Den första burmanska dynastin framträdde på 1000-talet. Mongolerna invaderade landet år 1287 men det enades åter under en burmansk kung på 1500-talet. Stridigheter mellan olika folkgrupper försvagade dock riket som upplöstes igen för att på 1700-talet enas en sista gång under den tredje burmanska dynastin.
Under 1800-talet lades Burma gradvis under det brittiska imperiet. År 1885 störtades den siste burmanske kungen i Mandalay och Burma inlemmades som en provins i det Brittiska Indien. Landet blev så småningom friställt från Indien, men fortsatte vara en brittisk koloni fram till slutet på 40-talet. Under andra världskriget ockuperades Burma av Japan. Den burmanska självständighetsrörelsen, som skulle komma att ta makten efter kriget, stödde japanerna mot löfte om att dess självständighetssträvande skulle respekteras. De etniska minoriteterna, som motsatte sig den burmanska dominansen, stödde mestadels britterna.
Burma blev självständigt år 1948. Självständighetsrörelsens ledare, general Aung San, hade dock mördats året innan. Vissa initiativ till politiska reformer gjordes ändå initialt, men landet kunde inte enas och snart utbröt inbördeskrig mellan den burmanska centralmakten, de etniska minoriteterna och kommunistiska gerillagrupper som delvis stöddes av Maos Kina. Fram till 1962, då General Ne Win grep makten i en militärkupp, befann sig landet i ett tillstånd av kaos. Med General Ne Win och hans parti "Buddistisk Väg till Socialism" påbörjades den era av militärdiktaturer som pågår än i dag. Under hans regim försämrades ekonomin ytterligare vilket snart ledde till att nya oroligheter utbröt.
År 1988 arrangerade studenterna massorganisationer i Burma i protest mot bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i landet. Protesterna möttes med våld och ledde till att tusentals studenter dödades. En ny grupp generaler tog därefter makten och bildade SLORC (State Law and Order Restoration Council). Till allmän förvåning utlyste SLORC parlamentsval 1990. I valen vann det nybildade partiet National League for Democracy (NLD) under frihetshjälten Aung Sans dotter Aung San Suu Kyi en överväldigande seger. När NLD gjorde anspråk på makten arresterades dock NLDs politiska ledning tillsammans med flera tusen aktivister. Aung San Suu Kyi satt redan i husarrest där hon befinner sig än idag. År 1991 tilldelades hon Nobels fredspris.
År 1997 bytte SLORC namn till State Peace and Development Council (SPDC). Samma år blev landet medlem av det sydasiatiska samarbetsorganet ASEAN (Association of Southeast Asian Nations).