Handel med Panama

Ekonomisk översikt
Den panamanska tillväxten har under senare år legat på en relativt konstant nivå och tillhört de högsta i Centralamerika, samtidigt som inflationen varit låg. Trots detta är arbetslösheten fortsatt hög och över 30 procent av befolkningen lever i fattigdom. Panama använder den amerikanska dollarn som officiell valuta, men under namnet Balboa. Landet har inte heller någon egen centralbank. Till följd av detta saknar Panama reella möjligheter att föra en egen penningpolitik, samtidigt som kopplingen till dollarn traditionellt sett hjälpt till att hålla inflationen nere.

Den panamanska ekonomin domineras av tjänstesektorn som står för över 70 procent av landets BNP. Förutom Panamakanalen utgör även frihandelszonen Colón en stor del av tjänstesektorn. Frihandelszonen är världens näst största och står för 7 procent av Panamas BNP. Panama har även utvecklat en omfattande banksektor. Efter en nedgång i lönsamhet i början av 2000-talet har banksektorn under de senaste tre åren noterat en uppgång, delvis som en följd av den allmänna konjunkturuppgången. Från att under 1990-talet ha varit tämligen oreglerad, omgärdas banksektorn numera av ett relativt omfattande regelverk, inte minst vad gäller penningtvätt. Exporten har traditionellt sett utgjorts av bananer, kaffe, räkor och socker. På senare år har framförallt banan- och räkexporten minskat, medan exporten av nyare exportvaror som tonfisk, melon och ananas ökat.

Panama har under lång tid dragits med en omfattande utlandsskuld. Regeringen Torrijos budgetreformarbete inkluderar målsättningen att kraftigt minska utlandsskulden och en minskning har också skett under president Torrijos första år vid makten. Kort efter tillträdet år 2004 presenterade Torrijos även en plan för bekämpning av fattigdom och arbetslöshet. Saneringar av statsfinanserna har dock gjort det svårt öka de offentliga utgifterna, vilka redan är höga med latinamerikanska mått mätt.

Prognoser för år 2007 visar på en fortsatt hög tillväxt och en BNP per capita som är högst i Centralamerika. Även en minskad utlandsskuld är att förvänta. Till följd av tjänstesektorns storlek är emellertid den panamanska ekonomin starkt beroende av konjunkturer i den internationella handeln. Vidare kommer Panama under de närmsta åren att stå inför stora kostnader i samband med kanalutvidgningen, vilket kan innebära en ytterligare ansträngning av statsfinanserna och svårigheter att minska fattigdomen.

Bilaterala förbindelser med Sverige
Sveriges export till Panama ökade år 2006 med 45 procent och uppgick till 385 miljoner SEK. Importen ökade under samma period med 134 procent och uppgick till 180 miljoner SEK. Enligt preliminära siffror utgjorde Sverige under år 2006 Panamas fjärde största exportland. Den svenska importen utgörs till största delen av frukt.

Ett flertal svenska företag finns representerade i Panama, varav ett antal med kontor.  Andra är representerade genom dotterbolag. Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Panama City.

Ambassaden har upprättat en lista över företag med svensk anknytning i Panama. Företagslistan finns att tillgå som word-dokument.

> Se Svenska företag i Panama