Ambassaden och UD:s presstjänst arrangerade i mitten av januari en resa för en grupp finländska chefredaktörer och resan resulterade i en rad nyhetsartiklar och ledarkommentarer. Hufvudstadsbladets (51 000 ex) chefredaktör Max Arhippainen tog i en huvudledare upp utgångsläget inför det svenska riksdagsvalet, hösten 2006. Arhippainen ansåg att det inte alls längre är givet att det blir ett regeringsskifte vid höstens val, även om det såg så ut för ett halvår sedan. "Idag utstrålar Göran Persson tillförsikt inför höstens val, medan borgarna efter sin långvariga medvind verkar ha förlorat styrfart". Enligt Arhippainen undviker nu Fredrik Reinfeldt noga att skrämma bort de välfärdsälskande marginalväljarna, eftersom man i Sverige inte helt enkelt vinner ett val genom att kräva sänkta skatter och nedmonterat välfärdssamhälle. "I själva verket är han så försiktig att han i den finländska gruppens ögon lät som en tvättäkta socialdemokrat själv. Våra egna marknadsekonomiska sossar à la Lipponen låter stockkonservativa i en jämförelse", skrev Arhippainen.
Helsingin Sanomats (430 000 ex) chefredaktör Janne Virkkunen konstaterade också, i sin söndagskolumn, att "de borgerliga partierna nu mest verkar vara en ljummen version av socialdemokrati. De sätter inte som mål att genomföra någon strukturell förändring, utan målet är framför allt ett maktskifte".
Enligt Virkkunen finns i Sverige "en relativt djup misstanke om att Finland någon vacker dag skulle kunna ansöka om medlemskap i Nato, utan att berätta det för svenskarna. Persson lär till och med ha frågat den dåvarande presidenten Ahtisaari om detta vid ett toppmöte".
I en ledare om svensk och finsk säkerhetspolitik ansåg Helsingin Sanomat att det, trots att båda länderna har alliansfriheten som en ledstjärna, också finns skillnader mellan länderna. Medan Finland, skrev tidningen, vill hålla dörren öppen för Nato ifall regeringen skulle anse att det ligger i landets intresse att ansluta sig, visar de senaste dagarnas Natodebatter i Sverige att ett medlemskap inte kommer att vara ett aktuellt ämne under höstens val. "Till och med moderaterna tycker alltså att en anslutning av Sverige till Nato befinner sig bakom två bastanta lås, och man har inte sett skymten av en nyckel", ansåg Helsingin Sanomat.
Suomen Kuvalehti (102 000 ex) ägnade också en ledare åt att jämföra svensk och finsk försvarspolitik. Enligt tidningen kommer Finland på sikt att gå med i Nato, medan Sverige ändå kan stanna utanför, eftersom landet valt ett annat samarbete. "Ett försvar som utgör en del av industripolitiken har sitt ursprung i landets historia, men det är också ett tämligen vinstbringande val. På detta vis kan svenskarna sälja material till länder både inom och utanför Nato. Med sin vapenindustri konkurrerar landet med amerikanare, fransmän och britter. Perssons linje är tydlig och den kan kritiseras endast på idealistiska grunder", skrev Suomen Kuvalehti i sin ledare.
Tidningen Maaseudun Tulevaisuus (84 000 ex), som påminner om svenska Land, med den skillnaden att Maaseudun Tulevaisuus utkommer tre gånger i veckan, uppmärksammade den svenska regeringens satsning på bioenergi. Sveriges statsminister Göran Persson vill, enligt tidningen, att Sverige, med omfattande investeringar i förnyelsebara energikällor, ska bryta oljeberoendet inom 20 år. Visserligen ligger den finska skogsindustrin före när det gäller användningen av skogsenergi, men skrev MaaseudunTulevaisuus i en ledarkommentar "ändå duger vårt västra grannland i flera avseenden som förebild med sina energilösningar. Hos oss planeras förbränningsanläggningar, i Sverige är de redan i användning." I en intervju för Hufvudstadsbladet sade moderatledaren Fredrik Reinfeldt att han satt två villkor för ett svenskt medlemskap i Nato. "Det ena är att Sverige bör agera i nära anknytning till Finland, allra helst i samma fas", sade Reinfeldt. Det andra villkoret är, sade han, av mera inrikespolitisk karaktär: "Den breda samsynen är viktig, därför kan vi inte föra in Sverige i Nato förrän vi har socialdemokraterna med oss", sade Reinfeldt.
Flera tidningar i Finland uppmärksammade Dagens Nyheters ledare (19.1 2006), där Finland får beröm bland annat för sin EU-politik, skolpolitik och energipolitik. Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) konstaterade i en ledare, att tiderna har förändrats. "Det har inte gått så många år sedan man i Sverige förknippade Finland med finndjävlar, som störde ordningen i folkhemmet. Nu har man nått till den punkten, då mycket är bättre i Finland än i Sverige, sett ut vår västra grannens perspektiv". Även om Finland ibland används som tillhygge i den svenska inrikespolitiska debatten så innehåller jämförelserna också "beundran, avund och förundran", skrev Turun Sanomat.
