Om Colombia

Kort landöversikt - Colombia
    
Basfakta
Folkmängd: 47,6 miljoner (2008)
Statsskick: Republik, enhetsstat 
Huvudstad: Bogotá
Valuta: Colombiansk peso
Språk: Spanska
President: Álvaro Uribe Velez
Utrikesminister: Jaime Bermúdez Merizalde
BNP: 172 miljarder USD (2007-nominell), (206,8 miljarder USD 2008)
BNP tillväxt: 7,7% (2007), (3,6 % 2008)     
BNP per capita: 3660 USD (2007), (4344 USD 2008)
Inflation: 5,7% (2007), (7,5% 2008)
Arbetslöshet: 11,2% (2007), (11,8% 2008)
Utlandsskuld: 41,386 miljarder USD (2007), (39,7 miljarder USD 2008)
Viktiga handelspartner: USA, Venezuela, Ecuador, Mexiko och Brasilien
Viktigaste exportprodukterna: olja, kaffe, kol, nickel, smaragder och snittblommor  
Viktigaste importprodukterna: industriell utrustning och transportutrustning, kemikalier, pappersprodukter och bränslen.      Sveriges export: 712 miljoner SEK (2007)   
Sveriges import: 458 miljoner SEK (2007)

Kort historisk bakgrund
Det område som omfattar det nuvarande Colombia var ursprungligen bebott av urfolk som migrerat från Centralamerika och Karibien. Bland annat fanns muiscafolket som var skickliga guldhantverkare. Guldet lockade spanjorerna, som kom i början av 1500-talet. Det bidrog till uppkomsten av legenden om guldriket El Dorado, som ofta tillskrivs Colombia. Förutom ättlingar till européer utgörs Colombias befolkning av urfolk, 2 procent av den totala befolkningen, och afrocolombianer, uppskattningsvis 25 procent. Colombia förblev en spansk koloni (Nya Granada) fram till självständighetsdeklarationen 1810. År 1819 bildade Colombia Gran Colombia tillsammans med nuvarande Ecuador, Venezuela och Panama. Dagens Colombia bildades först då Gran Colombia föll samman 1830. Panama tillhörde dock Colombia fram till 1903 då landet, med hjälp av USA och Frankrike, förklarades självständigt.

Politisk översikt 
Álvaro Uribe valdes till president 2002 och omvaldes 2006 efter att omval möjliggjordes genom ändring av konstitutionen. Omvalet blev ifrågasatt då en av parlamentsledamöterna, Yidis Medina, dömdes för bestickning efter att ha mottagit politiska tjänster i utbyte mot att rösta för ändringen. Nu diskuteras om ännu en ändring av konstitutionen skall genomföras för att möjliggöra att Uribe ställer upp år 2010. Kritik har framförts rörande vad förändringen kan innebära för Colombias demokrati och institutionella förtroende samt påverkan bland investerare.

Parlamentet har skakats av en stor skandal där ett 60-tal parlamentariker står anklagade för samröre med paramilitären (väpnad högermilis) och ett antal fängelsedomar har utdömts av Högsta Domstolen. Skandalen, som benämns ”parapolítica”, handlar om politikers relationer och samarbete med paramilitären samt paramilitärens politiska och ekonomiska makt. Även statsåklagarmyndigheterna utreder ett stort antal ärenden om parapolítica i relation till lokalt och regionalt folkvalda politiker. Den har lett till en konflikt mellan presidenten och Högsta Domstolen, där presidenten öppet anklagar domstolen för att vara i opposition mot regeringen.
 
Enligt opinionssiffrorna är Uribe mycket populär bland folket. Mycket av hans popularitet bottnar i att han genom sin hårdföra demokratiska säkerhetspolitik, Política de seguridad democrática, åstadkommit en förbättring av säkerheten och minskad brottslighet. Antalet mord, kidnappningar och massakrer har minskat avsevärt. Säkerhetssituationen är dock fortfarande allvarlig i de delar av landet som är hårdast drabbade av den interna väpnade konflikten, såsom gränsområdena till Ecuador och Venezuela samt Stillahavskusten.

Den interna väpnade konflikten  
I Colombia pågår sedan mer än 40 år en intern väpnad konflikt. Några av de viktigaste orsakerna till konflikten är fattigdom, social- och ekonomisk orättvisa samt regionala skillnader i kombination med en svaga statliga institutioner som historiskt inte kunnat kontrollera hela territoriet. Aktörerna i konflikten är gerillagrupperna FARC, med ca 10 000 stridande, och ELN, med 2 000-3 000 stridande. Paramilitären i landet avväpnades och demobiliserades 2004 – 2006 och enligt regeringen finns inte de paramilitära grupperna kvar. Dock finns så kallade ”nya illegala grupper” enligt OAS och UNHCR består dessa bland annat av före detta paramilitärer och som har en stark koppling till droghandel.

