USA - Kuba

Frigörelsen från Spanien år 1898 skedde med USA:s hjälp, och det amerikanska inflytandet kom att bli mycket stort fram till revolutionen 1959. Relationerna mellan Kuba och USA har därefter präglats av det ekonomiska, kommersiella och finansiella embargot mot Kuba som USA successivt införde under de första åren på 1960-talet. Embargot kan endast hävas genom ett kongressbeslut. De diplomatiska relationerna mellan länderna avbröts helt år 1961. Sedan 1977 representeras de båda länderna av var sitt intressekontor i Washington respektive Havanna som formellt lyder under de schweiziska ambassaderna i de båda länderna.

Trots vissa initiativ från President Obama att lätta på sanktionerna är relationerna mellan de båda länderna fortfarande ansträngda. I april 2009 upphävde Obama de förstärkta sanktioner som president Bush införde under sin presidentperiod. Kubanamerikaner fick i och med detta tillåtelse att resa till Kuba utan begränsningar i antal besökstillfällen, maxgränsen för remitteringar till Kuba togs bort och amerikanska telekombolag gavs tillåtelse att ingå avtal med Kuba. I början av 2011 öppnade USA upp för utökad flygtrafik mellan de båda länderna, vilket lett till att flera städer i USA nu erbjuder direktflyg till Kuba. Förutom kubanamerikaner får även övriga amerikaner nu resa till Kuba i religiöst- , kultur-, eller studiesyfte.

Raúl Castro har vid flera tillfällen sagt sig vara öppen för en utökad dialog med USA. Fallet med den amerikanska biståndsarbetaren Alan Gross som i mars 2011 dömdes till 15 års fängelse i Kuba för införsel av illegal telekomutrustning har dock effektivt satt stopp för ytterligare lättnader i relationerna. Utnämningen av den republikanska politikern och Castrokritikern Ileana Ros-Lehtinen till ordförande för det amerikanska kongressens utrikesutskott minskar sannolikt också möjligheterna till ytterligare närmanden. De fem för spioneri i USA dömda kubanerna utgör sedan länge en nagel i ögat för förbindelserna mellan USA och Kuba.
En av ” de fem ” frigavs ur fängelset i oktober 2011, men skall avtjäna ytterligare tre år i USA under villkorlig frigivning.

Sedan 1959 har uppskattningsvis två miljoner kubaner lämnat Kuba legalt och illegalt, flertalet finns i USA. De som lämnade Kuba i kölvattnet av revolutionen har utgjort den hårda kärnan i den kubanska exil som avvisat tanken på närmare kontakt mellan ländernas regeringar. Denna grupp är en politisk maktfaktor i USA:s utrikespolitik gentemot Kuba och låsningen i relationen mellan USA och Kuba kan till viss del härledas till påtryckningar från denna lobbygrupp som främst finns i Florida.

Trots dessa svårigheter pågår ett samarbete mellan USA och Kuba på tjänstemannanivå inom en rad olika områden, bland annat migrations- och narkotikabekämpningsfrågor.