Ambassadanläggningen

Redan 1631 upprättade sändebudet Johan Möller den första ständiga diplomatiska representationen i Moskva. När Johan Möller avled hösten 1632 utnämnde Sverige hans änka till efterträdare och hon blev därmed Sveriges första kvinnliga ambassadör. Under 1700-talet flyttade utrikesrepresentationen till S:t Petersburg för att i samband med revolutionen 1917 flytta tillbaka till Moskva.

Efter 15 år av långdragna förhandlingar kunde byggstart ske den 2 juli 1968 och 1972 var det inflyttningsklart.

Arkitekt är Anders Tengbom.

Utökad anläggning

Sommaren 2002 invigdes ett nytt viseringskansli vid Sveriges ambassad i Moskva. Utbyggnaden gjordes för att kunna klara den utökade visumhanteringen som föranletts av Schengenavtalet.

Den nya byggnaden har åtta viseringsbås mot tidigare två.

Ansluter väl till de äldre delarna

Tillbyggnaden har exteriört fått samma prägel som de tidigare byggnaderna. Invändigt har två större arkiv för UD förlagts i bottenvåningen tillsammans med tekniska utrymmen och förråd.

I markplanet har en modern kontorsmiljö skapats med hjälp av glasade mellanväggar. En stor lanternin förser det relativt djupa huset med extra dagsljus.

Det nya kansliet är länkat till det befintliga, som renoverats till modern standard.

Nybyggnaden omfattar 325 kvm i ett plan och ombyggnaden 300 kvm i ett plan.

Rossolimo 8

Denna gamla timrade villa från tidigt 1800-tal, är med sin stora trädgårdstomt mellan höghus och institutioner väldigt unik. Här bor Sveriges kulturattaché. Huset har en lång historia och blev bla träffad av ett flertal brandbomber under sommaen 1941. En stor del av taket övertändes och vattenskadorna blev ansenliga. Lyckligtvis drabbades huvudsakligen husets baksida och därmed klarade sig representationsdelen oskadd.