Regeringen har under år 2008 gjort en rad tillslag mot FARC, som bland annat slagit ut flera ur gerillans ledarskikt. Colombianska säkerhetsstyrkor bombade ett FARC-läger, och dödade ledaren Raúl Reyes, på ecuadorianskt territorium i mars 2008. I juli fritogs 15 kidnappade från FARC, bland annat Ingrid Betancourt, före detta presidentkandidat, och tre amerikanska militärer i en spektakulär operation utan att ett enda skott avlossades. Aktionen har dock senare kritiserats då det framkommit att Colombiansk militär bland annat använt ICRS:s skyddade märke.

Avhoppare från gerillan erbjuds förmåner om de deserterar, något som närmare 8 000 har gjort de senaste tre åren. President Uribe har meddelat att alla medlingsförsök måste ske direkt mellan FARC och regeringen, medan FARC, å sin sida, har sagt att det inte är aktuellt att fredsförhandla så länge Uribe har makten. Den tidigare internationella medlingen mellan de två parterna har helt upphört.
Samtal mellan den colombianska regeringen och ELN är frysta sedan slutet av 2007. Intern splittring inom gerillan förklarar till stor del svårigheterna att komma överens med motparten.
Samtliga illegala väpnade grupper finansieras i dag genom inblandning i olika delar av narkotikahandeln, samt genom kidnappningar och utpressning. Colombia är största producenten av kokain i världen. Smugglingen sker via de långsträckta kustremsorna eller med flyg. På så vis är droghandeln inte endast ett problem i sig, utan underblåser också konflikten.        
Mänskliga rättigheter och den humanitära situationen
Colombia har ratificerat samtliga centrala FN-konventioner för mänskliga rättigheter. Dock har den långdragna interna väpnade konflikten haft förödande konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i landet. Övergrepp begås främst av de illegala väpnade grupperna men även av statliga aktörer. Försvarare av mänskliga rättigheter i landet arbetar under svåra förhållanden och såväl mord som hot mot dessa förekommer. Andra särskilt utsatta grupper är barn och ungdomar, kvinnoorganisationer, urfolk, afrocolombianer, fackföreningsaktiva, journalister samt jurister. Straffriheten är utbredd.
Som en konsekvens av konflikten har Colombia i dag en av de värsta humanitära kriserna i världen med ca tre miljoner internflyktingar. Varje år tvingas över 200 000 personer lämna sina hem och antalet nya internflyktingar 2008 är det högsta på 23 år enligt den enskilda organisationen CODHES. Colombia har en av de mest långtgående lagstiftningarna för internflyktingar och regeringen har gjort stora ekonomiska ansträngningar för att leva upp till kraven enligt lag. Flertalet har tvingats fly upprepade gånger och åtskilliga har sökt skydd i grannländerna. UNHCR rapporterade att vid slutet av 2007 hade mer än 500 000 colombianer flytt landet, varav hälften till Ecuador.
Colombia är det land i världen där personminor dödar och skadar flest människor. Trots att statliga styrkor upphört med användningen ökar antalet fall på grund av gerillagruppers användning. Användningen av personminor hindrar flyktingar från att fly från våldet och kan leda till isolering av samhällen.
De regionala skillnaderna i landet är påtagliga, mest utsatta är gränserna till Ecuador och Venezuela samt Stillahavskusten. Människohandel förekommer och Colombia uppges vara såväl ett transit-, destinations- och ett ursprungsland.
För mer information hänvisas till Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Colombia samt om den humanitära situationen (januari 2008). 

Ekonomi och handelspolitik
Colombia har haft en stabil ekonomisk tillväxt under de senaste åren med cirka 8 procent för år 2007. Colombia har en oberoende centralbank, Banco de la República, som strävar efter att hålla nere inflationen, som för år 2007 låg på 5,7 procent. Ett av de större hoten mot ekonomin är de obalanserade offentliga finanserna.

USA är Colombias viktigaste exportmarknad och landets ekonomi påverkas starkt av utvecklingen i den amerikanska ekonomin. Med USA finns ett framförhandlat frihandelsavtal som för närvarande blockeras av den amerikanska kongressen. Colombia åtnjuter dock handelsfördelar genom preferenssystem kopplade till en aktiv politik mot droger. Regeringen för en frihandelsvänlig politik och har bidragit till kontinentens strävanden mot handelpolitisk integration. Colombia är medlem i Andinska gemenskapen, som nyligen inlett associeringsförhandlingar med EU. Förhandlingar om frihandelsavtal pågår även med Kanada och EFTA.

