Allmän beskrivning av landet
Nigeria är med sina ca 140 miljoner invånare Afrikas folkrikaste land och ungefär var femte afrikan är nigerian. Med tanke på att ytan (925.999 km2) inte är mer än två gånger Sveriges är Nigeria, med afri¬kans¬ka mått mätt, ett tättbefolkat land.
Befolkningen koncentreras till tre om¬rå¬den: det sydvästra, yorubaland, som innehåller det subsahariska Afrikas två största stä¬der (Lagos och Ibadan), det östcentrala, igbo¬land, samt savannområdena i norr kring Kano, där befolkningen domineras av hausa/fulani. Lagos/Ibadan-området i sydväst ut¬gör landets ekonomiska och kommersiella centrum.
Den fede¬rala för¬valt¬ning¬¬en är förlagd till huvud¬¬sta¬den Abuja i centrala Nigeria. Deltalandskapet längst i söder (och an¬grän¬¬¬sande sjö¬territorium i Guineabukten) rymmer den viktiga olje¬industrin. I norr do¬mi¬nerar bo¬skaps¬skötsel och jord¬bruk, men handel och in¬dust¬ri utvecklas kring de sto¬ra städerna Kano och Kaduna liksom i Aba i sydöst.
Mer än 250 etniska grupper kan identifieras i landet, varav ett tiotal svarar för ca 80% av be¬folk¬¬ningen. Huvudgrupperna är de ovan nämnda, hausa/fulani i norr samt igbo i öster och yoruba i söder.
Ekonomiskt och politiskt dominerar Nigeria den västafrikanska regionen och har även stort inflytande i den regionala samarbetsorgani¬sa¬tio¬nen ECO¬WAS (Economic Organisation of West African States). ECOWAS har sitt säte i huvudstaden Abuja. Grannländer är Benin i väster, Niger i norr, Tchad i nordost och Kamerun i öster. Nigeria blev självständigt den 1 oktober 1960. Etniska motsättningar och regio¬nal oba¬¬lans har länge påverkat landets inre stabilitet och påverkat den politiska och eko¬¬no¬miska utvecklingen. Dessa faktorer låg också bakom inbördeskriget (Biafrakriget) 1967-70. Med kortare avbrott har landet styrts av militärregimer mellan åren 1966 och 1999.
Militärregimerna har under årens lopp utvecklat ett starkt centraliserat styre i landet, men enligt gällande författning har Nigeria en federal struktur. Landet indelas i 36 del¬¬¬sta¬¬ter. Hu¬vud¬staden Abuja utgör ett eget fede¬ralt distrikt mitt i landet.
Efter en kort övergångsprocess övergick landet i maj 1999 från militärstyre till ett civilt, demokratiskt stats¬skick. Statschef blev den tidigare generalen, Chief Olusegun Oba¬¬san¬jo, som valdes till civil pre¬sident i relativt fria och demo¬kra¬tiska val 1999 och omvaldes 2003. I enlighet med gällande konstitution avgick Obasanjo den 29 maj 2007 och ersattes av president Umaru Yar’Adua från det muslimska norr.
Nigerias ekonomi har länge varit misskött. Landets stora oförmåga att hantera sina oljeinkomster, möta oljeprisets fluktuationer, samt en utbredd korruption och ineffektiv statsapparat har bromsat landets utveckling och tillväxt. Den andel av befolkningen som tillhör de absolut fattigaste enligt FN:s definition (1 USD/dag) har flerdubblats och utgör nu 70%.
En gradvis förbättring under 2000-talet har ägt rum och den ekonomiska tillväxten som var 2 % 1995-99 ökade till drygt 4 % 2000-03. Sedan 2003 har den ekonomiska tillväxten fortsatt att utvecklas och uppgick under slutet av 2006 till ca 9 %. Under kommande år planeras en årlig tillväxt på ca 10 %.
Vid tiden för självständigheten 1960 var Nigeria självförsörjande inom jordbruksområdet, som också var landets viktigaste näringsgren. Inom det lokala jordbruket odlas majs, sorghum, cassava, ris etc. Avsalugrödor är jordnötter, cashewnötter, palmolja, gummi, kakao och kaffe. Sedan man funnit olja i Nigerdeltat tilläts jordbrukssektorn under flera decennier att förfalla och landet är idag starkt importberoende på jordbruksområdet. Även om jordbrukssektorn under senaste åren har fått ökad fokus och produktionen har ökat är det långt till att sektorn skall kunna bidra till exportinkomster. Sektorn svarar för ungefär 40 % av BNP.
De första oljefynden i Nigeria gjordes 1956 av Shell D'Arcy i nuvarande delstaten Bayelsa i Nigerflodens delta i landets sydöstra del. Två år senare exporterades den första oljan. Under 1970-talet utvecklades oljeindustrin snabbt och idag är Nigeria världens åttonde största oljeexportör. Landets produktionskvot inom ramen för OPEC uppgår till 2,25 miljoner fat/dag. Nigerianska myndigheter uppger själva att produktionen uppgår till 2,4 miljoner fat/dag. Exporten av olja och gas står idag för ca 95 % av landets exportintäkter och 80 % av intäkterna till den federala budgeten. Nigeria planerar öka produktionen till 4 miljoner fat/dag innan 2010. De kända oljereserverna är de sjunde största i världen och uppgår till 30 miljarder fat.
Vid sidan av oljan har Nigeria nyligen börjat utvinna naturgas och målet är att inom några år bli en av världens ledande gasproducenter. Shell är den största gasproducenten i Nigeria och producerar f.n. ca 700 000 kubikfot/dag. Den totala exporten av flytande gas från Nigeria uppgår f.n. till 10 miljoner ton/år och gasbolagen planerar att öka denna export till 40 miljoner ton/år inom några år. De kända gasreserverna uppgår till 150 trillioner kubikfot och är de sjunde största i världen.
Lokalbefolkningen har inte fått del av olje- och gasrikedomen och protester, bl.a. de som leddes av författaren Ken Saro-Wiva, har slagits ned brutalt (Ken Saro-Wiva avrättades 1995). Sedan början av 2006 har ett stort antal utländska oljearbetare kidnappats nästan varje månad.