Montenegro återuppstod våren 2006 som självständigt land för första gången sedan 1918. En folkomröstning den 28 maj under EU:s överinseende innebar en knapp men ändå kvalificerad majoritet (mer än 55% av rösterna) för självständighet. Regeringskoalitionen red på framgångsvågen från folkomröstningen och säkrade egen majoritet i parlamentet under de påföljande valen.
Regeringskoalitionen ledd av Milo Djukanovic och hans Demokratiska socialistparti (DPS) förefaller att sitta säkert vid makten om än med knapp parlamentarisk majoritet. EU-integration och ekonomiska reformer får betraktas som partiets profilfrågor.
Oppositionen utgörs nu av tre block, Rörelsen för förändring (PzP), Serbiska Listan (SNS) och Socialistiska Folkpartiet (SNP).
Den 22 oktober 2007 trädde Montenegros nya författning i kraft. De politiska diskussioner som föregick parlamentsbeslutet dominerades av identitetsfrågor som flagga, nationalsång, språk och kyrkans ställning. Montenegro är inte drabbat av de problem med samarbete med Haag-tribunalen (ICTY) som Serbien har.
Montenegros SA-avtal med EU skrevs under och ratificerades i parlamentet hösten 2007 och interimsavtalet trädde ikraft den 1 januari 2008.
Inom ramen för EU- och NATO-närmande framhäver Montenegro sin tradition av goda grannrelationer.
Montenegro överlämnade sin ansökan om EU medlemskap den 15 december 2008 till det franska ordförandeskapet.