Regeringen arbetar för att utöka turismen till Colombia med motiven att dels få ökade intäkter från den internationella turismen men även för att förbättra bilden av landet och på så sätt öka investeringsintresset utomlands. Antalet turister till landet har ökat under de senaste åren.

Bilaterala förbindelser med Sverige                                                                                    Sverige eftersträvar att vara en partner för fred i Colombia. I linje med detta genomför Sverige ett utvecklingssamarbete som 2007 uppgick till ca 129 miljoner SEK. Samarbetet inriktas huvudsakligen på aktiviteter som syftar till att underlätta en förhandlingslösning av den interna väpnade konflikten, stöd för mänskliga rättigheter och hjälp till internflyktingar. Sverige samarbetar med olika FN-organ, som t.ex. UNDP och FN:s Högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR och UNHCR). Sverige stödjer även statliga institutioner som Defensoría del Pueblo (ombudsman), Riksåklagarämbetet liksom svenska enskilda organisationer och deras lokala samarbetspartners samt colombianska enskilda organisationer.  
Sveriges export till Colombia utgörs huvudsakligen av verkstadsprodukter, kemiska produkter samt papper. Sveriges import av colombianska produkter består främst av kaffe och snittblommor. Drygt ett tjugotal svenska företag har dotterbolag i Colombia, däribland Ericsson, Tetra Pak, Skandia och Alfa Laval. Ytterligare ett tjugotal colombianska företag representerar svenska företag i landet.


Rapporterna nedan behandlar den ekonomiska och politiska situationen i Colombia. Klicka på rubrikerna till höger för att läsa rapporterna i Word- och pdfformat.

2008-03-10 Goda grannar återfann balansen mellan nationell suveränitet och kampen mot terrorismen
> Se Goda grannar

2008-04-01Biobränslen i Colombia – möjlighet till utveckling eller sociala problem?
> Se Biobränslen i Colombia

2008-03-04 Colombianskt övertramp mot Ecuadors suveränitet
> Se Diplomatisk kris

2008-01-30 Humänitär kris
> Se Den humanitära krisen i Colombia

2008-01-29 Colombia och Venezuela
> Se Colombia och Venezuela - på randen till väpnad konflikt?

2007-10-29 Regionala och lokala val
> Se Demokratin vinnare - trots allt

2007-10-25 Ekonomisk och handelspolitisk rapport 2007
> Se Ekonomisk och handelspolitisk rapport 2007

2007-09-23 Associeringsavtal CAN-EU
> Se Försiktig opimism efter första rundan i Bogotá

2007-07-27 Gruv- och energisektorn i Colombia
> Se Metallurgi Colombia

2007-06-21 Parapolítica
>Se Parapolítica

2007-06-15 Narkotikarapport Colombia
>Se Narkotika

2007-06-07
Konsolideringsfasen av Plan Colombia
>Se Plan Colombia II

2007-05-18 Investeringsklimatet i Colombia
> Se klimat

2007-03-06 Människohandel - fallet Colombia
> Se Trafficking

2007-02-07 Road Show - lyckad svensk handelssatsning i Colombia
> Se Road Show

2006-11-21 Regional ekonomi - Antioquia
> Se Gyllene triangeln II

2006-09-20 Regional ekonomi - Valle del Cauca
> Se Gyllene triangeln

2006-07-26 Dialog med näringslivet om utveckling, fred och mänskliga rättigheter i Colombia
> Se Dialog med näringslivet

2006-07-11 Det politiska scenariot i Colombia - historia och framtid
> Se Partipolitisk rapport

2006-05-31 Det politiska scenariot i Colombia
> Se scenario i Colombia

2006-05-11 Seminarium om alternativ odling
> Se Alternativ odling

2006-04-28 Paramilitär infiltration av DAS i Colombia
> Se DAS i Colombia2006-04-25

2006-03-13 Världsbanksstudie – fortsatt utbredd fattigdom i Colombia
> Se Fattigdom i Colombia

2006-03-15 Starkt stöd för Uribe i Colombias nyvalda parlament
> Se Parlamentsval

2006-02-03 Colombias transportsektor
> Se Colombias transportsektor

2006-01-02
Penningtvätt i Colombia 2006
> Se Penningtvätt

2005-11-02
Ekonomisk och handelspolitisk rapport Colombia 2005
> Se Ekonomisk och handelspolitisk rapport