Senast uppdaterat 2010-03-26
Under 2009 präglades den serbiska politiken mestadels av EU-integrationen och en möjlig kandidatlandsstatus. Den serbiska regeringen prioriterade EU-närmandet och en majoritet av serberna är idag för ett EU-medlemskap. Avgörande för ett EU-medlemskap är att fullt ut samarbeta med Haagtribunalen.
I april 2008 ingick EU ett s.k. stabiliserings- och samarbetsavtal (SAA) med Serbien, ett första steg på vägen mot medlemskap; SAA är främst ett frihandelsavtal men innebär också en anpassning till EU:s lagar och regelverk.
Den serbiska regeringen hävdar att den gör allt för att få tag på Ratko Mladic och Goran Hadzic som är misstänkta krigsförbrytare. I början av december 2009 lade chefsåklagaren vid krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY), Serge Brammertz, fram en ny rapport inför FN:s säkerhetsråd om Serbiens samarbete med tribunalen, där Serbiens samarbete med ICTY uppgavs vara gott. Detta ledde till att EU hävde frysningen av SAA-avtalet. I december 2009 lämnade Serbien in en formell ansökan om medlemskap. Schengenländerna hävde visumtvånget för Serbien, Makedonien och Montenegro 18 december 2009.
I en rapport från EU-kommissionen i mitten av oktober 2009 säger man sig också vara nöjd med Serbiens reformarbete men att en hel del återstår att göra. Serbien måste fortsätta med reformerna på rättsområdet, ta ordentliga tag mot korruption och brottslighet, samt skydda minoriteternas rättigheter.