Den svåra bussolyckan utanför Arboga fick stora rubriker i de flesta finländska tidningar. Finska notisbyrån rapporterade att det rörde sig om den svåraste bussolyckan i Sverige på många år och att det kommer att ta ett år att kartlägga orsakerna till den.
Trängselavgifterna i Stockholm var ett populärt ämne på de finländska tidningssidorna under januari. Affärstidningen Kauppalehti (81 000 ex) berättade om familjeföretaget Dafo Brand AB, som kommer att drabbas av 40 000 kronor i extra kostnader under den sju månader långa försöksperioden. Turun Sanomat rapporterade om att trängselskatten "irriterade Stockholmsbilisterna", medan Hufvudstadsbladet intervjuade en nöjd taxichaufför som "njuter av Stockholms tomma gator". Taxametern tickar inte i köerna längre, resorna blir snabbare och billigare, enligt taxichauffören. Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex) skrev att trängelsavgifterna kan komma att sprida sig också till Göteborg, sedan miljöpartiet aviserat att de tänker ställa ett sådant krav i sitt kommande valmanifest. Aamulehti ansåg i en ledarkommentar, att trängselavgifterna är ett typiskt resultat av politisk kohandel. "Även om de motiveras med att man vill minska trafiken, finns i bakgrunden också ett behov från de regerande socialdemokraternas sida, att trygga miljöpartiets stöd för Göran Perssons regering. Trängelsavgifterna är priset för detta stöd", skrev Aamulehti.
På ekonomisidorna noterade flera tidningar att det nu går "sällsynt bra" för den svenska ekonomin. "Få statsministrar har i inledningen av ett valår en så god ekonomi som vapen som den svenska statsministern Göran Persson", rapporterade Helsingin Sanomat.
Det stundande ärkebiskopsvalet noterades av flera tidningar. Vasabladet (26 000 ex) konstaterade att valet kommer att bli "historiskt", eftersom kyrkan denna gång själv väljer sin ärkebiskop. Helsingin Sanomat citerade den svenske journalisten Anders Carlgren, som i en artikel i Svenska Dagbladet, använt ord som "fars" och skandal" för att beskriva valet.
"Sverige sviker offer för hedersrelaterat våld", rapporterade Hufvudstadsbladet med anledning av 4-årsdagen för mordet på Fadime Sahindal. "Både polisen och socialtjänsten måste bli bättre på att bemöta invandrarkvinnor som vill anmäla brott. Det får inte gå så att kvinnorna tappar självförtroendet efter kontakten med myndigheterna, sade Sara Mohammed, ordförande för föreningen "Glöm aldrig Fadime och Pela", till tidningen.
Flera tidningar innehöll under januari avskedsintervjuer med Sveriges ambassadör Ulf Hjertonsson. Till Turun Sanomat sade Hjertonsson att relationerna mellan Sverige och Finland inte varit så intensiva och djupgående som nu under hela den tid Finland varit en självständig republik. Hjertonsson sade också att han inte någon annanstans under sin diplomatbana stött på en sådan gästfrihet, som i Finland. I intervjun i Hufvudstadsbladet liknade Hjertonsson sin tid i Helsingfors som "huvudrätten" under hans 40 år långa karriär vid UD, och nu väntar desserten i New York. I intervjun konstaterade Hjertonsson att man i Finland håller "Natooptionslyktan tänd", medan den i Sverige är släckt. "I Sverige är det en självklarhet, som saknar aktualitet", sade Hjertonsson.
Pressrådet Anders Eriksson berättade i ett tal vid mediedagarna i Vasa om det stöd till undervisningen i svenska i Finland som nu utreds i Sverige. Vasabladet och flera andra tidningar uppmärksammade talet.
Finlands kommunikationsminister Susanna Huovinen sade vid ett seminarium i mitten av januari, att hon tänker se till att båda SVT:s kanaler kommer att bli tillgängliga för TV-tittarna i Finland. Det kommer visserligen att krävas ett accesskort för att kunna se sändningarna, men dessa kommer att delas ut "gratis eller nästan gratis", rapporterade Vasabladet. Turun Sanomat kommenterade frågan om återutsändningarna av SVT:s program i Finland i ett ledarstick. "Man kan fråga sig, hur angeläget det är att med offentliga medel stödja programutbyte av den här typen, när den tekniska utvecklingen hela tiden erbjuder nya möjligheter till TV-utbyte mellan olika länder. Ministeriet måste undersöka, hur stort det verkliga behovet är och om det finns andra möjligheter. Samtidigt finns det skäl att komma ihåg, att en inskränkning av SVT:s program i Finland, givetvis också minskar den svenska statens intresse av att förmedla Yles program till den finskspråkiga minoriteten i Sverige", skrev Turun Sanomat.På kultursidorna uppmärksammade två tidningar, Huvudstadsbladet och Vasabladet, Riksteaterns kommande turné till Finland, med Lars Noréns nya uppsättning "Terminal". Hufvudstadsbladet intervjuade Fredrik Lindström med anledning av hans TV-serie om dialekter som också omfattar en del av de finlandssvenska dialekterna.