Regeringens budgetförslag och framför allt turerna kring dess tillkomst, fick stort utrymme i den finländska pressen. "Mer pengar till offentliga jobb lovas i den svenska valbudgeten", rapporterade Finlands största tidning Helsingin Sanomat (430 000 ex). Den svenska statsbudgeten tillkom i elfte timmen, skrev Hufvudstadsbladet (50 000 ex) och noterade att finansminister Pär Nuder jämförde Sveriges och Finlands ekonomier, då han presenterade budgeten. "Den finska ekonomin står på bara två ben, IT/Telecom och skogsmassa, medan den svenska står på betydligt flera", sade Nuder enligt Hufvudstadsbladet.
Helsingin Sanomat ägnade också sin huvudledare den 21 september åt den svenska statsbudgeten. "Den goda ekonomiska utvecklingen under valåret blir ett trumfkort för Perssons regering", skrev tidningen. Helsingin Sanomat noterade att det, den här gången, krävdes hårda förhandlingar, innan miljöpartiet ställde sig bakom budgetförslaget. Detta förebådar, enligt tidningen, stora förändringar i svensk inrikespolitik och ett kommande regeringssamarbete mellan socialdemokraterna och miljöpartiet.
Nästa riksdagsval i Sverige blir ett "skatteval", skrev Tammerforstidningen Aamulehti (137 000 ex), sedan den borgerliga alliansen lagt fram sitt gemensamma skattepaket. "Svenskarna står nu inför tydliga alternativ, varav det ena går ut på att älska skatter på samma sätt som statsminister Göran Persson", skrev Aamulehti.
Helsingin Sanomat kommenterade moderaternas partikongress och noterade att Fredrik Reinfeldt, i sin jakt på nya väljare, ändrat partiets linje i många frågor. Reinfeldts kursändring har förstås inte tilltalat alla inom moderaterna, men de höga opinionssifforna räckte ändå för att kongressen skulle godkänna hans linje. "Genom att flytta sig mot den politiska mitten, har Reinfeldt också stärkt sin position som den, åtminstone med egna ögon sett, självklare statsministerkandidaten för den borgerliga alliansen", skrev Helsingin Sanomat.
Energiminister Mona Sahlin sade i en intervju för affärstidningen Kauppalehti (81 000 ex) att den nordiska energimarknaden är en jätteframgång, men att man nu måste ordentligt se över konkurrensförhållandena och principerna för prissättningen. Intressant är också, enligt Sahlin, hur energiföretagen använder sina vinster. Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex) kommenterade intervjun på ledarplats och ansåg att den nordiska elmarknaden varit en stor besvikelse. "Det finns nu misstankar om att den fungerar som ett oligopol, som framför allt tjänar de fyra stora energibolagen och inte elkonsumenternas ekonomiska intressen" skrev tidningen.
Centertidningen Keskisuomalainen (76 000 ex), som utkommer i Jyväskylä, uppmärksammade den bok om Göran Persson som utkom under september och de kritiska uttalande som där finns om den tidigare finske statsministern Paavo Lipponen. Enligt tidningen fungerade inte den så kallade personkemin mellan de båda socialdemokraterna Persson och Lipponen. Keskisuomalainen ställde sig i sin ledare på Lipponens sida och konstaterade att han varit "en statsman som väckt förtroende på många sätt".
På ekonomisidorna noterades att den lilla Västeråsfirman Hennes & Mauritz blivit en "världsaktör i modebranschen", att överåklagaren Christer van der Kwast nu beslutat att väcka åtal mot Skandias förre direktör Lars-Erik Pettersson och om glädjen i Haparanda över IKEAs etablering där.
Helsingin Sanomat jämförde i en ledare hur pensionsåldern i Sverige och Finland utvecklats och konstaterade att svenskarna blir kvar i arbetslivet betydligt längre än finländarna. (Vid 63 års ålder arbetar fortfarande 59 % av männen och 49 % av kvinnorna i Sverige, medan bara 24 % av männen och 19 % av kvinnorna i Finland.) Även om man inte direkt kan jämföra siffrorna är det, enligt tidningen, "slående" hur länge den erfarna arbetskraften stannar kvar i arbetslivet i Sverige.
Som vanligt förekom även under september ett stort antal nyhetsreportage från Sverige i de finländska tidningarna. Helsingin Sanomats nytillträdde korrespondent Kalle Koponen skildrade i ett reportage stämningarna i Södertälje efter att polishuset beskjutits. Koponen konstaterade att man i de invandrartäta områdena av staden hyser starkt agg mot polisen.
