Medicinsk information från UD-Sidas läkarmottagning

Influensa A är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Fåglar (främst andfåglar) är den naturliga värden för fågelinfluensavirus, som sedan ibland gradvis kan utvecklas till att bli bättre anpassade till andra djurarter, bland annat gris och människa. Fågelinfluensa (på engelska avian influenza) har under lång tid drabbat fjäderfäbesättningar i olika delar av världen hårt. På senare år har man upptäckt att sjukdomen också i enstaka fall överförts direkt till människa vid nära kontakt med fjäderfä.

Influensa hos människor

Mänsklig influensa (att skilja från fågelinfluensa) är en luftvägssjukdom med hög smittsamhet mellan människor. Sjukdomen orsakas av influensavirus A, och i Sverige och övriga västvärlden ses årligen återkommande epidemier under vinterhalvåret, i Asien ofta tidigare under året. Den klassiska sjukdomsbilden vid influensa innefattar ett plötsligt insjuknande med hög feber, muskelvärk, tilltagande hosta, halsont och snuva. Hos barn kan även förekomma andra symptom som kräkningar, diarré och matningssvårigheter. Dock kan svårighetsgraden av influensa variera stort. I vissa fall kan den yttra sig som en allvarlig sjukdom med hög feber, hosta och påverkan på medvetandet. I andra fall kan den vara en lindrig övre luftvägsinfektion. Influensa kan orsaka omfattande dödlighet hos personer i riskgrupper som av olika anledningar är mer sårbara för sjukdomen. Exempel på riskgrupper är hjärt- och lungsjuka, personer med nedsatt immunförsvar och äldre (över 65 år).
Influensasmitta kan spridas snabbt, genom direkt kontakt mellan människor eller indirekt via föremål (t.ex. handtag, ledstänger) eller via vätskedroppar med virus (t.ex. vid hosta eller nysning). Inkubationstiden – tiden från att man smittas till att man blir sjuk – är en till tre dagar. En smittad person är som mest smittsam mellan ett dygn före, och två dygn efter insjuknandet.

Sammanfattning av mänsklig influensa:

• Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling nödvändig. Patient tillhörande någon av ovan nämnda riskgrupper kan dock få allvarliga komplikationer.
  
  
• Vaccination mot influensa är den viktigaste förebyggande åtgärden, och rekommenderas i första hand till personer över 65 år samt till personer i alla åldrar med hjärt- eller lungsjukdom. Vaccinet ger inget skydd mot fågelinfluensa.
  
  
• Förebyggande (profylaktiska) antivirala läkemedel, zanamivir (Relenza©) och oseltamivir (Tamiflu©), kan inte ersätta vaccination. Dessa läkemedel kan också användas för behandling av influensasjukdom.
  
  
• God handhygien och att undvika kontakt med smittade personer är viktiga förebyggande åtgärder som minskar risken för att bli smittad av influensa.

Influensapandemi

Om ett influensavirus har genomgått en större förändring i sin arvsmassa (till exempel om virus från olika värdorganismer, gris/fågel/människa, byter gener med varandra) kan det ge upphov till en pandemi – en världsomfattande epidemi, eftersom människor saknar skydd (immunitet) mot det nya viruset. Ytterligare en förutsättning för att en influensapandemi ska uppstå är att viruset lätt kan spridas från människa till människa.  
Under de senaste seklerna har det förekommit mellan tre och fem influensapandemier per århundrade. Exempel på kända pandemier av influensa under 1900-talet är Spanska sjukan, Hongkong och Asiaten. Liksom för vanlig influensa kommer vaccination att vara den viktigaste förebyggande åtgärden vid en pandemi. Det är dock troligt att tillgången på vaccin kommer att vara begränsad i början av pandemin. Man räknar med att det kommer ta 4-6 månader innan ett nytt vaccin är framställt och kan distribueras i stor skala. Då kommer ovan nämnda läkemedel att vara den enda specifika behandlingen mot influensan.

Fågelinfluensa – nästa pandemi?

För närvarande har fågelvirus, typ H5N1, påträffats hos tama och vilda fåglar i Sydostasien, Ryssland och sydöstra Europa. Sedan 2003 har drygt 100 fall av den aktuella fågelinfluensan konstaterats hos människa. Mer än hälften av de smittade människorna har avlidit i sviterna av sjukdomen. Nästan alla drabbade har varit i nära kontakt med sjuka fåglar. Emellertid har ingen effektiv spridning av smittan mellan människor uppkommit, trots att viruset funnits i området sedan 1997. Det är i dagsläget osäkert hur stort hotet om en pandemi är från detta fågelvirus. Om viruset skulle genomgå en genetisk förändring och bli smittamt mellan människor är det inte troligt att det kommer att ge upphov till samma allvarliga sjukdom som det nu cirkulerande fågelviruset. Det är möjligt att sjukdomsbilden kan bli lindrigare och kanske kommer att påminna om någon av de tidigare pandemierna (Spanska sjukan, Asiaten, Hongkong). Det kan förstås vara illa nog och innebära stora påfrestningar på individ och samhälle.

