Utrikespolitik/Säkerhetspolitik

År 1944 ingick Luxemburg, Belgien och Nederländerna en första principöverenskommelse om närmare samarbete gällande handels- och tullfrågor.

Detta kom sedan att institutionaliseras år 1958 genom undertecknandet av ett avtal om en ekonomisk union (BEU), det s k Benelux-fördraget, vilket trädde i kraft två år senare. Redan år 1921 hade dock Luxemburg och Belgien bildat en ekonomisk union.

År 1949 anslöt sig Luxemburg till Nato. 1952 bildade Luxemburg tillsammans med fem andra europeiska länder Kol- och stålgemenskapen och 1957 följdes denna av skapandet av EEG och Euratom.

Försvaret utgörs sedan 1967 av en yrkesarmé som idag består av drygt 500 soldater, 200 underofficerare och 80 officerare. Luxemburgs försvar inledde hösten 2007 en reform för att bättre anpassa verksamheten till internationella insatser inom ramen för Luxemburgs medlemskap i EU och Nato. Landet har ingen flotta eller flygvapen.

År 2007 uppgick det samlade biståndet till 0,9 procent av BNP. Regeringens avsikt är att biståndet ska utgöra en procent av BNP inom några år. Huvudsakliga mottagarländer för det bilaterala biståndet är Burkina Faso, Kap Verde, Laos, Mali, Namibia, Nicaragua, Niger, El Salvador, Senegal och Vietnam.