Om Panama

Basfakta

Historisk översikt

Panama har ett strategisk läge i Latinamerika vilket har påverkat landets historia. Innan Spaniens erövring av landet, 1501, bestod befolkningen främst av svedjebrukare och kassavaodlare. Idag utgör urbefolkningen ca 6 procent av den totala befolkningen. Panama var en del av det spanska väldet fram till år 1811 och blev så småningom del av Gran Colombia med Colombia, Venezuela och Ecuador. Landet förklarades självständigt 1903 med stöd av USA och Frankrike. I samband med självständigheten tillerkändes USA suveränitet över en landremsa inom vilken Panamakanalen skulle komma att byggas. Kanalen stod klar 1914. Efter självständigheten dominerades det offentliga livet i Panama av en inhemsk politisk och ekonomisk elit. Eliten blev senare alltmer utmanad av en stark militärmakt, vilket kulminerade i statskuppen 1968 och den därpå följande militärdiktaturen under Omar Torrijos. År 1977 undertecknade Panama de så kallade Torrijos-Carterfördragen med USA, enligt vilket Panama skulle återfå kontrollen över Panamakanalen den 31 december 1999. År 1983 tog militärdiktatorn Manuel Antonio Noriega kontrollen och styrde fram tills USA invaderade Panama 1989. Noriega dömdes senare till fängelse i USA för pengatvätt.

Politisk översikt

Tiden efter 1989 har präglats av en relativt stabil demokratisk utveckling. I de kombinerade president- och parlamentsvalen 2004 segrade Martín Torrijos Espino, son till Omar Torrijos. Den viktigaste frågan under Torrijos regeringstid har varit förslaget att utvidga Panamakanalen i syfte att öka dess transportkapacitet. Efter att förslaget godkänts av presidenten och parlamentet genomfördes 2006 en folkomröstning och ja-sidan vann med över 70 procent av rösterna. Nästa år, 2009, hålls det val igen och alltmer uppmärksamhet börjar riktas mot det. Panama har haft en stark ekonomisk tillväxt under den nuvarande administrationen. Det finns dock en oro över stigande inflation och kriminalitet.

Regeringen har angett som kortsiktigt mål att lösa stigande matprisinflationen, utöka skattesänkningar för låginkomst hushåll, subventionera lån för att stimulera jordbruksproduktion. De har även skapat ett nationellt utvecklingsråd, Consejo de la Concertación Nacional para el desarrollo, som skall bringa samman civila samhället och privata sektorns organisationer för att medverka i utformande och implementering av projekt för att förbättra infrastrukturen i samhällen.

Utrikespolitiskt är USA den viktigaste allierade och största handelspartner till Panama. USA har fortfarande enligt Torrijos-Carterfördragen rätt att intervenera i landet om Panamakanalens neutralitet hotas. De två länderna skrev i december 2006 under ett bilateralt frihandelsavtal, vilket väntar på godkännande i den amerikanska kongressen. Det är osannolikt att avtalet godkänns i år med tanke på valet i USA. Panama är öppet för andra möjligheter såsom avtal med Kanada och Mexiko. I mars skrevs ett bilateralt frihandelsavtal med Guatemala, vilket innebär att Panama tillsammans med de andra länderna i Centralamerica kan arbeta för en centralamerikansk tullunion och även öppna för frihandel med EU inom ramen för det avtal som nu förhandlas.

Relationerna till grannländerna och övriga länder i regionen är mestadels goda och Panama ingår i FN:s säkerhetsråd som representant för Latinamerika och Karibien. Tidvis har emellertid relationerna till Colombia varit ansträngda till följd av att den interna väpnade konflikten i gränstrakterna mot Panama vilka har inneburit en flyktingström från över gränsen. Sedan 1990 saknar Panama försvarsmakt.

Mänskliga rättigheter

Panama har ratificerat samtliga centrala konventioner angående de mänskliga rättigheterna. Kritik har dock riktats bl.a. mot situationen i landets fängelser och mot behandlingen av colombianska flyktingar. År 2001 upprättades en sanningskommission, Comisión de la Verdad, med syfte att utröna brott mot de mänskliga rättigheterna under militärdiktaturen mellan 1968 och 1989. Vad gäller yttrande- och tryckfrihet förekommer de facto viss censur samt hot och påtryckningar mot journalister. Kulturell och traditionsbunden könsdiskriminering drabbar kvinnor och kvinnomisshandel i hemmet är ett utbrett problem. Gatubarn och barnprostitution förekommer och det finns uppgifter om att landets minoriteter diskrimineras. 

Ekonomisk översikt

Den panamanska ekonomin domineras av tjänstesektorn som står för ca 75 procent av landets BNP. Under senare år har landet haft en stark ekonomisk tillväxt och under 2007 var landet ett av de snabbast växande med en tillväxt på 11,2 procent. Under perioden 2004-2006 har den årliga tillväxten legat på omkring 8 procent.

Panama har inte egen centralbank, vilket innebär att landet saknar möjligheter att föra en egen penningpolitik. Till följd av tjänstesektorns storlek är den panamanska ekonomin starkt beroende av internationella konjunkturer. Inflationen har stigit kraftigt och i Panama nådde den 9,6 procent i juli 2008 efter att ha legat på ett medel av 1,5 procent under de senaste 20 åren. Ökningen beror främst på stigningen i de globala mat- och oljepriserna.

Landets främsta inkomstkälla är Panamakanalen, andra viktiga inkomster är frihandelszonen Colón och den finansiella sektorn. Regeringen har lanserat ett projekt för att bygga ut kanalen till 2014 med målet att fördubbla trafiken till 2025. Frihandelszonen är den näst största i världen.

Panama har under lång tid dragits med en omfattande utlandsskuld. Regeringens budgetreformarbete inkluderar målsättningen att kraftigt minska utlandsskulden, vilket har påbörjats. Kort efter tillträdet presenterade Torrijos även en plan för bekämpning av fattigdom och arbetslöshet. Saneringar av statsfinanserna har dock gjort det svårt att öka de offentliga utgifterna, vilka redan är höga med latinamerikanska mått mätt.

Bilaterala förbindelser med Sverige

Ett flertal svenska företag finns representerade i Panama, varav ett antal med kontor, bland dem Ericsson, och andra är representerade genom dotterbolag. I början av 2008 undertecknade Sverige och Panama ett bilateralt investeringsskyddsavtal vilket ger svenska investeringar i landet ett ökat juridiskt skydd.  Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Panama City.

Under perioden januari – juni 2008 sjönk den svenska exporten med 15 procent jämfört med motsvarande tid året innan, från 237 miljoner SEK till 201 miljoner SEK. Importen steg under samma period med 67 procent från 71 miljoner SEK till 118 miljoner SEK. Den svenska importen utgörs till största delen av frukt.