Allmänt om fågelinfluensan (av typ H5N1)

Människa kan i sällsynta fall smittas vid nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Det finns inga tecken på att sjukdom kan överföras direkt från person till person utom i rena undantagsfall. Även om influensavirus kan förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar finns det inte några data som tyder på att smitta kan drabba människa via livsmedel.
Fågelinfluensavirus är känsliga för båda de antivirala läkemedel som är registrerade mot influensa; zanamivir (Relenza©) och oseltamivir (Tamiflu©). Det sistnämnda preparatet anses mer lämpat då det tas som tabletter eller mixtur, medan det första tas som inhalationer. Det finns dock ännu inga data om dessa läkemedel kan påverka sjukdomen när den väl brutit ut.
Vaccin saknas mot fågelinfluensa. Vaccinet mot det ”vanliga” mänskliga influensa A-viruset har ingen effekt mot fågelviruset. Vissa hälsomyndigheter har dock rekommenderat att man vaccinerar sig med det vanliga influensavaccinet i områden där fågelinfluensa finns. En tanke med en sådan rekommendation är att om det blir ett utbrott av vanlig influensa A hos människor i områden med förekomst av fågelinfluensa uppstår oro (hos allmänheten, myndigheter, sjukvård) för att det skulle kunna röra sig om ett utbrott hos människor av  fågelinfluensa. Om många är vaccinerade mot vanlig influensa i ett område där fågelinfluensa pågår minskar det risken för förväxlingar och onödig oro. Ett annat skäl som nämnts för vaccination mot vanlig influensa har varit att minska risken för att ett muterat virus uppstår. Om en person som har vanlig influensa och som dessutom drabbas av fågelinfluensa – kan kontakten mellan dessa båda virus leda till att vi får ett muterat virus som kan börja spridas mellan människor. Dessa skäl att vaccinera sig mot vanlig influensa i områden där fågelinfluensa förekommer kan tyckas lite teoretiska. Den mest medicinskt motiverade indikationen är fortfarande att det är personer med vissa underliggande sjukdomar eller äldre (se riskgrupper ovan) som ska vaccineras. För övriga är det den enskildes eget frivilliga beslut om man vill låta vaccinera sig.

Förebyggande åtgärder

I länder med pågående utbrott av fågelinfluensa bör man undvika direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Noggrann handhygien, i synnerhet efter djurkontakt rekommenderas. Djupfrysning av mat påverkar inte viruset, men upphettning av fågelkött och ägg till 70°C är ett effektivt sätt att avdöda influensavirus – en åtgärd som kan rekommenderas oavsett pågående influensautbrott då köttprodukter inte sällan kan innehålla andra sjukdomsframkallande mikroorganismer (till exempel salmonella). Det finns dock inga data som tyder på att människa kan infekteras av fågelinfluensa via livsmedel.

I händelse av en pandemi, en situation som i nuläget inte föreligger, med ett för människor nytt influensavirus som smittar mellan människor, finns vissa grundläggande förebyggande åtgärder att särskilt iaktta för att minska risken för smitta. Vi anger här kortfattat vad dessa åtgärder kan innebära.

• Att undvika kontakt med misstänkt smittade personer ter sig som en tämligen naturlig åtgärd. Andra åtgärder som att minska antalet sociala kontakter har under tidigare pandemier visats vara utan påvisbar effekt.
  
  
• Den viktigaste hygieniska åtgärden (gäller alla luftvägsinfektioner) är god handhygien. Att ofta under dagen tvätta händerna med tvål och vatten, vilket avdödar influensavirus, eller tvätta med särskild handsprit. Användning hos allmänheten av enkla munskydd (face masks), liksom gummihandskar, har ett mycket tveksamt värde för att minska risken för smitta. Vid sjukhusvård av personer med smittsamma sjukdomar kan dock särskilt effektiva och tättslutande munskydd vara viktiga för sjukvårdspersonalen liksom skyddshandskar.
  
  
• Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda sig mot influensa. Tills vaccin finns tillgängligt vid en pandemi kan de registrerade läkemedlen mot influensa användas. Tamiflu© kan användas förebyggande (profylaktiskt) men skyddseffekten upphör när medicineringen avslutas. Läkemedlet kan också tas som behandling mot själva sjukdomen. För att behandlingen ska vara effektiv måste den påbörjas inom 48 timmar efter att symptom debuterat, men man får bara en måttlig påverkan på sjukdomsförloppet.
  
  Tamiflu© ges till barn som en mixtur att dricka (pulver blandas med   destillerat vatten före användning) och till vuxna som kapslar. Vid profylax tas Tamiflu© en gång per dygn, vid behandling två gånger dagligen i fem dagar. Särskild doseringsanvisning meddelas om användning blir aktuell.

Hur ska då Tamiflu© användas av vid en pandemi? Enligt den svenska nationella pandemiplanen är de antivirala läkemedlen främst tänkta för två grupper. Dels för de personer där influensa kan få ett allvarligt förlopp (se riskgrupper ovan) och dels de som har vissa viktiga arbetsfunktioner i samhället. Överfört på svenska ambassader och konsulat bör man där identifiera om det finns personal som hör till någon av ovan nämnda riskgrupper så Tamiflu© finns tillgängligt för dem. Vidare bör man avgöra vilka arbetsfunktioner som måste upprätthållas under en pandemi och hur många personer som behövs för detta. Tamiflu© bör då finnas tillgängligt att i första hand använda som tidigt insatt behandling vid misstanke om insjuknande i influensa. En eventuell evakuering av utlandsmyndighetens personal beslutas av Utrikesdepartementet från fall till fall på initiativ av myndigheten. Ett litet lager Tamiflu© har distribuerats till berörda utlandsmyndigheter att använda efter direktiv och i samråd med läkare på UD-Sida Läkarmottagning.