Den politiska uppgörelsen om det svenska försvarets framtid fick stort utrymme såväl på nyhetsplats som i ledarspalterna. "Var tredje militärt förband i Sverige på nedläggningslistan", rapporterade Tammerforstidningen Aamulehti (135 000 ex). "Persson undvek förlust i försvarsbeslutet", konstaterade Åbotidningen Turun Sanomat (115 000 ex). "Sverige på väg mot en yrkesarmé", kommenterade Helsingin Sanomat (430 000 ex) på ledarplats. "Sett ur finsk synvinkel är det beslut som i förra veckan fattades i Sverige om försvarsmaktens utveckling förvånansvärt djärvt. Utan att överdriva kan man säga att Sverige och Finland, som fortfarande bekänner sig till militär alliansfrihet, går i helt skilda riktningar", skrev Helsingin Sanomat och ansåg att även om Sverige i princip fortfarande tillämpar allmän värnplikt, så är den nu i praktiken frivillig."
"Sverige riskerar sitt försvar", rubricerade centern närstående Jyväskylätidningen Keskisuomalainen (77 000 ex) sin ledare. "Sverige kommer att bli ett tomrum vad försvaret beträffar. Att låta det gå så är våghalsigt även om det alerta Finland och dess försvarsvilliga folk förblir ett geografiskt stödområde. Just på detta bygger svenskarna sin logik. Sveriges agerande är ett själviskt sätt att utnyttja sin ställning som fripassagerare, vilket kan tolkas ojuste mot Finland. Finland blir ofrivilligt och i förbigående tvunget att ansvara även för sin västliga grannes säkerhet. Geografin erbjuder Sverige denna extra och värdefulla förmån, men det är inte beundransvärt att utnyttja den förmånen", skrev Keskisuomalainen.
Turun Sanomat undrade i sin ledare om det efter nedskärningarna inom det svenska försvaret finns resurser att delta i de snabbinsatsstyrkor som Sverige beslutat att bilda tillsammans med Finland och Norge.
Hufvudstadsbladet (50 000 ex) tog i sin kommentar bl.a. fasta på skillnaderna i diskussionen om ett eventuellt Natomedlemskap. "Medan vår riksdag nu diskuterar om Natomedlemskap är "ett reellt alternativ", "ett alternativ" eller bara "en möjlighet" förblir frågan om att bryta den militära alliansfriheten tabu i Sverige. – Hand i hand?", skrev Hufvudstadsbladet.
Flera tidningar noterade Gudrun Schymans beslut att lämna västerpartiet. Hufvudstadsbladet frågade sig i ett ledarstick om det innebär"slutet eller en nystart" för Schyman medan Åbo Underrättelser (7800 ex) varnade de etablerade partierna för att räkna ut Schyman. "Räkna inte ut Gudrun Schyman och hennes populistiska ådra – som rinner raskt genom de etablerade partiernas jämställdhetsblask".
Sverige kommer att behålla sina statliga företag, sade näringsminister Thomas Östros i en intervju i Helsingin Sanomat, där tidningen också uppmärksammade Östros egna finska rötter. (Hans föräldrars modersmål var finska.)
De ledande morgontidningarna i Finland kommenterade den finska statens utförsäljning av en del av aktieinnehavet i TeliaSonera. "TeliaSonera ännu mera svenskt" konstaterade Helsingin Sanomat. Tidningen noterade att också den svenska staten lovat att göra sig av med TeliaSonera-aktier och Helsingin Sanomat skrev att "det nu blir intressant att se, när den svenska staten ska uppfylla sitt löfte till investerarna, eller om TeliaSonera till sist blir ett svenskt statsföretag, där också internationella placerare finns med som ägare".
"Aktieförsäljningen avgjorde landskampen till Sveriges fördel", skrev Turun Sanomat i sin kommentar och ansåg att det varit naturligt om de båda staterna minskat sitt ägande i bolaget samtidigt.
Högsta Domstolens beslut att döma Mijailo Mijailovic till livstids fängelse för mordet på utrikesminister Anna Lindh, gavs stort utrymme i tidningarnas nyhetsspalter under december. Turun Sanomats Stockholmskorrespondent Juhani Roiha konstaterade i en kommenterande artikel att svenskarna inte heller efter domen har fått några besked om Mijailovics motiv bakom dådet.På ledarplats drog samma tidning slutsatsen att linjen hårdnar när det gäller morddömdas möjligheter att "slippa undan med några år psykiatrisk vård."
I mellandagarna väckte givetvis det stora antalet saknade efter flodvågskatastrofen i Sydostasien uppmärksamhet även i finsk press. "Antalet svenska offer kan komma att räknas i tusental", rubricerade Turun Sanomat.
I en intervju för Turun Sanomat summerade Sveriges förre Rysslandsambassadör Sven Hirdman sina intryck från tio år i Moskva. I intervjun fick Hirdman också frågan om vad som borde göras för att förbättra relationerna mellan EU och Ryssland. "En ömsesidig visumfrihet och ett ryskt deltagande i EU:s krishantering skulle vara stora steg i rätt riktning. Om inte läget förbättras, går vi mot ett slags nytt kallt krig", svarade Hirdman.
Även under december månad innehöll finska tidningar ett stort antal allmänna reportage om Sverige. Aamulehti skildrade konkurrensen mellan olika företag som sysslar med postutdelning i Sverige. 35 olika företag tävlar enligt tidningen om kunderna, däribland Kristina Anderssons enmansföretag i Valdemarsvik, som dagligen delar ut ett par hundra brev.
Samma tidning, d v s Aamulehti, innehöll en konsumentvägledning för jeanskunder i Stockholm, där rådet var att inte spara på pengar i klädbutikerna. De dyraste märkesjeansen i jämförelsen, gjord i Stockholm, kostade närmare 4 000 kronor.
Helsingin Sanomats Stockholmskorrespondent Mari Manninen deltog i vildsvinsjakt i Halland. "Vildsvinets återkomst får de svenska jägarna att jubla", lyder rubriken, även om en forskare i artikeln varnar för de problem som den växande vildsvinsstammen kan orsaka i form av skador på åkrar, golfbanor och i trädgårdar. Idag uppgår vildsvinsstammen till 30 000 djur, men forskaren antog att den inom tio år har ökat till 100 000.
Helsingin Sanomat tog också med sina läsare till "Göteborg – fiskens och julens stad". I artikeln konstaterades att det i Göteborg finns tre restauranger som fått stjärnor i Guide Michelin och i artikeln gavs även tips om det rika kulturutbudet i Sveriges andra stad. Det nyöppnade världskulturmuseet i Göteborg tillägnades sålunda en egen artikel.
Helsingin Sanomat uppmärksammade också beslutet att införa fri entré på de statliga museerna i Sverige. Enligt artikeln, där samtliga museer presenteras med öppettider och adresser, är museerna i stort sett nöjda med beslutet, även om en del museichefer anser att staten också borde öka anslagen, så att museerna kan ta emot de nya besökarna.
På kultursidorna recenserade exempelvis Hufvudstadsbladet Dramatens föreställning av "Herr Arnes penningar". Tidningen var inte odelat positiv och ansåg att föreställningen erbjöd mera "spökunderhållning än djup".
Turun Sanomats kulturchef Kimmo Lilja konstaterade i en större artikel att den svenska deckarboomen inte verkar vara på väg att avta. "Samtidigt som nya begåvningar dyker upp för att vara med och dela på den lönsamma kakan, håller de gamla mästarna fortfarande en hög klass", skrev Lilja.