Som en del i en reportageserie kallad "Muslimer i Europa", rapporterade Turun Sanomat att muslimerna i Sverige nu lever, bor och arbetar som en del i det svenska samhället. I reportaget redovisas dock en opinionsmätning, gjord bland högstadieelever i Sverige, som visar att en fjärdedel av de tillfrågade ser med misstänksamhet på muslimerna i landet.
Samma tidning, d v s Turun Sanomat rapporterade att antalet polisanmälningar mot lärare i de svenska skolorna ökar. Enligt överåklagare Sven-Eric Alheim ökar antalet polisannmälningar generellt när det gäller våld i svenska skolor. I och med den skollag som nu förbereds försöker man dock öka arbetsron i de svenska skolorna, skrev Turun Sanomat.
I ett stort uppslaget reportage i söndagstidningen rapporterade Helsingin Sanomat om sverigefinnarnas vardag i Eskilstuna, en stad där man enligt tidningen kan leva "från vaggan till graven" på finska. "På andra håll klagar de finskspråkiga över hur kommunen snålar på utbildning och service, medan de i Eskilstuna berömmer kommunens inställning". Artikeln har rubriken "Lyckliga i Sverige".
Överföringen av TV-program mellan Sverige och Finland var ett stort debattämne under september, i synnerhet i de finlandssvenska tidningarna. (Yles förvaltningsråd fattade under månaden beslut om att frånsäga sig ansvaret för återutsändningen av Sveriges TV:s program i Finland.) Åbo Underrättelser (7 000 ex) ansåg att den nu vore dags för ett "politisk handslag på högsta nivå – modell Palme Sorsa 1985 - som slår fast att frågan ska (inte bör) lösas." Vasabladet (25 000 ex) skrev att "det som åstadkommits inte får försämras och att detta gäller för hela landet". (Tidningen har också under månaden publicerat ett stort antal insändare i frågan, där det genomgående kravet varit att såväl Sveriges TV:s som TV 4:s sändningar ska kunna ses i Österbotten utan kostnad.)
Hufvudstadsbladet ansåg att framtiden ser ljus ut för dem som är beredda att betala för de rikssvenska TV-kanalerna och att det sannolikt till slut blir den så kallade markanden som kommer att lösa problemet.
Även Helsingin Sanomat gav sig in i debatten och noterade att den största delen av konstnaderna för överföringen av Sveriges TV till Finland utgörs av upphovsrättsersättningar och tidningen drog slutsatsen att om man inte lyckas komma överens om minska upphovsrättskostnaderna måste man ge avkall på den kostnadsfria servicen.
I slutet av månaden diskuterade kulturminister Leif Pagrotsky och Finlands biträdande finansminister Ulla-Maj Wideroos frågan vid ett möte i Stockholm. De båda ministrarna sade sig värna om det så kallade kaffekoppsavtalet från 1985, dock utan att göra några ekonomiska utfästelser.
I skuggan av debatten om framtiden för distributionen av Sveriges TV till Finland, beslöt svenska TV 4 att börja sända sin planerade faktakanal från Finland, för att därmed kunna öka andelen reklam.
Under september besökte Henning Mankell Finland och hans besök resultaterade i artiklar i nästan samtliga större finländska tidningar. Helsingin Sanomats litteraturredaktör Timo Hämäläinen gjorde på en helsida också en mera systematisk genomgång av nya svenska deckarförfattaren. Att skriva deckare har blivit något av en folksport i Sverige, konstaterade Hämäläinen och ställde också, med en ton av oro, frågan om deckarna tränger undan annan litteratur.
Under september öppnades en utställning med konstnären Lena Cronqvists verk på ett galleri i Helsingfors. Hufvudstadsbladets konstkritiker Dan Sundell skrev att Cronqvist är en av Sveriges viktigaste konstnärer, framför allt för att hon i sitt måleri "artikulerar frågeställningar och motsättningar som berör den enskilda människan, kvinnan och hennes närmaste sociala relationer".
På sportsidorna uppmärksammade flera tidningar alla de finska spelare som i år återfinns i den svenska elitserien i ishockey, närmare bestämt 37 stycken. Keskisuomalainen hävdade att det är mindre slit och bättre betalt i Sverige än i Finland och att det därför inte är så konstigt att många finländare sökt sig till Sverige.
Mari Manninen, som under tre år varit Helsingin Sanomats korrespondent i Stockholm beskrev i en slags avskedsartikel fem överraskningar som hon upplevt under sina år i Sverige. Svenskarna är rädda för konflikter, de älskar finländare, men vill ändå inte att finnar och andra som flyttat till Sverige ska tala sina egna språk. Vidare, ansåg Manninen, är Sverige fortfarande i hög grad ett klassamhälle och svenskarna är rädda för förändringar. Men, avsluade hon, "trots svenskarnas egendomligheter, som jag förundrat mig över i denna artikel, är Sverige och svenskarna underbara".