Om Panama

Landrapport Panama

Basfakta 
Folkmängs: 3,3 miljoner
Statsskick: Republik, enhetsstat
Huvudstad: Panama City
Valuta: USD under namnet Balboa (PAB) 1 PAB = 1 USD
President: Martin Torrijos Espino
Utrikesminister: Samuel Lewis Navarro
BNP: 18,3 miljarder USD
BNP tillväxt: 8,1 %
BNP per capita: 5579 USD
Inflation: 2,5 %
Arbetslöshet: 8,6 %
Bytesbalans: -378,2 miljoner USD
Utlandsskuld: 7788 miljoner USD
Sveriges export: 410 miljoner SEK (januari – oktober 2007)
Sveriges import: 142 miljoner SEK (januari – oktober 2007)
Största exportmarknader: USA, Spanien, Nederländerna
Största importmarknader: USA, Costa Rica, Japan

Historisk översikt
Panama upptäcktes 1501 av Rodrigo de Batistas. Dessförinnan beboddes Panama av urfolk, som idag utgör ca 6 procent av den totala befolkningen. Panama var en del av det spanska väldet fram till år 1811 då delar av nordvästra Sydamerika bröt sig loss från Spanien och så småningom bildade Gran Colombia 1819. Efter Gran Colombias sönderfall blev Panama en del av Republiken Colombia. 1903 förklarades landet med stöd av USA och Frankrike självständigt. I samband med självständigheten tillerkändes USA suveränitet över en landremsa inom vilken Panamakanalen skulle komma att byggas. Kanalen stod klar 1914. Efter självständigheten dominerades den panamanska politiken av en inhemsk politisk och ekonomisk elit. Under senare delen av 1960-talet fick denna elit se sig utmanad av en allt starkare militärmakt, vilket kulminerade i statskuppen år 1968 och den därpå följande militärdiktaturen under Omar Torrijos. År 1977 undertecknade Panama de så kallade Torrijos-Carterfördragen med USA, enligt vilka Panama skulle återfå kontrollen över Panamakanalen den 31 december 1999. När resultatet i valet 1989 inte respekterades och spänningarna mellan länderna ökade, invaderades Panama av USA.

Politisk översikt
Tiden efter 1989 har präglats av en relativt stabil demokratisk utveckling. I de kombinerade president- och parlamentsvalen 2004 segrade Martín Torrijos Espino, son till Omar Torrijos, och dennes parti PRA över den sittande presidenten Mireya Moscoso. Regeringen Torrijos har under sina första år vid makten genomfört relativt långtgående ekonomiska reformer i syfte att sanera statsfinanserna. Motståndet mot reformerna har tidvis varit starkt och ett förslag till reform av det nationella socialförsäkringssystemet CSS (Caja de Seguro Social) tvingades ändras radikalt efter omfattande protester.
Den viktigaste frågan under Torrijos regeringstid har varit förslaget att utvidga Panamakanalen i syfte att öka dess transportkapacitet. Efter att förslaget godkänts av presidenten och parlamentet, genomfördes i oktober 2006 en folkomröstning om utvidgningen. Ja-sidan vann en betydande seger med över 70 procent av rösterna, ett resultat som har stärkt Torrijos.
Utrikespolitiskt är USA Panamas viktigaste allierade. Landet är Panamas största handelspartner och har fortfarande enligt Torrijos-Carterfördragen rätt att intervenera i Panama om Panamakanalens neutralitet hotas. USA och Panama skrev i december 2006 under ett bilateralt frihandelsavtal, vilket väntar på godkännande i den amerikanska kongressen. Relationerna till grannländerna och övriga länder i regionen är mestadels goda och Panama valdes år 2006 in i FN:s säkerhetsråd som representant för Latinamerika och Karibien, efter det att varken Venezuela eller Guatemala lyckats få erforderligt antal röster. Tidvis har emellertid relationerna till Colombia varit ansträngda till följd av att den interna väpnade konflikten i Colombia spridit sig till gränstrakterna mot Panama. Panama har under senare år även utvecklat ett omfattande politiskt och ekonomiskt samarbete med Taiwan, vilket tidvis lett till en viss spänning i relationerna med Kina. Panama saknar sedan 1990 försvarsmakt.

Mänskliga rättigheter
Panama har ratificerat samtliga centrala konventioner angående de mänskliga rättigheterna. Kritik har dock riktats bl.a. mot situationen i landets fängelser och mot behandlingen av colombianska flyktingar. År 2001 upprättades en sanningskommission, Comisión de la Verdad, med syfte att utröna brott mot de mänskliga rättigheterna under militärdiktaturen mellan 1968 och 1989. Vad gäller yttrande- och tryckfrihet förekommer de facto viss censur samt hot och påtryckningar mot journalister. Även gatubarn och barnprostitution förekommer. Kulturell och traditionsbunden könsdiskriminering drabbar kvinnor och kvinnomisshandel i hemmet är ett utbrett problem. Även landets minoriteter diskrimineras. 

Ekonomisk översikt
Den panamanska ekonomin domineras av tjänstesektorn som står för ca 75 procent av landets BNP. Under senare år har landet haft en stark ekonomiskt tillväxt, samtidigt som inflationen varit låg. Trots detta är arbetslösheten fortsatt hög och uppskattningsvis 40 procent av befolkningen lever i fattigdom. Panama använder den amerikanska dollarn som officiell valuta, men under namnet Balboa. Landet har inte heller någon egen centralbank. Till följd av detta saknar Panama reella möjligheter att föra en egen penningpolitik, samtidigt som kopplingen till dollarn hjälpt till att hålla inflationen nere. Landets främsta inkomstkälla är Panamakanalen.

Förutom Panamakanalen utgör även frihandelszonen Colón och den finansiella sektorn viktiga delar av ekonomin. Landets främsta exportprodukter utgörs av tonfisk, bananer, meloner och räkor. Huvudsakliga importprodukter är kapitalvaror, oljeprodukter och livsmedel.

Panama har under lång tid dragits med en omfattande utlandsskuld. Regeringen Torrijos budgetreformarbete inkluderar målsättningen att kraftigt minska utlandsskulden, något som också har påbörjats. Kort efter tillträdet år 2004 presenterade Torrijos även en plan för bekämpning av fattigdom och arbetslöshet. Saneringar av statsfinanserna har dock gjort det svårt att öka de offentliga utgifterna, vilka redan är höga med latinamerikanska mått mätt.

Till följd av tjänstesektorns storlek är den panamanska ekonomin starkt beroende av internationella konjunkturer. Vidare kommer Panama under de närmsta åren att stå inför stora kostnader i samband med kanalutvidgningen, vilket kan innebära en ytterligare ansträngning av statsfinanserna och svårigheter att minska fattigdomen.

Bilaterala förbindelser med Sverige
Under perioden januari – oktober 2007 steg svensk export till 410 miljoner SEK, vilket utgjorde en ökning på 28 procent jämfört med samma period året innan. Emellertid sjönk importen under samma period med omkring 16 procent från 170 till 142 miljoner SEK. Den svenska importen utgörs till största delen av frukt. I början av år 2008 undertecknades ett bilateralt avtal som torde innebära ökat skydd för svenska investeringar i landet.

Ett flertal svenska företag finns representerade i Panama, varav ett antal med kontor, bland dem Ericsson.  Andra är representerade genom dotterbolag. I början av 2008 undertecknade Sverige och Panama ett bilateralt investeringsskyddsavtal vilket torde ge svenska investeringar i landet ett ökat juridiskt skydd.  Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Panama City.