långa, fängelserna är nedgångna och överfulla. Representanter för mänskliga rättighetsorganisationer, vittnen, försvarsadvokater, åklagare och domare i rättegångar där kränkningar av mänskliga rättigheter har påtalats har utsatts för hot. Våld mot kvinnor och barn, människohandel och diskriminering av funktionshindrade  fortsätter att vara allvarliga problem. Barnarbete är vanligt förekommande, framför allt på landsbygden. Urfolk är i betydande avseenden marginaliserade. Landets inkomstfördelning är mycket sned.

I december 2005 trädde landets MR-plan (Plan Nacional de Derechos Humanos)  i kraft. Den utarbetades under ledning av justitieministeriet (Consejo Nacional de Derechos Humanos, CNDH) med ett brett deltagande av både den statliga sektorn men framför allt organisationer från det civila samhället. Planen har dock ännu inte verkställts.

Ekonomi
President Garcias regering för en investeringsvänlig och stram ekonomisk politik och landet visar upp goda makroekonomiska resultat. Tillväxten i landet uppgick till 9 % år 2007. Inflationen är bland de lägsta i Latinamerika och slutade 2007 på 3,9 % (peruanska centralbankens uppsatta tak är 3 %). Till följd av höjda livsmedelspriser och bränslekostnader har dock inflationen stigit den senaste tiden. Bedömare tror dock att Centralbankens agerande och en fortsatt stark valuta gör att inflationen kommer att sjunka under 3%-taket under senare delen av 2008. 

Exportsektorn ökar stadigt och uppgick år 2007 till 28 miljarder USD. Exportintäkterna från gruvindustrin ökade förra året med 50,9% och uppgick till 1,5 miljarder USD till följd av stark efterfrågan på koppar och guld från USA och Kina. BNP uppgår till 109,1 miljarder USD och BNP/capita är ca 4000 USD. Regeringens mål att höja den till det dubbla innan 2011. Den peruanska råvarubaserade ekonomin är dock sårbar då förändringar i de internationella råvarupriserna snabbt kan förändra det nuvarande gynnsamma läget.

Utländska direktinvesteringar fortsätter öka och uppgick till 4 miljarder MUSD 2007. Den peruanska gruvindustrin expanderar snabbt för närvarande, tack vare de höga råvarupriserna. Många av de stora multinationella gruvföretagen har gjort stora investeringar i Peru. Perus starka tillväxt kombinerat med ett gynnsamt legalt ramverk för privata, inhemska såväl som utländska,  investeringar och ett relativt stabilt politiskt klimat gynnar fortsatta investeringar. Samtidigt ska noteras att korruptionen är utbredd i Peru. Landet ligger på plats 72 på Transparency Internacionals lista (Sverige på 4e plats, Chile utmärker sig i regionen på plats 22, Haiti på sista plats i regionen på plats 177).

Handel
Peru tillhör förespråkarna av en liberalare världshandel och en större regional och bilateral integration. Mineraler (koppar och guld), textil och jordbruksprodukter utgör större delen av exporten. De största exportmarknaderna är USA, Kina, Storbritannien och Chile. Peru tillsammans med Bolivia, Ecuador och Colombia ingår i den Andinska gemenskapen (CAN). Chile tillkom i september 2006 som associerad medlem. Venezuela var tidigare medlem i CAN men har lämnat gemenskapen. CAN grundades 1969 som Andinska pakten och dess generalsekretariat ligger i Lima. Associeringsavtalsförhandlingar pågår mellan EU och CAN.

Det bilaterala frihandelsavtalet med USA är i hamn. Frihandelsförhandlingar med Kanada och Singapore förväntas avslutas under året. Förhandlingar pågår också med Mexiko och Kina. Ett gemensamt vägprojekt med Brasilien antas stärka banden till Perus största granne.

Trots politiska dispyter är Chile en viktig handelspartner och investerare för Peru. Ett bilateralt frihandelsavtal undertecknades 2006 men har ännu inte trätt i kraft. De chilenska investeringarna i Peru uppgick under 2007 till 1276 miljoner USD och Peru blev därmed den största mottagaren av chilenska investeringar (26%) före Brasilien och Argentina.

Sveriges förbindelser med Peru
Sveriges ambassad i Santiago de Chile är sidoackrediterad i Peru sedan svenska ambassaden i Lima stängde 2001. I Lima finns numer ett svenskt honorärt generalkonsulat och ett Sidakontor med en nationell programhandläggare. Ett antal politiska kontakter och högnivåbesök företogs under den senare halvan av 1990-talet, bl.a. näringsminister Sten Heckscher (1995), inrikesminister Jörgen Andersson (1998) och Invandrarverkets generaldirektör, Lena Häll-Eriksson (1998). I november 2002 besökte en svensk näringslivsdelegation Lima.

Handeln mellan Sverige och Peru spelar en begränsad roll i de båda ländernas utrikeshandel. Svensk export till Peru ökade dock med 59 % 2007 och uppgick till 1000 miljoner SEK jämfört med 630 miljoner SEK 2006. Telekom har flera år inte varit en volymmässigt viktig exportprodukt på Peru, men nästan sjufaldigades förra året och kom ut som viktigaste kategori. Verkstadsprodukter i gemen ökade under 2007 med 61%. Särskilt viktig är inte oväntat svensk försäljning av maskiner för anläggningsarbeten och gruvbrytning (+45% år 2007) och verktyg. Järn och stål, kraftalstrande maskiner, läkemedel, pumpar och el-utrustning ökade också, medan vår export till Peru av lastbilar sjönk med -35%.

Även importen från Peru ökar från 562 miljoner SEK 2006 till 611 miljoner SEK 2007 (+9%). Importen från Peru består till en betydande del av livsmedel (år 2007 +25%), men sedan 2002 är råmaterial – läs: kopparmalm – den viktigaste importkategorin. År 2005 ökade vår import från Peru av kopparmalm rejält i värde, men föll tillbaka -2% förra året.

Ett femtontal svenska företag är verksamma i Peru. Bland dessa återfinns bl.a. Alfa Laval, ABB, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, Oriflame, Sandvik, Scania, Skanska, SKF, SSAB, Tetra Pak och Volvo Trucks.

Ett investeringsskyddsavtal trädde i kraft mellan Sverige och Peru den 1 augusti 1994. Skatteavtalet mellan de båda länderna upphörde att gälla fr. o m 1 januari 2007. Förhandlingar har inletts mellan länderna om ett nytt skatteavtal.

Sveriges regering tog år 2007 beslutet att koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till ett färre antal länder. Peru avskrivs därmed som bilateralt samarbetsland och biståndet skall avvecklas gradvis under en 2-3 års period. Det svenska utvecklingssamarbetet med Peru regleras tills vidare genom regeringens Sydamerikastrategi för åren 2003-2007, som är förlängt t o m 2008. Utvecklingssamarbetet är inriktat på demokrati- och MR-främjande. Stödet (20-25 MSEK/år) kanaliseras både genom svenska enskilda organisationer som arbetar med och genom peruanska partnerorganisationer, och genom bilateralt direktstöd inkl. kontraktsfinansierat tekniskt samarbete (KTS).

Peru drabbades i augusti 2007 av en kraftig jordbävning. Flera områden drabbades hårt. Drygt 85 000 personer blev hemlösa och över 500 personer omkom. Sverige bidrog med humanitärt stöd om ca. 15 miljoner SEK (inklusive stöd genom enskilda organisationer).