Sverige & Europarådet

Ministerkommittén

Europarådets beslutsfattande organ är ministerkommittén. Den svenska regeringen, liksom övriga medlemsländers regeringar, representeras av utrikesministern i ministerkommittén. Utrikesministrarna möts en gång om året. Däremellan representeras länderna i det löpande arbetet och de veckovisa mötena i ministerkommittén av ambassadörerna i Strasbourg. Ordförandeskapet roterar halvårsvis mellan medlemsländerna. Sverige är ordförande från maj till november 2008.

Parlamentariska församlingen och kongressen

Arbetet i Europarådet innefattar även andra aktörer än medlemsländernas regeringar. Europarådets parlamentariska församling, utgörs av representanter från alla medlemsländer och består av 636 ledamöter (318 ordinarie och 318 suppleanter) från de nationella parlamenten. Sveriges riksdag har utsett tolv riksdagsledamöter till medlemmar i församlingen. Den parlamentariska församlingen gör ställningstaganden i frågor av gemensamt intresse, övavakar utvecklingen i medlemsländerna, antar förslag till ministerkommittén och till medlemsländerna. Församlingen väljer Europarådets generalsekreterare, domare och kommissarien för mänskliga rättigheter.

Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter har motsvarande värdefulla uppgift för samarbetet på de lokal- och regionalpolitiska planen. Såväl församlingen som kongressen övervakar hur medlemsländerna uppfyller de skyldigheter som följer av medlemskap i Europarådet. 

Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Europarådet är kanske mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det är till denna som enskilda personer i medlemsländerna kan klaga när de anser att deras fri- och rättigheter i Europakonventionen inte respekterats av nationella myndigheter. De nationella klagomöjligheterna måste vara uttömda innan man vänder sig till Europadomstolen. I Europadomstolen sitter 47 domare, en från varje medlemsland.

Mellanstatligt samarbete

Medlemsländernas samarbete i Europarådet äger i hög grad rum genom expertmöten. Experterna förhandlar fram övervenskommelser som kan vara bindande eller rådgivande för medlemsländerna, för att sedan antas av ministerkommittén. Europarådet har också en viktig funktion för information och erfarenhetsutbyte. Experterna möts i kommittéer som kallas styr- eller expertkommittéer.

Toppmöte

Europarådet höll sitt tredje toppmöte år 2005 i Warszawa. Mötet antog en politisk deklaration, "Warszawadeklarationen", och en handlingsplan som anger riktlinjerna för organisationens verksamhet de närmaste åren.

Deklarationen klargör att all verksamhet ska bidra till Europarådets kärnmål som är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet (rule of law). Deklarationen utvecklar därefter huvudinriktningen inom de olika områdena.

Handlingsplanen omfattar fem kapitel

• kärnmålen
• nya utmaningar för att bevara medborgarnas säkerhet
• åtgärder för att bygga ett mer humant samhälle
• stärkt samarbete med andra internationella organisationer
• genomförande och reformer

Sverige var ett av sex länder som undertecknade alla tre konventionerna.

Ministermöte

I ministerkommittén hålls möten på ministernivå en gång per år, vanligen i maj. Under senare år har ministermötena ägnats framförallt åt uppföljning av olika delar av toppmötets beslut, effektivisiering av Europakonventionens skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna, samarbetet mellan Europarådet och Europeiska unionen och utveckling av samarbetet inom demokratiområdet, särskilt Europarådets nya Forum för demokratins framtid.

Sveriges profil i Europarådet

Sverige arbetar för att stärka Europarådets roll på de områden där organisationen har fördelar i jämförelse med andra organisationer, nämligen i arbetet med att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Att stärka Europadomstolen och hela Europarådets konventionsbaserade system för skydd av mänskliga rättigheter är viktiga svenska frågor.

Mänskliga rättigheter en förutsättning för fred och säkerhet

Mänskliga rättigheter är det kanske mest kända av Europarådets arbetsområden. Europakonventionen om skyddet av de mänskliga fri- och rättigheterna (Europakonventionen) trädde i kraft redan 1953. Idag har samtliga medlemsländer ratificerat Europakonventionen. Konventionen har utökats vid fler tillfällen, bl.a. med förbud mot dödsstraff, och utvecklats till ett av de mest effektiva instrumenten i världen till skydd för mänskliga rättigheter. Kontrollen att konventionen efterlevs sker också på ett unikt sätt genom Europadomstolen för mänskliga rättigheter. På regeringens webbplats för mänskliga rättigheter finns mer information.

Kommissarien för mänskliga rättigheter

Svensken Thomas Hammarberg tillträdde i april 2006 ämbetet som Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter.

