Finländska media rapporterade under januari mycket utförligt om hur flodvågskatastrofen i Sydostasien drabbade Sverige. "Vi kommer att förstå, först när kistorna kommer hem", citerade Helsingin Sanomat, (430 000 ex) en 33-årig kvinna i Stockholm, när antalet saknade alltjämt uppgick till 3 500.
Även kolumnister och ledarskribenter ägnade sig flitigt åt den stora naturkatastrofen och hur den handlades av de svenska myndigheterna. Yrsa Stenius skrev i en kolumn i socialdemokratiska Uutispäivä Demari (17 000 ex) att hon inte längre tycker om det offentliga debattklimatet i Sverige. "Det sätt varpå media och de ledande politikerna uppträdde efter Tsunamikatastrofen blev för mycket för mig. Detta förfärliga skrikande och viftande som bara ökar från dag till dag", skrev Stenius i sin kolumn.
Vasabladet (26 000 ex) ansåg att statsminister Persson är illa trängd som en följd av katastrofen i Sydostasien. "Katastrofen är redan en valfråga. Frågan är om det för Göran Persson hjälper ens med en regeringsombildning, där Freivalds får gå", skrev Vasabladet.
"Chocken förvandlades till politisk byktvätt", rubricerade Helsingin Sanomat sin ledare (14.1.2005), där tidningen bland annat tog upp oppositionspartiernas kritik av regeringen. "Sett från sidan präglas kritiken, förutom konkreta anklagelser, också av en stark inrikespolitisk stämpel", skrev Helsingin Sanomat.
Kulturjournalisten Stefan Brunow skrev i en krönika i Hufvudstadsbladet (50 000 ex) apropå den svenska statens agerande i samband med katastrofen, att "staten har blivit en stödperson, en flåsig assistent, som först gör för lite, sen för mycket och sen ingenting alls". Enligt Brunow är "famlandet inom den svenska statsapparaten av den kalibern att få längre tror att Sverige skulle hinna organisera ett försvar innan kriget är slut, ens om man hade kvar sin armé".
Flera ledarskribenter kommenterade också Kungens engagemang och antydda kritik av regeringens agerande. "I detta fall är det hart när omöjligt att pricka kungen för politiska ställningstaganden. Han har bara bättre än Persson gjort sig till tolk för folkets känslor", ansåg Hufvudstadsbladet.
Aamulehtis (135 000 ex) Sverigeskorrespondent Jukka Manninen skrev i en personligt hållen kolumn att "motståndarna till monarkin i Sverige efter kungens tal kan begrava sina planer på republik för flera år eller kanske årtionden framöver".
Januari månads andra stora Sverigeämne var den svåra stormen i Sydsverige. "Den finländska grupp som kom för att hjälpa till förvånades över skalan på skadorna", rapporterade Aamulehti från Åseda i Småland. "Det ser förskräckligt ut och man tror inte på det förrän man ser det", sade elektrikern Daniel Livendahl, en av de många finländare som kom till Sverige för att hjälpa till i röjningsarbetet efter stormen. Sydkraft rekryterade till exempel 13 elektriker från Åbotrakten.
Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (77 000 ex) rapporterade att också finska ägare av skogsmaskiner blivit tillfrågade om att arbeta i Sverige. Helsingin Sanomat skrev att timmer och massaved blivit billigare även i Finland som en följd av stormen, medan Turun Sanomat (115 000 ex) kunde berätta att råvarupriserna påverkats till och med i Ryssland.
TeliaSoneras styrelseordförande Tom von Weymarn jämförde i en större debattartikel i Helsingin sanomat hur tillsättning av bolagsstyrelser går till i Sverige och Finland och kom fram till att det svenska systemet är bättre. "I Finland kan företagsstyrelserna själva sköta förberedelserna av styrelsevalet. I Sverige ligger ansvaret hos ägarna. Det svenska systemet är absolut bättre", skrev von Weymarn.
Ur den allmänna nyhetsfloden kan noteras att flera tidningar rapporterat om Proventus intresse av att gå in som aktieägare i TV 4 och kidnappningen av Sibas verkställande direktör Fabian Bengtsson.
Apropå en allvarlig trafikolycka i Finland, som krävde sju människoliv, redogjorde Hufvudstadsbladet för de goda erfarenheterna i Sverige av mitträcke mellan körbanorna. Den svåra olyckan, som inträffade i Loimaa i sydvästra Finland, hade, skrev tidningen, sannolikt kunnat undvikas om mitträcke hade funnits på vägavsnittet. I Sverige har 1300 kilometer väg försetts med mitträcke, medan det ännu bara är 50 kilometer i Finland.
Två svenska filmer recenserades under januari på tidningarna nöjes- och kultursidor, Innan frosten och Emma & Daniel - mötet. Såväl Vasabladet som Helsingin Sanomats Nyt-bilaga saknade i sina recensioner Rolf Lassgård i rollen som kommissarie Wallander. "Saknaden efter Rolf Lassgård är uppenbar", skrev Vasasbladet medan Helsigin Sanomat frågade sig om "rätt man nu verkligen valts till rollen som polisen från Skåne".
Hufvudstadsbladet noterade att en stor del av den svenska filmproduktionen sker utanför huvudstadsregionen. Tidningen ansåg att filmen Emma & Daniel – mötet var ett exempel på lyckad regional filmproduktion. "De härliga men farliga Norrlandslandskapen är en vital del av historien", ansåg tidningen.
Turun Sanomat uppmärksammade det svenska designåret och konstaterade att det i Sverige firas "med fötterna på jorden". Tidningen noterade att den svenska regeringen för ett par år sedan beslutat att Sverige ska bli världsledande när det gäller design. "Denna stolta målsättning har nu krympt till att omfatta två områden: Nyttan med design och konsumentens behov", skrev tidningen.
Avslutningsvis kan noteras det bastutest som Aamulehtis korrespondent Jukka Manninen genomfört i Sverige. "I allmänhet är svenska bastur inte mycket att yvas över", konstaterade han samtidigt som det lyckligtvis finns undantag, som Hotell Clarion i Stockholm och Scandic i Kiruna. Enligt Manninen är förklaringen till den låga nivån det förbud som svenska myndigheter införde mot bastubad 1722 och som fick förödande konsekvenser för den svenska bastukulturen. Den svenska bastuakademin gör nu sitt bästa för att råda bot på saken, men som Manninen konstaterade, aningen ironiskt: "Den har ett omfattande arbete framför sig".