Ekonomi

Serbiens ekonomi växte under 2001-2008 i genomsnitt med 5-6%, vilket innebar en gradvis återhämtning efter 90-talets krigs- och sanktionsekonomi. Den serbiska ekonomiska transitionen har dock bromsats upp av den globala ekonomiska krisen.

Landets blygsamma export- och turistnäringar har gjort att BNP-fallet blivit lägre än i flera grannländer. Krisen drabbade Serbien relativt sent och återhämtningen kommer sannolikt att släpa efter motsvarande inom EU. IMF räknar med ett tillväxtfall om ca 3% av BNP för 2009 medan prognosen för 2010 ligger på ca 1,5% tillväxt.

Under en längre tid har landets import varit dubbel så stor som exporten. Exporten sjönk med ca 20% och importen med 28%, vilket innebar att underskottet krympte något. Vad som dock gynnat serbisk export under 2009 är att valutan, dinaren, som ett resultat av den externa obalansen, har sjunkit i värde med ca 6%.

Mer än hälften av handelsutbytet (ca 55%) sker med EU. Serbien har sedan 2000 även ett frihandelsavtal med Ryssland. Ett Serbien med EU-ambitioner har många ekonomiska reformer framför sig. Statlig industri har i princip fallit samman men ej ersatts av privata producenter. Några större utländska investerare har under 2000-talet stått för en allt större andel av landets export. Det finns stora investeringsbehov av infrastruktur inom transport, energi och miljöområdena.

Serbien ingick våren 2009 ett kreditarrangemang med IMF om 2,9 mrd USD som löper t.o.m. april 2011. IMF-paketet bygger på ett serbiskt åtagande att begränsa budgetunderskottet under 2010 till 4% av BNP. Besparingar ska göras på utgiftssidan, framförallt ska friställningar genomföras i offentliga sektorn, inom vilken också löner och pensioner ska frysas till slutet av 2010.