Efter två förödande världskrig föddes tanken på allvar om ett enat Europa. Grundidén var att om länder samarbetade och gjorde sig beroende av varandra så skulle de i framtiden inte vara lika benägna att starta krig sinsemellan. I den andan uppstod Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildad 1952 av sex grundarstater; Frankrike, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Italien och Västtyskland. Genom överstatlig kontroll av kol- och stålsektorerna skulle den industriella upprustningen effektiviseras samt den militära upprustningen samtidigt kunna övervakas. Ganska snart utvecklades samarbetet med en utvidgning av den gemensamma marknaden. Nu var det inte bara handeln med kol och stål som gemensamt skulle kontrolleras utan gemenskapen utökades till att även omfatta handel med andra produkter och tjänster samt kapital. Samarbetet startade genom Romfördraget 1958 och fick namnet Europeiska gemenskapen(EG). Förutom den gemensamma marknaden omfattade EG en tullunion samt ett kärnkraftssamarbete.
I början av nittiotalet var tolv västeuropeiska länder EG-medlemmar och i och med att flera forna kommunistiska stater vi den här tiden började att rämna så stod Europa inför stora förändringar. För att anpassa sig till ett nytt Europa upptogs EG 1993 genom Maastrichtfördraget i den Europeiska unionen(EU). EU har ett än större samarbetsfält än vad EG hade, bl. a. antog sig länderna genom EU att inrätta en gemensam valutaunion(EMU) och att börja samarbeta på det utrikes- och säkerhetspolitiska området samt inom polisiära och straffrättliga frågor. Fred och välstånd är unionens budord. Sverige blev 1995 upptagen som medlem tillsammans med Österrike och Finland. Nästan tio år senare, 2004, stod man inför den största utvidgningen i EU: s historia med tio nya medlemsstater varav de flesta forna öststater. Den senaste utvidgningen skedde i år (2007) då Rumänien och Bulgarien blev EU: s tjugosjätte respektive tjugosjunde medlem. Kroatien, Makedonien samt Turkiet förhandlar i nuläget med EU för att bli upptagna som medlemmar. För att bli medlem måste ett land uppfylla vissa av EU satta krav.
EU består av tre pelare där EG bildar den första – den s.k. gemenskapspelaren. De lagar och regler som medlemsstaterna antar i denna pelare kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG-fördraget. Den andra pelaren består av det utrikes och säkerhetspolitiska samarbetet. Den tredje pelaren innehåller polisiärt och straffrättsligt samarbete.Grunden i EU består av gemenskapspelarens inre marknad och tullunionen. Varor, tjänster, personer och kapital skall fritt ha möjlighet att röra sig inom unionens gränser. Detta har lett till en ökad konkurrens med bättre kvalitet och sänkta priser, samt att unionsmedborgare idag får bo, arbeta, studera eller pensionera sig i ett annat EU-land. Dessa rättigheter kommer gradvis att även omfatta medborgarna från de tio länder som gick med i EU 2004.
EU har fem gemensamma institutioner vars uppgifter och sammansättning uppges i EG-fördraget. - Europaparlamentet är EU: s direktvalda institution och deltar på olika sätt i EU: s beslutsprocess. Parlamentet kontrollerar även kommissionen och dess förvaltning av budgeten och kan genom misstroendeomröstning avsätta kommissionen i dess helhet.- Europeiska unionens råd (ministerrådet) är EU: s högsta beslutande organ och har till uppgift att agera lagstiftare. Ministerrådet är sammansatt av en minister från varje medlemsstat och kan ha en rad olika sammansättningar beroende på vilket politikområde som avhandlas, t.ex. socialministern vid sociala frågor.- Europeiska kommissionen består utav en av Europeiska rådet utsedd kommissionär från varje medlemsstat. Kommissionärerna måste godkännas av parlamentet. Kommissionens främsta uppgifter är att föreslå, genomföra och övervaka ny lagstiftning samt att anta rättsakter för att genomföra lagstiftningen på vissa områden. Kommissionen kan även, på mandat av rådet, förhandla med andra länder och internationella organisationer. Man förvaltar även EU: s budget.- EG-domstolen utgörs av en domare från varje medlemsstat samt åtta bistående generaladvokater. Domstolen dömer i tvister som rör EG-rätten samt lämnar förhandsavgöranden till de nationella domstolarna om hur EG-rätten skall tolkas. Vid sidan om EG-domstolen finns även förstainstansrätten som dömer i mål mellan enskilda, företag och EU: s institutioner. Dess domar kan överklagas till EG-domstolen.- Revisionsrätten består av en ledamot per medlemsstat och har till uppgift att granska institutionernas räkenskaper och förvaltning.
Utöver de fem institutionerna finns Europeiska rådet där medlemsstaternas stats- och regeringschefer tillsammans med kommissionens ordförande deltar. Dessa möten som i regel sker fyra gånger om året kallas även för EU-toppmöten.
Alla medlemsländer turas om att inneha EU: s ordförandeskap. Det land som är ordförande skall fungera som motor i EU: s lagstiftande och politiska beslutsprocess. Ordförandeskapet ansvarar bl.a. för rådets agenda samt är ordförande för ministerrådets möten. Sverige var ordförande våren 2001 och kommer så att vara igen hösten 2009. Just nu innehas ordförandeskapet av Tyskland vilka kommer att lämna över till Portugal andra hälften av 2007.