I kommissariens mandat ingår att främja utbildning och ökad medvetenhet i Europarådets medlemsländer om mänskliga rättigheter, identifiera eventuella brister i lagar och regler, samt främja effektiv respekt för de mänskliga rättigheterna såsom de fastställts i Europarådets olika instrument.

Under besök i enskilda länder tar kommissarien upp olika frågor som identifierats som problematiska. Därefter lämnar han en rapport som diskuteras i ministerkommittén och sedan offentliggörs. Kommissariens rapporter, prioriteringar och annan information finns på hans webbplats. 

Demokrati och rättsstatens principer

Kriterierna för anslutning av nya medlemsländer har gradvis förskjutits från krav på en fungerande demokrati till att kandidatlandet ska utfästa sig att så snart som möjligt uppfylla villkoren. Att ett antal länder därmed antagits, trots brister i respekten för grundläggande Europarådsprinciper, bygger på tanken att framsteg uppnås bättre genom att engagera ett land i samarbete än att utestänga det. Som en följd av detta har Europarådets samarbetsprogram fått större omfattning. Programmen riktar sig framförallt till de nyare medlemsländerna i Central- och Östeuropa, på västra Balkan och i södra Kaukasien. De syftar till att underlätta uppfyllandet av de åtaganden som följer på medlemskapet genom att bygga upp fungerande rättssamhällen och stödja den demokratiska utvecklingen.

Med medlemsländer som antagits på villkor att de senare uppfyller vissa krav följer ett ökat behov av övervakning. Ministerkommittén har därför vissa särskild övervakningsprocedurer för nya medlemsstater. Även den parlamentariska församlingen har inrättat ett särskilt utskott som granskar hur medlemsländerna lever upp till sina skyldigheter och åtaganden.

Venedigkommissionen

Venedigkommissionen bildades 1990 och består av experter i internationell rätt och konstitutionella frågor. Kommissionen bistår medlemsländerna genom att bland annat ta fram nya demokratiska författningar och erbjuda rådgivning i frågor av särskild betydelse för demokratisk utveckling. Vedigkommissionen har till exempel arbetat med

• ett MR-ombudsmannaämbete i Armenien
• minoritetsskyddet i Kroatien
• konstitutionsreformen i Ukraina
• konstitutionsarbete i Tjetjenien
• Liechtensteins författningsreform

Genom ett gediget och respekterat arbete har Venedigkommissionen visat hur Europarådet kan hjälpa framförallt de nyare medlemsländerna i arbetet med att  uppfylla organisationens standarder och krav.

Europarådets framtid

Under 1990-talet var organisationens utmaning en snabbt växande medlemskrets medan utvidgningen idag i stort sett är avslutad. Montenegro blev medlem 2007. Vitryssland står fortsatt utanför organisationen då utvecklingen i landet inte motsvarar de krav som ställs för att komma i fråga för medlemskap.

Bland de nya utmaningar som organisationen står inför, ingår att precisera sin roll i det förändrade Europa, som bland annat kännetecknas av utvidgningen av EU.

Europarådet och EU

Sedan utvidgningen av EU 2004 och 2007 är mer än hälften av Europarådets medlemsländer också medlemmar i EU. Sveriges agerande i Europarådet är en del av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige vill därför stärka EU:s roll som aktör i Europarådet och arbetar för att stärka EU-samordningen. Samarbetet mellan EU-länderna måste dock även i fortsättningen utgå ifrån varje medlemslands eget ansvar för att uppfylla sina åtaganden och skyldigheter inom ramen för Europarådet, och den övervakning som följer dessa.

En del av Europarådets samarbetsprogram genomförs tillsammans med EU-kommissionen, som också ger finansiella bidrag till programmen. I takt med att EU:s samarbete fördjupas inom olika områden inom vilka Europarådet också är verksamt, ökar behovet av samarbete mellan Europarådet och EU.

Det är också angeläget att på ett effektivt sätt ta tillvara de möjligheter till samverkan som finns mellan Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt Förenta Nationerna för att undvika onödigt dubbelarbete och konkurrens.

Budget och personal

Europarådet har i dag drygt 2000 anställda varav ca en tredjedel arbetar i Europadomstolen. Europarådets sammanlagda budget uppgår år 2007 till 200 milj euro (ca 1900 milj kr). Sveriges andel av budgeten är drygt 2 procent. 

Engelska och franska är de två officiella språk som används i Europarådet, vid möten och i dokument. Europarådets flagga, den välkända blå flaggan med tolv stjärnor, antogs av den parlamentariska församlingen och ministerkommittén 1955. 

Europarådet gav 1985 EU tillstånd att använda flaggan och sedan 1986 använder även EU flaggan som sin symbol.